Visa källa för Engelska

{{För|dansen|Engelska (musik)}}
{{Språkbox
|namn = Engelska
|inhemskt namn = English
|uttal = {{IPA-uttal|ˈɪŋɡlɪʃ}}
|stat = {{flag|Australien}}<br>{{flag|Irland}}<br>{{flag|Kanada}}<br>{{flag|Nya Zeeland}}<br>{{flag|Storbritannien}}<br>{{flag|Sydafrika}}<br>{{flag|USA}}<br> m.fl.
|region = Hela världen
|talare = 360–400 miljoner (2006){{Sfn|Crystal|2006|pp=424–426}}<br>[[Andraspråk]]: 400&nbsp;miljoner<br>[[Främmande språk]]: 600–700 miljoner{{sfn|Crystal|2006|pp=424–426}}
|fam1 = [[Indoeuropeiska språk]]
|fam2 = [[Germanska språk]]
|fam3 = [[Västgermanska språk]]
|fam4 = [[Anglo-frisiska språk]]
|fam5 = [[Angliska språk|Engelska språk]]
|skriftsystem = [[Latinska alfabetet]]
|land = [[#Geografisk fördelning|67 länder]]<br>[[#Geografisk fördelning|21 icke-suveräna enheter]]<br>{{Hopfällbar lista |titelstil = font-weight:normal; background:transparent; text-align:left; | titel = Flera organisationer | [[Förenta nationerna]]<br>[[Europeiska unionen]]<br>[[Samväldet]]<br>[[Europarådet]]<br>[[Internationella brottmålsdomstolen|ICC]]<br>[[Internationella olympiska kommittén|IOC]]<br>[[Internationella standardiseringsorganisationen|ISO]]<br>[[Nordatlantiska fördragsorganisationen|NATO]]<br>[[Världshandelsorganisationen|WTO]]<br>[[North American Free Trade Agreement|NAFTA]]<br>[[Organization of American States|OAS]]<br>[[Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling|OECD]]<br>[[Islamiska konferensorganisationen|OIC]]<br>[[Organization of Petroleum Exporting Countries|OPEC]]<br>[[GUAM Organization for Democracy and Economic Development|GUAM]]<br>[[Pacific Islands Forum|PIF]]<br>[[UKUSA Agreement]]<br>[[Association of Southeast Asian Nations|ASEAN]]<br>[[ASEAN Economic Community]]<br>[[Sydasiatiska regionala samarbetsorganisationen|SAARC]]<br>[[Turkiska rådet]]<br>[[Ekonomiska samarbetsorganisationen|ECO]]}}
|myndighet = Ingen
|iso1 = en
|iso2 = eng
|iso3 = eng
|karta=Anglospeak (subnational version).svg
|karttext=
{{Legend|#0000ff|Länder i världen där engelska är till majoriteten ett modersmål}}
{{Legend|#8ddada|Länder i världen där engelska är officiellt men inte ett till majoriteten modersmål}}
}}
[[File:EN English Language Symbol ISO 639-1 IETF Language Tag Icon.svg|thumb|''En'' är det engelska språkets språkkod enligt [[ISO 639-1]], men inte enligt ISO 639-2 och ISO 639-3, där den är ''eng''.]]
'''Engelska''' (''English'') är ett [[Germanska språk#Språkträd|västgermanskt]] [[språk]], dock starkt påverkat av bland annat [[franska]] och [[latin]]. Det är [[världen]]s mest spridda språk och fungerar i många delar av världen som [[lingua franca]].<ref name="kurser">{{webbref |url=http://www.kurser.se/engelska_distans___393_350_.html |titel=Engelska distans|hämtdatum=27 juni 2009|språk=svenska}}</ref>

== Historia ==
Engelskan är ett västgermanskt språk. Det nu talade västgermanska språk som räknas som närmast besläktat med engelskan är [[lågskotska]]n (''Scots'') och därefter [[frisiska]]n.<ref name="Ugglan">{{runeberg.org|nfbg|0306.html Engelska språket}}</ref> Uppemot 7&nbsp;500 ord i engelskans aktiva ordförråd är franska [[lånord]] som en följd av den [[normander|normandiska]] invasionen av [[England]] år 1066 efter [[slaget vid Hastings]].<ref name="Engelska språkets historia">{{Webbref |url=http://skolarbete.nu/skolarbeten/engelska-sprakets-historia/ |titel=Engelska språkets historia |hämtdatum=2009-06-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101124173340/http://skolarbete.nu/skolarbeten/engelska-sprakets-historia/ |arkivdatum=2010-11-24 }}</ref> Germanska språkvarieteter kom även tidigare till de [[brittiska öarna]] på 400-talet med olika [[germaner|germanska]] stammar. Dessa har traditionellt beskrivits som främst [[saxare]] (talande saxiska dialekter) och [[angler]] (talande [[angliska]] dialekter) som tillsammans fått beteckningen [[anglosaxare]], samt även [[jutar]], [[friser]] och [[franker]].<ref name="Engelska språkets historia" /> Britannien hade tidigare varit bebott främst av [[kelter]], som talade [[keltiska språk]], men dessa trängdes undan av germanerna. De keltiska folken fortsatte länge att vara dominerande i [[Skottland]] och [[Wales]] samt på [[Irland]]. De keltiska språken återfinns även i modern tid som [[iriska]], [[skotsk gaeliska]] och [[kymriska]], och fanns t.o.m. år 1777 i [[Cornwall]].

Det [[fornengelska]] språk, som etablerades i England kom sedan att påverkas av senare inflyttningar. Under 800-talet utgjorde [[Danskar|danska]], [[Norrmän|norska]] och [[Svenskar|svenska]] [[Viking|vikingar]] en maktfaktor i England och många [[fornnordiska]] ord upptogs i engelskan, ex. knife/kniv.<ref name="Jan Svartvik">{{bokref |titel= Engelska: Öspråk, världspråk, trendspråk|efternamn= Svartvik|förnamn=Jan|författarlänk= |medförfattare= |år=1999|utgivare=Norstedts ordbok AB |utgivningsort= |isbn=91-7227-021-7}}</ref> Även [[pronomen]] som ”they” (de), ”their” (deras) och ”them” (dem) togs upp i det engelska språket vilket är anmärkningsvärt i språkutbytessammanhang och tyder på stort skandinaviskt inflytande över det dåvarande engelska språket.<ref name="Terpconnect">{{webbref |url=http://terpconnect.umd.edu/~israel/Frey-PronounHistory.pdf|titel=Frey-Pronoun History|hämtdatum=27 juni 2009|sid=3|språk=engelska}}</ref> Under samma tid skrevs hjälteeposet [[Beowulf]], det mest kända litterära verket på fornengelska.<ref name="cornelius">{{webbref |url=http://cornelius.tacitus.nu/beowulf/|titel=Beowulf, en fornengelsk hjältedikt|hämtdatum=27 juni 2009|språk=svenska}}</ref> 

Engelskan, som från denna tid (ca 1100) benämns [[medelengelska]], blandades nu med betydande [[romanska språk|romanska]] influenser från [[franska]]n. Man ska dock akta sig från att tro att det engelska språket ändrades snabbt, som stavningen indikerar. Det var främst just bara stavningen som ändrades i och med ovana normander som skulle skriva engelska med franska stavningsregler. Det [[fornengelska]] språket förändrades gradvis under [[Medeltiden|medeltidens]] gång. Folket talade engelska medan hovet och den administrativa klassen som följde i spåren av normandernas invasion (präster, skatteuppbärare med flera) talade franska. Denna franska påverkan kom att bestå i drygt tre hundra år tills Englands band med Frankrike definitivt bröts i och med [[hundraårskriget]] (1337–1453). Många högreståndsord lånades in från franskan. Spåren av denna påverkan märks bland annat i ord för mat. En levande hjort heter ”deer” (gammalt germanskt ord, besläktat med ”djur”), medan hjortkött heter ”venison” (inlånat ord från franskan). Lånorden från denna tid är även ord som används i administrationen inom till exempel militären (till exempel ''lieutenant'' av franska ''lieu tenant'', ”ställföreträdare”), skatteväsendet och det juridiska systemet.<ref name=autogenerated1>{{bokref |titel= Engelska: Öspråk, världspråk, trendspråk|efternamn= Svartvik|förnamn=Jan|författarlänk= |medförfattare= |år=1999|utgivare=Norstedts ordbok AB |utgivningsort= |isbn=91-7227-021-7 |sid=47-51}}</ref>

Under 1400-talet skedde ett omfattande [[vokalskifte]], vilket är en anledning till att engelskans stavning skiljer sig mycket från uttalet. Det är från denna tid den nuvarande engelskan räknas som ”modern” engelska.<ref name=autogenerated2>{{bokref |titel= Engelska: Öspråk, världspråk, trendspråk|efternamn= Svartvik|förnamn=Jan|författarlänk= |medförfattare= |år=1999|utgivare=Norstedts ordbok AB |utgivningsort= |isbn=91-7227-021-7 |sid=51-61}}</ref>

Det [[brittiska imperiet]]s växande makt från 1600-talet gjorde engelskan till ett [[världsspråk]] och [[USA]]:s ökande inflytande under 1900-talet förstärkte denna ställning ytterligare.

Vissa teorier gör gällande att engelskan ursprungligen är ett [[kreolspråk]],<ref>{{Bokref|efternamn=Wikander|förnamn=Ola|titel=I döda språks sällskap|år=2007|sid=234-235}}</ref> det vill säga språk som ursprungligen varit [[pidginspråk]], men som används som modersmål. Ett pidginspråk används som kontaktspråk för människor med olika modersmål. De har enkel och osofistikerad grammatik. Med tanke på det enorma antalet ord med franskt ursprung så skulle man kunna se den moderna engelskan som ett [[Anglosaxiska|anglosaxiskt]]-[[Franska|franskt]] kreolspråk. Fornengelskan hade tre [[Genus (språkvetenskap)|genus]], [[maskulinum]], [[femininum]] och [[neutrum]], till skillnad från den moderna engelskan som inte delar upp ord i genus. Fornengelskans rika böjningssystem har försvunnit i den moderna engelskan.<ref>{{Bokref|efternamn=Wikander|förnamn=Ola|titel=I döda språks sällskap|hämtdatum=|år=2007|sid=234-235}}</ref>

== Grammatik ==
{{Huvudartikel|Engelsk grammatik}}
Engelskans grammatik är baserad på dess germanska rötter. Engelskan har relativt få [[Böjning (grammatik)|böjning]]ar jämfört med de flesta andra [[indoeuropeiska språk]]. I stället används funktionsord och ordföljd i större utsträckning för att ge grammatisk information. Engelskan är därmed i ganska hög grad ett [[analytiskt språk]].  Engelskans [[verb]]system är ganska omfattande och komplicerat och många verb böjs oregelbundet. 
=== Satsens uppbyggnad ===
Engelskan är ett tämligen strikt [[SVO]]-språk, det vill säga ett språk där i deklarativa [[Sats (lingvistik)|satser]] ([[påståendesats]]er) [[Subjekt (grammatik)|subjekt]]et placeras före [[predikat]]et, och där [[objekt (satsdel)|objektet]] följer efter detta predikat. Den strikta [[Grundordföljd|ordföljd]]en nödvändiggörs av det faktum att subjekt och objekt ej markeras [[morfologi (lingvistik)|morfologi]]skt med hjälp av till exempel ändelser, det vill säga att ett [[substantiv]]  ser likadant ut oavsett om det används som subjekt eller objekt.

{|class="wikitable"
|-
|The 
|dog
|bit
|the 
|cat
|rowspan=4 style="width:10ex;"|&nbsp;
|The 
|cat
|bit
|the 
|dog
|-
|[[bestämd artikel|best. art.]]
|hund
|bet
|[[bestämd artikel|best. art.]]
|katt
|[[bestämd artikel|best. art.]]
|katt
|bet
|[[bestämd artikel|best. art.]]
|hund
|-
|colspan=2|''subjekt''
|''predikat''
|colspan=2|''objekt''
|colspan=2|''subjekt''
|''predikat''
|colspan=2|''objekt''
|-
|colspan=5|''Hunden bet katten''
|colspan=5|''Katten bet hunden''
|}

I interrogativa satser ([[frågesats]]er) placeras visserligen ett hjälpverb först i satsen, men den inbördes ordningen på subjekt och objekt förändras vanligen inte, det vill säga, subjektet kommer före objektet.
{|class="wikitable"
|-
|Is
|the 
|dog
|biting
|the 
|cat
|rowspan=4 style="width:10ex;"|&nbsp;
|Is
|the 
|cat
|biting
|the 
|dog
|-
|hjälpverb
|[[bestämd artikel|best. art.]]
|hund
|bitande
|[[bestämd artikel|best. art.]]
|katt
|hjälpverb
|[[bestämd artikel|best. art.]]
|katt
|bitande
|[[bestämd artikel|best. art.]]
|hund
|-
|''predikat''
|colspan=2|''subjekt''
|''predikat''
|colspan=2|''objekt''
|''predikat''
|colspan=2|''subjekt''
|''predikat''
|colspan=2|''objekt''
|-
|colspan=6|''Biter hunden katten?''
|colspan=6|''Biter katten hunden?''
|}

[[Imperativ]]a satser (befallningar) är subjektslösa, och predikatet placeras först i satsen.

{|class="wikitable"
|-
|Bite
|the 
|cat
|rowspan=4 style="width:10ex;"|&nbsp;
|Bite
|the 
|dog
|-
|bit
|[[bestämd artikel|best. art.]]
|katt
|bit
|[[bestämd artikel|best. art.]]
|hund
|-
|''predikat''
|colspan=2|''objekt''
|''predikat''
|colspan=2|''objekt''
|-
|colspan=3|''Bit katten''
|colspan=3|''Bit hunden''
|}

=== Substantiv ===
Till skillnad från de flesta andra indoeuropeiska språk använder sig modern engelska inte av grammatiskt [[Genus (språkvetenskap)|genus]]. Man skiljer visserligen på naturligt genus (ibland kallat [[sexus]]) i [[pronomen|pronominalsystemet]], men substantiven är inte indelade i genuskategorier som [[svenska]]ns [[n-genus]] och [[t-genus]].

==== Plural ====
I engelskan bildas [[plural]] regelmässigt genom att [[ändelse]]n '''-s''' fogas till substantivet: ''cat'' -- ''cats'', ''dog'' -- ''dogs''. Denna pluraländelse kan dock uppträda i ett par olika former, varav några redovisas här. Om substantivet slutar på -s, -ch, -sh, -x, eller -z så uppträder formen '''-es''': ''bus'' -- ''buses'', ''church'' -- ''churches''; men om substantivet är av grekiskt ursprung slutar på -arch, används dock den vanliga formen: ''monarch'' -- ''monarchs''. Vissa substantiv som slutar på ''-o'' använder sig av denna [[allomorf]]: ''tomato'' -- ''tomatoes''. Även substantiv som slutar på -y direkt efter en [[konsonant]] använder sig av '''-es''', och i dessa fall ändras dessutom -y till -i-: ''country'' -- ''countries''. Om -y föregås av en [[vokal]] används dock den vanliga formen: ''day'' -- ''days''.

Det finns också ett väsentligt antal oregelbundna pluralbildningar, till exempel ''ox'' -- ''oxen'', ''foot'' -- ''feet'' ([[omljud]]), ''sheep'' -- ''sheep''.

==== Attribut ====
Vad gäller placeringen av olika sorter av [[bestämning]]ar till ett substantiv följer engelskan i allt väsentligt samma regler som svenskan. 

[[Adjektivattribut]] placeras före substantivet. Observera också att [[adjektiv]]en inte böjs efter substantivets [[numerus]]. 

{|class="wikitable"
|-
|black
|dog
|rowspan=4 style="width:10ex;"|&nbsp;
|black
|dogs
|-
|svart
|hund
|svarta
|hundar
|-
|''adjektivattribut''
|''huvudord''
|''adjektivattribut''
|''huvudord''
|-
|colspan=2|''svart hund''
|colspan=2|''svarta hundar''
|}

[[Genitivattribut]] uppträder i två former, varav den ena placeras före substantivet, medan den andra fogas efter substantivet med hjälp av [[preposition]]en ''of''. Vilken typ av genitivattribut som används bestäms huvudsakligen av [[semantik|semantiska]] och [[pragmatik|pragmatiska]] avgöranden.

{|class="wikitable"
|-
|The
|dog's 
|bone
|rowspan=4 style="width:10ex;"|&nbsp;
|The
|bone 
|of
|the
|dog
|-
|[[bestämd artikel|best. art.]]
|hund [[genitiv|GEN]]
|ben
|[[bestämd artikel|best. art.]]
|ben
|[[preposition|PREP]]
|[[bestämd artikel|best. art.]]
|hund
|-
|colspan=2|''genitivattribut''
|''huvudord''
|colspan=2|''huvudord''
|colspan=3|''genitivattribut''
|-
|colspan=3|''Hundens ben''
|colspan=5|''Hundens ben''
|}

[[Relativsats]]er placeras efter huvudordet, och fogas vanligen till detta med hjälp av ''that'', ''who'' eller ''which''.
{|class="wikitable"
|-
|The
|dog
|that
|bit
|the
|cat
|rowspan=4 style="width:10ex;"|&nbsp;
|The
|girl 
|who
|smiled
|-
|[[bestämd artikel|best. art.]]
|hund [[genitiv|GEN]]
|[[relativpronomen|REL]]
|bet
|[[bestämd artikel|best. art.]]
|katt
|[[bestämd artikel|best. art.]]
|flicka
|[[relativpronomen|REL]]
|log
|-
|colspan=2|''huvudord''
|colspan=4|''relativsats''
|colspan=2|''huvudord''
|colspan=2|''relativsats''
|-
|colspan=6|''Hunden som bet katten''
|colspan=4|''Flickan som log''
|}
<ref name=autogenerated2 />
<ref name="Olof Sager">{{bokref |titel= Engelsk universitetetsgrammatik|efternamn= Sager|förnamn=Olof|författarlänk= |medförfattare= Svartvik Jan |år=2007|utgivare=Liber AB |utgivningsort= |isbn=91-21-16418-5}}</ref>

== Ordförråd ==
Nästan utan undantag är de germanska orden (som innefattar alla de grundläggande såsom [[pronomen]] och [[Konjunktion (ordklass)|konjunktion]]er) kortare och mer informella än de av latinskt och romanskt ursprung. En engelsktalande kan ofta välja mellan germanska och romanska [[synonym]]er: "come" eller "arrive" (att komma), "sight" eller "vision" (syn), "freedom" eller "liberty" (frihet). Ibland kan den talande också välja mellan ett ord som ärvts via franskan och ett som inlånats direkt från latinet: "oversee", "survey" eller "supervise" (övervaka). Sådana synonymer har något olika betydelser, varför språket kan användas på ett flexibelt sätt för att uttrycka fina nyanser. 

I vardagsspråk är huvuddelen av orden normalt germanska. Om en talare vill uttrycka sig kraftfullt och tvärt används vanligen germanska ord. Huvuddelen av orden med latinskt ursprung används vanligtvis i mer formellt tal- och skriftspråk, som i en domstol eller en encyklopedisk artikel. 

Kännetecknande för engelska är att dess aktiva ordförråd är så stort och föränderligt. Engelskan tar lätt upp tekniska termer i vardagsspråk och lånar in nya ord som ofta blir allmänt använda. Dessutom ger [[Slanguttryck|slang]] nya betydelser till gamla ord.<ref name="Jan Svartvik" />

=== Antal ord i engelskan ===

Engelskans ordförråd är utan tvivel mycket stort, men att sätta en specifik siffra för dess storlek är mer en fråga om definition än om beräkning. Till skillnad från vissa andra språk har engelskan ingen [[språkakademi]] som kan definiera officiellt accepterade ord. Ord nybildas regelbundet inom medicin, naturvetenskap och teknik. Vissa av dessa får vidare spridning medan andra förblir hos en mindre grupp.  Främmande ord som används i invandrargemenskaper tas ofta upp i den större språkgemenskapen. Ålderdomliga, dialektala och regionala ord kan betraktas som "engelska" eller inte.  

''[[Oxford English Dictionary]]'' (andra upplagan) inkluderar över 500 000 uppslagsord med en ganska inkluderande hållning:

:den tar inte bara in standardspråket i litteratur och tal, nuvarande, föråldrat eller ålderdomligt, utan även det huvudsakliga tekniska ordförrådet och ett stort inslag av dialektalt språk och slang  (enligt OED:s supplement 1933).<ref name="Citat">{{citat|Hence we exclude all words that had become obsolete by 1150 [the end of the [[Old English]] era] . . . Dialectal words and forms which occur since 1500 are not admitted, except when they continue the history of the word or sense once in general use, illustrate the history of a word, or have themselves a certain literary currency.}}</ref>

Svårigheten att fastställa antalet ord ökas av att nya varianter av engelska framträder.<ref name="Kister">Kister, Ken. "Dictionaries defined." ''Library Journal,'' 6/15/92, Vol. 117 Issue 11, p43, 4p, 2bw</ref>

=== Ords ursprung ===

En datorstödd genomsökning av omkring 80 000 ord i den gamla ''Shorter Oxford Dictionary'' (tredje upplagan) som publicerades i ''Ordered Profusion'' av Thomas Finkenstaedt och Dieter Wolff (1973) uppskattade ordens ursprung som följer:
* [[franska]], inklusive fornfranska och anglofranska: 28,3 %
* [[latin]], inklusive modernt vetenskapligt och tekniskt latin: 28,24 %
* forn- och medelengelska, [[fornnordiska]] och [[nederländska]]: 25 %
* [[klassisk grekiska|grekiska]]: 5,32 %
* ingen angiven etymologi: 4,03 %
* avledda från egennamn: 3,28 %
* alla andra språk: mindre än 1 %<ref>{{bokref |titel=Ordered profusion; studies in dictionaries and the English lexicon |efternamn=Finkenstaedt |förnamn=Thomas |medförfattare=Dieter Wolff |utgivare=C. Winter |år=1973 |isbn=3-533-02253-6}}</ref>

I engelskan finns det cirka ett tusental ord av fornnordiskt ursprung, men de skandinaviska språken har i modern tid inte lånat ut särskilt många ord till engelskan. Ett litet antal sådana återfinns ändock i engelskan. Av svenskt ursprung är ''ombudsman'' (”ombudsman”), ''lingonberry'' ("lingon")  och ''smorgasbord'' (”smörgåsbord”). Av nordiskt ursprung är även ''orienteering'' (”orientering”). Svenska uppfinnare har lånat ut sina namn till vissa begrepp, till exempel [[Anders Celsius]] för temperaturskalan ''Celsius'' och [[Anders Jonas Ångström]] för våglängdsenheten ''ångström'', ofta skriven som ''angstrom''. Begreppen ''sloyd'' (”slöjd”) och ''glogg'' (”glögg”) används ibland också. [[Isländska]]n har tillhandahållit ''saga'' (”saga”) och ''geyser'' (”gejser”), [[norska]]n ''fjord'', ''slalom'' och även ''ski'' (”skida”) och [[finska]]n, som dock inte är ett nordiskt språk i lingvistisk mening, ''sauna'' (”bastu”).<ref name="Jan Svartvik" />

== Fonologi ==
=== Vokaler ===
Det är vokalerna som skiljer sig mest från område till område.

Där tecken förekommer i par motsvarar det första ljudet det som används i nordamerikansk engelska och den engelska som talas på andra ställen. 

Vokalen ''U'' kan stå för antingen /u/ eller /ju/.

{| class="wikitable" class="wikitable"
|-
![[Internationella fonetiska alfabetet|IPA]] !! Beskrivning !! Exempel!!Kommentarer
|-
! colspan="4" style="text-align:left; background:#dedede"| [[monoftong]]er
|-
| {{IPA|i/iː}} ||style="width:30ex;"| [[Sluten främre orundad vokal]] || bead
|-
| {{IPA|ɪ}} || [[Halvsluten halvfrämre orundad vokal]] || bid
|-
| {{IPA|ɛ}} || [[Mellansluten främre orundad vokal]] || bed
|-
| {{IPA|æ}} || [[Halvöppen främre orundad vokal]] || bad
|-
| {{IPA|ɒ}} || [[Öppen bakre rundad vokal]] || bod||''Nordamerikansk engelska saknar detta ljud och ord med detta ljud uttalas med {{IPA|/ɑ/}} eller {{IPA|/ɔ/}}.  Enligt The Canadian Oxford Dictionary (1998) förekommer detta ljud i standardkanadensisk engelska.''
|-
| {{IPA|ɔ}} || [[Mellanöppen bakre rundad vokal]] || pawed||''Många dialekter av nordamerikansk engelska saknar denna vokal.''
|-
| {{IPA|ɑ/ɑː}} || [[Öppen bakre orundad vokal]] || bra
|-
| {{IPA|ʊ}} || [[Halvsluten halvbakre rundad vokal]] || good
|-
| {{IPA|u/uː}} || [[Sluten bakre rundad vokal]] || booed
|-
| {{IPA|ʌ/ɐ}} || [[Mellanöppen bakre orundad vokal]]<br />[[Halvöppen central vokal]] || bud
|-
| {{IPA|ɝ/ɜː}} || [[Mellanöppen central orundad vokal]] || bird||''Den nordamerikanska varianten av detta ljud är en [[r-färgad vokal]].''
|-
| {{IPA|ə}} || [[Schwa]] || Rosa's||''Många talare av nordamerikansk engelska skiljer inte mellan dessa två obetonade vokaler. För dem uttalas ''roses'' och ''Rosa's'' likadant, och det tecken som vanligtvis används är [[schwa]] {{IPA|/ə/}}.''
|-
| {{IPA|ɨ}} || [[Sluten central orundad vokal]] || roses||''Detta ljud transkriberas ofta med {{IPA|/i/}} eller med {{IPA|/ɪ/}}.''
|-
! colspan="4" style="text-align:left; background:#dedede"| [[diftong]]er
|-
| {{IPA|eɪ}} || [[Mellansluten främre orundad vokal]] <br /> [[Sluten främre orundad vokal]] || bayed
|-
| {{IPA|oʊ/əʊ}} || [[Mellansluten bakre rundad vokal]] <br /> [[Halvsluten halvbakre rundad vokal]] || bode
|-
| {{IPA|aɪ}} || [[Öppen främre orundad vokal]] <br /> [[Halvsluten halvfrämre rundad vokal]] || buy
|-
| {{IPA|aʊ}} || [[Öppen främre orundad vokal]] <br /> [[Halvsluten halvbakre rundad vokal]] || bough
|-
| {{IPA|ɔɪ}} || [[Mellanöppen bakre rundad vokal]] <br /> [[Sluten främre orundad vokal]] || boy
|}

=== Konsonanter ===
Detta är engelskans konsonantsystem med tecken från [[internationella fonetiska alfabetet]] (IPA).
{| class="wikitable" class="wikitable"
|-
! &nbsp;
![[bilabial konsonant|bilabial]]
![[labiodental konsonant|labio-<br />dental]]
![[interdental konsonant|inter-<br />dental]]
![[alveolar konsonant|alveolar]]
![[postalveolar konsonant|post-<br />alveolar]]
![[palatal konsonant|palatal]]
![[velar konsonant|velar]]
![[glottal konsonant|glottal]]
|-
|'''[[klusil]]'''
| style="text-align:center;"|{{IPA|p&nbsp;&nbsp;b}}
| &nbsp;
| &nbsp;
| style="text-align:center;" |{{IPA|t&nbsp;&nbsp;d}}
| &nbsp;
| &nbsp;
| style="text-align:center;"|{{IPA|k&nbsp;&nbsp;g}}
| &nbsp;
|-
|'''[[nasal konsonant|nasal]]'''
| style="text-align:center;"|{{IPA|m}}
| &nbsp;
| &nbsp;
| style="text-align:center;" |{{IPA|n}}
| &nbsp;
| &nbsp;
| style="text-align:center;"|{{IPA|ŋ}} [[#noter|<sup>1</sup>]]
| &nbsp;
|-
|'''[[flapp]]'''
| &nbsp;
| &nbsp;
| &nbsp;
| style="text-align:center;" |{{IPA|ɾ}} [[#noter|<sup>2</sup>]]
| &nbsp;
| &nbsp;
| &nbsp;
| &nbsp;
|-
|'''[[frikativa]]'''
| &nbsp;
| style="text-align:center;"|{{IPA|f&nbsp;&nbsp;v}}
| style="text-align:center;"|{{IPA|θ&nbsp;&nbsp;ð}} [[#noter|<sup>3</sup>]]
| style="text-align:center;"|{{IPA|s&nbsp;&nbsp;z}}
| style="text-align:center;"|{{IPA|ʃ&nbsp;&nbsp;ʒ}} [[#noter|<sup>4</sup>]]
| &nbsp;
| style="text-align:center;"|{{IPA|x}} [[#noter|<sup>5</sup>]]
| style="text-align:center;"|{{IPA|h}}
|-
|'''[[affrikata]]'''
| &nbsp;
| &nbsp;
| &nbsp;
| &nbsp;
| style="text-align:center;" |{{IPA|tʃ&nbsp;&nbsp;dʒ}} [[#noter|<sup>6</sup>]]
| &nbsp;
| &nbsp;
| &nbsp;
|-
|'''[[approximant]]'''
| &nbsp;
| &nbsp;
| &nbsp;
| style="text-align:center;" |{{IPA|ɹ}} [[#noter|<sup>7</sup>]]
| &nbsp;
| style="text-align:center;"|{{IPA|j}}
| &nbsp;
| &nbsp;
|-
|'''[[lateral|lateral approximant]]'''
| &nbsp;
| &nbsp;
| &nbsp;
| style="text-align:center;" |{{IPA|l, ɫ}}
| &nbsp;
| &nbsp;
| &nbsp;
| &nbsp;
|}

{| class="wikitable" class="wikitable"
|-
! &nbsp;
![[labiovelar konsonant|labiovelar]]
|-
|'''[[approximant]]'''
| style="text-align:center;"|{{IPA|ʍ&nbsp;&nbsp;w}} [[#noter|<sup>8</sup>]]
|}
<ref>Olsson, Stig, ''Handbok i engelskt uttal'', 1982, sid 1- 50</ref>

==== Noter ====
# Den [[velar nasal|velara nasalen]] {{IPA|[ŋ]}} är i vissa dialekter i norra Storbritannien en icke-fonemisk allofon av /n/, som bara förekommer framför /g/. I alla andra dialekter är den ett separat fonem, som dock bara förekommer i [[stavelsekoda]].
# Den [[alveolar flapp|alveolara flappen]] {{IPA|[ɾ]}} är en allofon av /t/ och /d/ i obetonade stavelser i nordamerikansk engelska och i ökande utsträckning i [[australisk engelska]]. Detta är ljudet av "tt" eller "dd" i orden  ''latter'' och ''ladder'', vilka är homofoner i nordamerikansk engelska. Det är samma ljud som representeras av enkelt "r" i vissa varieteter av [[spanska]].
# I vissa dialekter, såsom [[cockney]], sammansmälter [[interdental]]erna /θ/ och /ð/ vanligen med /f/ och /v/, och i andra, som [[afrikansk-amerikansk talad engelska]] sammanfaller /ð/ med /d/. I vissa irländska varieteter blir /θ/ och /ð/ de motsvarande dentala klusilerna, vilka då kontrasterar med de vanliga alveolara klusilerna.
# Ljuden {{IPA|/ʃ/, /ʒ/ och /ɹ/}} är labialiserade i vissa dialekter.  Labialisering är aldrig kontrastiv i initial ställning och transkriberas därför inte alltid.
# Den [[tonlös velar frikativa|tonlösa velara frikativan]] /x/ används endast av skotska och walesiska engelsktalare för [[skotska]] eller [[skotsk gaeliska|gaeliska]] ord såsom ''loch'' {{IPA|/lɒx/}} eller av vissa talare för lånord från [[tyska]] och hebreiska som ''Bach'' {{IPA|/bax/}} och ''Chanukah'' /xanuka/, eller i vissa dialekter som Scouse (i [[Liverpool]]) där [[affrikata]]n [kx] används istället för /k/ i ord som''docker'' {{IPA|/dɒkxə/}}. De flesta som har engelska som modersmål har svårt att uttala detta ljud korrekt när de lär sig främmande språk, och använder ljuden [k] och [h] i stället.
# Tonlöst w {{IPA|[ʍ]}} återfinns i skotska, irländska, vissa överklassbrittiska, vissa östamerikanska och nyzeeländska accenter. I alla andra dialekter sammanfaller det med /w/.

==== Tonande och aspirerade konsonanter ====

Om [[klusil]]er uttalas [[Tonande konsonant|tonande]] och [[aspiration (fonetik)|aspirerade]] i engelska beror på dialekt och kontext, men några allmänna regler kan ges:

* [[Tonlös konsonant|Tonlösa]] klusiler och [[affrikata|affrikator]] (/{{IPA|p}}/, /{{IPA|t}}/, /{{IPA|k}}/ och /{{IPA|tʃ}}/) blir aspirerade när de förekommer initialt i ord eller i början av en betonad stavelse och inte ingår i en konsonantgrupp – jämför ''pin'' [{{IPA|pʰɪn}}] och ''spin'' [{{IPA|spɪn}}].
** I vissa dialekter sker aspirationen även i obetonade stavelser.
** I andra dialekter, såsom [[indisk engelska]], kan de flesta eller alla tonlösa klusiler förbli oaspirerade.
* Ord-initiala tonande klusiler kan förlora stämbandston i vissa dialekter.
* I ordslut kan tonlösa klusiler bli outlösta eller åtföljas av en glottal klusil i vissa dialekter (till exempel många varieteter av [[amerikansk engelska]]) – exempel: ''tap'' [{{IPA|tʰæp̚}}], ''sack'' [{{IPA|sæk̚}}].
* I ordslut kan tonande klusiler förlora stämbandston i vissa dialekter  (till exempel vissa varieteter av amerikansk engelska) – exempel: ''sad'' [{{IPA|sæd̥}}], ''bag'' [{{IPA|bæɡ̊}}]. I andra dialekter är de fullt tonande i final ställning, men endast delvis tonande i initial ställning.

== Ortografi ==
Engelskan skrivs med det [[latinska alfabetet]]s 26 grundbokstäver. Inga [[diakritiska tecken]] används och sådana undviks i allmänhet även vid direkta [[citatord]] från främmande språk. [[Apostrof]] (vilket ibland räknas som diakritiskt tecken) används regelbundet och förutom att markera utelämnade bokstäver vid sammansmältning av ord, har den vissa grammatiska funktioner.

Engelskan har en "djupare" [[ortografi]] än de flesta andra europeiska språk. Det innebär att det är väldigt vanligt att ett visst ljud kan stavas på många olika sätt och att en viss bokstav kan uttalas på många olika sätt, oftast beroende på omgivande bokstäver, på det morfem i vilket den ingår, samt på ordens ursprung. Det är främst vokalerna som kan ha mycket skiftande stavningar. I konsonantsystemet framträder sambanden mellan bokstav/bokstavskombination och ljud något mer direkt och regelbundet. Det ortografiska "djupet" har sin förklaring i att skriftspråket inte följt förändringar som ägt rum i det talade språket samt på en tendens under långa perioder att låta inlånade ord från exempelvis [[franska]]n och [[latin]]et behålla originalspråkets stavning. Till de mest inkonsekvent stavade [[fonem]]en hör det långa /i:/-ljudet, som kan stavas på minst åtta olika sätt (''b'''ea'''t'', ''b'''e''''', ''f'''ee'''l'', ''k'''ey''''', ''sk'''i''''', ''q'''uay''''', ''n'''ie'''ce'', ''s'''ei'''zure''), av vilka fler än hälften också kan stå för helt andra [[fonem]]. Vokalernas uttal påverkas ofta av andra vokaler i samma ord, vilka i många fall i sig är stumma. Att engelskan har en så djup ortografi framhålls gärna av dem som är skeptiska till engelskan som internationellt kontaktspråk. Också lingvister brukar påpeka detta som en nackdel med språket. En fördel kan den konservativa stavningen emellertid ha i att det (i skrift) är lätt för många som talar andra europeiska språk att ''känna igen'' ord eller deras beståndsdelar från ord i sitt eget språk, trots att språken har olika uttal för dem.

== Geografisk fördelning ==
[[Fil:Anglospeak (subnational version).svg|300px|miniatyr|Mörkblå färg markerar länder där engelska är officiellt eller [[de facto]] officiellt språk. Ljusblå markerar länder och områden där engelska är officiellt men inte främsta språk.]]
Engelskan talas som huvud-, minoritets- eller bispråk i:

{|
|-
|  style="width:220px; vertical-align:top;"|
* [[Antigua och Barbuda]]
* [[Australien]]
* [[Bahamas]]
* [[Bahrain]]
* [[Barbados]]
* [[Belize]]
* [[Botswana]]
* [[Dominica]]
* [[Fiji]]
* [[Filippinerna]]
* [[Gambia]]
* [[Ghana]]
* [[Grenada]]
* [[Guyana]]
* [[Indien]]
* [[Irland]]
* [[Jamaica]]
* [[Kamerun]]
* [[Kanada]]
* [[Kenya]]
* [[Kiribati]]
* [[Lesotho]]
* [[Liberia]]
* [[Malawi]]
* [[Malta]]
* [[Marshallöarna]]
* [[Mauritius]]
* [[Mikronesiens federerade stater|Mikronesien]]
* [[Namibia]]
* [[Nauru]]
|  style="width:220px; vertical-align:top;"|
* [[Nigeria]]
* [[Nya Zeeland]]
* [[Pakistan]]
* [[Palau]]
* [[Papua Nya Guinea]]
* [[Rwanda]]
* [[Saint Kitts och Nevis]]
* [[Saint Lucia]]
* [[Saint Vincent och Grenadinerna]]
* [[Salomonöarna]]
* [[Samoa]]
* [[Seychellerna]]
* [[Sierra Leone]]
* [[Singapore]]
* [[Storbritannien]]
* [[Swaziland]]
* [[Sydafrika]]
* [[Tanzania]]
* [[Tonga]]
* [[Trinidad och Tobago]]
* [[Tuvalu]]
* [[Uganda]]
* [[USA]]
* [[Vanuatu]]
* [[Zambia]]
* [[Zimbabwe]]
* [[Brittiska besittningar och protektorat]].
|}

Engelskan är också ett av de officiella språken i [[FN]], och ett av de två huvudspråken i [[EU]]. Inom [[Nato]] är engelska det språk som används i de sammanhang där medlemsländer med två eller flera olika språk deltar.

== Dialekter ==
{{fler källor avsnitt|månad=2020-05}}
=== Brittisk engelska ===
{{Huvudartikel|Brittisk engelska}}
''The Queen's English'' (före [[Elizabeth II]] ''The King's English'') eller oxfordengelska (kallas även på engelska för ''Recieved pronounciation'', RP, se [[brittisk engelska]]) är standardspråk i [[Storbritannien]], och baserar sig på de dialekter som talades i grevskapen kring [[London]] på [[1600-talet]]. Faktum är att endast cirka 3% av den brittiska befolkningen talar RP trots att den formen fram tills de senaste åren favoriserades i till exempel BBC:s radio- och tv-utsändningar samt inom det högre utbildningssystemet.<ref>{{Webbref|titel=Received Pronunciation|url=https://www.bl.uk/british-accents-and-dialects/articles/received-pronunciation|verk=The British Library|hämtdatum=2020-09-11|arkivurl=https://web.archive.org/web/20210226203030/https://www.bl.uk/british-accents-and-dialects/articles/received-pronunciation|arkivdatum=2021-02-26}}</ref>

Omkring hälften av alla britter anses tala nordengelska som har ett helt annat uttal och en annan intonation än syd(öst)engelska.<ref name="Jan">{{bokref |titel=Engelska – öspråk, världsspråk, trendspråk. |efternamn=Svartvik |förnamn=Jan |författarlänk= |medförfattare= |år=1999 |utgivare=Norstedts ordbok |utgivningsort= |isbn=91-7227-021-7 |sid=186}}</ref> I nordengelska (vilket anses vara den engelska som talas ungefär norr om en linje från Coventry och uppåt) uttalas "love" [lɐ:v] som [lov], läspljudet θ ersätts med f (thinner [θinne(r)] uttalas [finner]),{{källa behövs|datum=2012-03-21}} R uttalas i alla ställningar till skillnad från RP m.fl{{källa behövs|datum=2012-03-21}}. skillnader. Uttalen skiljer sig så kraftigt åt att många [[engelsmän]] från södra [[England]] och många [[amerikan]]er knappt förstår vad människor med nordengelskt uttal säger.<ref name="Jan"/> I London var det tidigare vanligt att tala [[cockney]] bland de lägre socialgrupperna, men detta har numera i stor utsträckning ersatts med en form som kallas ''[[Estuary English]]'' (''flodmynningsengelska'', syftar på floden Themsens mynning nära London) som anses vara ett mellanting mellan cockney och RP.<ref>{{bokref |titel=Engelska – öspråk, världsspråk, trendspråk. |efternamn=Svartvik |förnamn=Jan |författarlänk= |medförfattare= |år=1999 |utgivare=Norstedts ordbok |utgivningsort= |isbn=91-7227-021-7 |sid=182}}</ref> En annan form som uppstått på senare år i framförallt London är "[[mid-Atlantic]]" som är ett slags blandspråk mellan RP och amerikansk engelska.<ref>{{bokref |titel=Engelska – öspråk, världsspråk, trendspråk. |efternamn=Svartvik |förnamn=Jan |författarlänk= |medförfattare= |år=1999 |utgivare=Norstedts ordbok |utgivningsort= |isbn=91-7227-021-7 |sid=171}}</ref>

Förutom ovan nämnda dialekter finns även skotsk engelska, som huvudsakligen talas i [[Skottland]], med tungspets-r och ett annorlunda ordförråd där ett större antal ord härstammar från [[Skandinavien]]. En person som talar en bra engelska men som har [[svenska]] som modersmål kan av infödda engelsmän på grund av brytningen tros vara [[skotte]].

Den i [[Wales]] talade engelskan, med en intonation som påminner om [[svenska]], har ofta en annan ordföljd, till exempel ''Goin' down the mine he is'' istället för den engelska varianten ''He is going down the mine.''

Den [[irländsk engelska|irländska engelskan]] är ett resultat av koloniseringen samt immigration. Språket [[Norn (språk)|norn]] som tidigare talades på [[Shetlandsöarna]] och [[Orkneyöarna]] påminde om fornnorska, då [[Norge]] styrde öarna fram till [[1400-talet]]. Det märks på områdets ortnamn.

=== Amerikansk engelska ===
{{Huvudartikel|Amerikansk engelska}}

En annan huvudvariant på engelskan med en stavning och ett uttal som skiljer sig från brittisk engelska är [[amerikansk engelska]]. Till skillnad från de brittiska öarnas uppsplittring är den amerikanska engelskan förvånansvärt enhetligt i uttal trots den enorma ytan som den täcker. De enda dialektala skillnaderna finns i huvudsak i amerikanska sydstaterna (nedsättande kallat "the Southern drawl"), i New England där språket påminner mycket om RP ([[John F Kennedy]] från [[Boston]] uttalade till exempel inte 'r' i alla ställningar, vilket är typiskt för new englanddialekten) samt General American som är det språk de flesta amerikaner talar. "[[Black English]]", eller "Ebonics", är beteckningen för dialekten som talas av många [[afro-amerikan]]er. "Valley Girl" English är ett uttal och visst ordförråd som härstammar från [[tonåring]]ar i [[Kalifornien]].

''R'' uttalas i alla ställningar; ord som ''bath'' uttalas [bæθ] (jämför RP: bɑ:θ med lång vokal) och stavningen skiljer sig från brittisk engelska genom många olika sorters förkortningar och neddragande på "onödiga vokaler" (GA: behavior; RP: behaviour). Det finns även ett litet annorlunda ordförråd som skiljer sig från brittisk engelska och vissa ord har andra betydelser i amerikansk engelska än i den brittiska varianten.

Exempel:
* "Tunnelbana" heter ''underground'' i brittisk engelska, men ''subway'' i amerikanskan (fler varianter finns, bland annat ''rapid transit''). Däremot är ''subway'' i brittisk engelska beteckning för ett underjordiskt övergångsställe för fotgängare, som ska ta sig till andra sidan gatan.
* "Järnväg" heter ''railway'' i brittisk engelska, ''railroad'' i amerikansk engelska.
* "Hiss" heter ''lift'' i brittisk engelska, ''elevator'' i amerikansk engelska; icke att förväxla med ''escalator'', rulltrappa.
Många tekniska ord från 1800-talet, såsom de ovanstående, är olika, då länderna inte samarbetade på 1800-talet.

Skillnaderna mellan amerikansk och brittisk engelska är dock inte så stora att det i allmänhet blir risk för allvarligare missförstånd eller att det inte går för en amerikan att läsa en bok skriven på brittisk engelska och vice versa.

Några viktiga undantag dock:
* Sättet att skriva [[datum]]. Exempel: '''05/04/03'''. Amerikanen tolkar det som maj den fjärde dagen år 2003. Britten sätter emellertid alltid dagen före månaden och årtalet och tolkar det som den 5 april 2003. Datum skrivs också i officiella sammanhang som 5 april 2003.
* Sättet att ange våningsplan i byggnader: Amerikanen räknar nedifrån och upp: ''First story'', ''second story'', ''third story'' …, medan britten räknar ''Ground floor'' (alternativt ''bottom floor''), ''first floor'', ''second floor'' etcetera. Sålunda blir ''third story'' = ''second floor''.

Grammatiskt sett är det mycket få skillnader mellan amerikansk och brittisk engelska. I de flesta fall rör det sig enbart om att vissa typer av grammatiska konstruktioner, som är godtagbara i båda varianterna, har olika frekvens i respektive dialekt. Det finns dock ett par saker som skiljer sig åt. En sådan sak är hur man betraktar [[kollektiva substantiv]]. I brittisk engelska vacklar bruket mellan att betrakta dessa som [[singular]]a och [[plural]]a, medan amerikansk engelska nästan uteslutande betraktar dem som singulara. Detta innebär att i brittisk engelska tillåts både ''The team want to win'' och ''The team wants to win'', medan i amerikansk engelska enbart den senare formen är acceptabel. Det finns också exempel där amerikansk engelska och brittisk engelska skiljer sig åt vad gäller föredragen [[preposition]], till exempel ''different from'' och ''different to / than''.

Ibland är det sammanhanget som styr numerus av ett kollektiv. Exempel: ''staff''. Om man avser en organisatorisk enhet gäller singular: ''The staff is closed for today'', men om man avser de personer som utgör staben gäller plural: ''The staff have gone home''.

=== Andra dialekter ===

Förutom [[USA]] och [[Storbritannien]] och deras dialekter finns även [[australisk engelska]] med omisskännlig intonation och uttal, [[sydafrikansk engelska]], [[kanadensisk engelska]], [[irländsk engelska]], [[nyzeeländsk engelska]] och många andra. Till detta kommer flera andra sorters engelska uttal som sydostasiatisk engelska som talas i Hongkong, Malaysia och Singapore, indisk engelska med flera olika sorters regionalt färgade engelskuttal. Till detta kommer ett okänt antal miljoner som talar engelska som [[pidginspråk|pidgin]] vilket är vanligt på Filippinerna.

=== Pidginspråk och kreolspråk ===
Med engelska som bas har det uppstått ett antal [[pidginspråk|pidgin-]] och [[kreolspråk]]. Häribland kan nämnas [[pidginengelska]], [[jamaicansk kreol]], [[srana]], [[tok pisin]] och [[pitcairnesiska]].  Även [[ebonics]], den engelska som talas av många afroamerikaner, betraktas ibland som ett kreolspråk.

== Förenklad engelska ==
Det finns många olika varianter av engelskan som förenklats för att göra språket lättare att läsa för nybörjare. En av dem är [[Basic English]], som utarbetades på [[1920-talet]] av [[C. K. Ogden]]. En annan variant är [[Simplified English]], som ursprungligen var avsett att användas i flyg- och rymdindustrins underhållsmanualer.

De har inte fått särskilt stort fäste, eftersom vitsen med språkundervisning är att kunna kommunicera med personer som använder det språket. Det är mindre meningsfullt att lära sig förstå ett språk få talar.

== Utbildning i engelska ==
=== Sverige ===
{{Huvudartikel|Engelskundervisning i Sverige}}
I svensk [[grundskola]] är engelska obligatoriskt och godkänt betyg krävs för gymnasiestudier förutom [[individuella programmet]]. I [[gymnasieskola]]n är engelska ett [[Gymnasiegemensamma ämnen|gymnasiegemensamt ämne]] (tidigare [[kärnämne]]) som läses av elever på alla program.<ref>Hult, F.M. (2012).  English as a transcultural language in Swedish policy and practice. ''TESOL Quarterly, 46'', 230-257.</ref><ref>Hult, F.M. (2017). More than a lingua franca: Functions of English in a globalised educational language policy. ''Language, Culture and Curriculum, 30''(3), 265-282.</ref> År 2005 sade sig 85% av Sveriges vuxna befolkning (15+) kunna konversera på engelska, vilket placerade Sverige på plats två inom [[Europeiska unionen|EU]] bland länder där engelska inte var officiellt språk (förstaplatsen innehades av Nederländerna).<ref>{{Webbref |url=http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_237.en.pdf |titel=SPECIAL NOTE Europeans and languages |hämtdatum=8 november 2015 |år=2005 |verk=European Commission |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070128095746/http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_237.en.pdf |arkivdatum=28 januari 2007 }}</ref> [[Engelskundervisning i Sverige]] har anor sedan 1800-talet och blev första främmande språk på 1940-talet.

== Se även ==
* [[Världens största språk efter antal talare|Världens största språk]]
* [[Svengelska|Svengelska (svensk engelska)]]
* [[Eiken (certifieringssystem)|Eiken]] Japansk engelskacertifiering
* [[Språkskatt]]

== Referenser ==
{{Enwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=English_language&oldid=299066890|datum=28 Juni 2009|artikel=English Language}}
=== Skrivna källor ===
* Olsson, Stig, ''Handbok i engelskt uttal'', 1982, {{ISBN|91-44-18621-5}}
* [[Jan Svartvik]], ''Engelska - öspråk, världsspråk, trendspråk'', 1999, {{ISBN|91-7227-021-7}}
* Svartvik, Jan och Sager, Olof, ''Modern engelsk grammatik'', 2000, {{ISBN|91-21-18368-6}}
=== Noter ===
<references/>

== Externa länkar ==
{{Interwiki|språkkod=en}}
* {{wikibooks|boktitel=Engelska|boktitel2=Engelska}}

{{EU-språk}}
{{Engelskans historia}}
{{Varianter av engelska språket}}

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Engelska| ]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Språk i Storbritannien]]
[[Kategori:Språk i USA]]
[[Kategori:Språk i Australien]]
[[Kategori:Språk i Indien]]
[[Kategori:Språk i Kenya]]
[[Kategori:Språk i Sydafrika]]
[[Kategori:Språk på Irland]]
[[Kategori:Språk i Kanada]]
[[Kategori:Språk i Nya Zeeland]]
[[Kategori:Språk i Singapore]]
[[Kategori:Språk i Zambia]]
[[Kategori:Språk i Zimbabwe]]
[[Kategori:Språk i Kina]]
[[Kategori:Subjekt–verb–objekt-språk]]
[[Kategori:Språk i Dominica]]
[[Kategori:Språk i Mikronesiska federationen]]
[[Kategori:Språk i Hongkong]]