Visa källa för Fanny och Alexander

{{Städa|Fler rubriker, korta ner handlingsbeskrivning etc|månad=2024-05}}
{{Filmfakta
| bild = Fanny and Alexander textlogo vectorized.svg
| bildtext = 
| filmtitel = Fanny och Alexander
| originaltitel = 
| genre = [[Dramafilm|Drama]]
| regi = [[Ingmar Bergman]]
| år = 1982
| producent = [[Jörn Donner]]
| manus = [[Ingmar Bergman]]
| synopsis = 
| originalverk = 
| skådespelare = [[Pernilla Allwin]]<br>[[Bertil Guve]]<br>[[Börje Ahlstedt]]<br>[[Harriet Andersson]]<br>[[Gunnar Björnstrand]]<br>[[Allan Edwall]]<br>[[Stina Ekblad]]<br>[[Ewa Fröling]]<br>[[Erland Josephson]]<br>[[Jarl Kulle]]<br>[[Mona Malm]]<br>[[Jan Malmsjö]]<br>[[Christina Schollin]]<br>[[Gunn Wållgren]]<!-- se: http://www.svenskfilmdatabas.se/wp-content/uploads/image-archive/large/ABA_2579.jpg -->
| musik = Daniel Bell
| fotograf = [[Sven Nykvist]]
| klippning = Sylvia Ingemarsson
| produktionsbolag = [[Cinematograph AB|Cinematograph]]<br>[[Gaumont]]<br>Personafilm<br>[[Svenska Filminstitutet]]<br>[[SVT Drama|SVT 1]]<br>Tofisfilm
| distributör = [[Sandrew Film & Teater AB|Sandrew Film & Teater]]
| premiär = [[17 december]] [[Filmåret 1982|1982]] <small> (Sverige)</small><br>[[17 december]] [[Filmåret 1983|1983]] <small> ([[miniserie]], Sverige)</small><ref>{{webbref|url=http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=5922&type=MOVIE&iv=Basic|titel=Fanny och Alexander|utgivare=Svensk filmdatabas|datum=17 december 1982|hämtdatum=15 oktober 2016}}</ref>
| speltid = 188 minuter<br>312 minuter <small>([[miniserie]]) </small>
| land = {{flaggbild|Sverige}} [[Sverige]]<br> {{flaggbild|Frankrike}} [[Frankrike]] <br>{{flaggbild|Tyskland}} [[Västtyskland]]
| språk = [[Svenska]]<br>[[Jiddisch]]
| budget = 
| intäkter = 
| föregångare = 
| uppföljare = 
| imdb = 0083922
| sfdb = 5922
}}
'''''Fanny och Alexander''''' är en [[Sverige|svensk]] [[dramafilm]] från [[Filmåret 1982|1982]] skriven och regisserad av [[Ingmar Bergman]] och producerad av [[Jörn Donner]]. Filmen handlar om syskonen Fanny och Alexander från den förmögna familjen Ekdahl i [[Uppsala]] under början av [[1900-talet]].{{Anmärkning|name="Uppsala"|[[Kritiker|Filmkritikern]] [[Roger Ebert]] observerade att staden i filmen saknar namn<ref name="Ebert"/> men i vissa publikationer kallades den för Bergmans hemstad Uppsala.<ref>{{Harvnb|Haenni|Barrow|White|2014|p=231}}</ref><ref name="NYT"/><ref name="Kempley"/> Frank Gado föreslog att "trots att den inte identifieras med ett namn" är staden "utan tvivel Uppsala."<ref name="g86496">{{Harvnb|Gado|1986|p=496}}</ref>{{#tag:ref|"[...] though not identified by name [...] unmistakably Uppsala."|group=en}}}} Syskonens far Oscar dör av ett [[Stroke|slaganfall]] och deras mor Emilie gifter om sig med stadens biskop Edvard Vergérus, en änkeman som misshandlar Alexander på grund av pojkens livliga fantasi.

Bergman menade att ''Fanny och Alexander'' skulle bli hans sista film, och att manuset är [[Självbiografi|halvbiografiskt]]. Rollfigurerna Alexander, Fanny och styvfadern Edvard är baserade på honom själv, hans syster [[Margareta Bergman (författare)|Margareta]] och hans far, [[Erik Bergman (präst)|prästen Erik Bergman]]. Filmen var en samproduktion mellan Sverige, [[Frankrike]] och [[Västtyskland]], och filminspelningen ägde rum i Uppsala och i [[Svenska Filminstitutet]]s ateljéer. Dokumentärfilmen ''[[Dokument Fanny och Alexander]]'' skildrar inspelningen och processen bakom ''Fanny och Alexander''.

Inledningsvis planerades ''Fanny och Alexander'' att bli en [[miniserie]], och den klipptes till att bli 312&nbsp;minuter lång, uppdelad i fyra avsnitt. Senare skapades en 188&nbsp;minuter lång bioversion, som hade världspremiär i Sverige den [[17 december]] 1982, medan miniserien började sändas på [[Sveriges Television|SVT]] den [[25 december]] [[1984]]. Miniserien släpptes senare som långfilm, och både denna version och den kortare bioversionen har visats på biografer över hela världen. Den 312&nbsp;minuter långa versionen är en av de längsta kommersiella filmer som har visats på vanliga biografer.

Den första bioversionen fick flera positiva recensioner av både svenska och internationella [[Kritiker|filmkritiker]]. Den vann fyra [[Oscar]], inklusive en för [[Oscar för bästa icke-engelskspråkiga film|Bästa utländska film]], tre [[Guldbaggen|Guldbaggar]], inklusive en för [[Guldbaggen för bästa film|Bästa film]], och andra utmärkelser. Bergman skrev senare nya halvbiografiska manus, som 1992 låg till grund för filmerna ''[[Den goda viljan]]'', i regi av [[Bille August]], och ''[[Söndagsbarn (1992)|Söndagsbarn]]'', i regi av [[Daniel Bergman]]. ''Fanny och Alexander'' har efter Bergmans död även bearbetats och satts upp som teaterpjäs.
{{innehållsförteckning|vänster||2}}

==Handling==
{{Faktamall
|titel = [[Akt (teater)|Akter]] i den längre versionen<ref name="Handling">{{webbref |url=http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=5922#plot-summary |titel= Fanny och Alexander (1982): Handling |hämtdatum=18 juni 2019 |verk=Svensk Filmindustri |utgivare=Svensk filmdatabas |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190423034539/http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=5922#plot-summary |arkivdatum=23 april 2019}}</ref>{{Anmärkning|name="Avsnitt"|Miniserien är uppdelad i fyra avsnitt. Det första avsnittet är 99&nbsp;minuter långt och kombinerar [[Prolog]]en och akten "Familjen Ekdahl firar jul"; det andra avsnittet är 75&nbsp;minuter långt och skildrar akterna "Vålnaden" och "Uppbrottet"; det tredje avsnittet är 57&nbsp;minuter långt och skildrar akten "Sommarens händelser"; det fjärde avsnittet är 83&nbsp;minuter långt och kombinerar akten "Demonerna" och [[Epilog]]en.<ref>{{webbref |url=http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=5922#release-dates |titel= Fanny och Alexander (1982): Handling |hämtdatum=27 juni 2019 |verk=Svensk Filmindustri |utgivare=Svensk filmdatabas |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190423041836/http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16184#release-dates |arkivdatum=23 april 2019}}</ref><ref>{{Harvnb|O'Sullivan|2014|p=112}}</ref>}}
|rubrikstil = background:orange;
|innehåll40 = '''[[Prolog]]'''
|innehåll41 = '''''Familjen Ekdahl firar jul'''''
|innehåll42 = '''''Vålnaden'''''
|innehåll43 = '''''Uppbrottet'''''
|innehåll44 = '''''Sommarens händelser'''''
|innehåll45 = '''''Demonerna'''''
|innehåll46 = '''[[Epilog]]'''
}}
Filmen utspelar sig i [[Uppsala]] mellan [[1907]] och [[1909]] med en [[epilog]] som utspelar sig [[1910]].{{Anmärkning|name="Uppsala"}} Den kretsar kring den förmögna familjen Ekdahl som domineras av den rika och begåvade [[änka]]n Helena och hennes tre söner. Den äldste sonen Oscar driver tillsammans med sin hustru Emilie den lokala och familjeägda [[teater]]n. Paret har tillsammans de två barnen Fanny och Alexander. Helenas andra son är Carl, professor vid [[Uppsala universitet]], gift med den tyskfödda Lydia, och han betraktar sig själv som misslyckad. Den tredje sonen är Gustav Adolf, [[Restauratör (restaurang)|restauratör]] och kvinnokarl, som är otrogen mot sin hustru Alma och har en förbindelse med Emilies [[Barnflicka|barnjungfru]] Maj. Paret har de tre barnen Petra, Jenny och Putte. Till den närmsta familjen räknas även den nära vännen och före detta älskaren till Helena, [[rabbin]]en och bankiren Isak Jacobi, som driver en [[antikvitet]]sbutik.<ref name="Handling"/>

Under [[julafton]]en uppträder familjen Ekdahl med ett [[julspel]] i teatern, vilket följs av en stor julfest. Emilie och Oscar är lyckligt gifta men under repetitionen av ''[[Hamlet]]'' någon vecka senare drabbas Oscar plötsligt av ett [[Stroke|slaganfall]] och avlider kort därefter. Vid olika tillfällen dyker senare Oscars vålnad upp för Alexander och Helena. Ett år efter Oscars död gifter sig Emilie med Edvard Vergérus, änkling och [[biskop]] i staden. Emilie flyttar in med barnen i biskopsgården, där Edvard bor tillsammans med sin mor Blenda, systern Henrietta, fastern Elsa och fyra [[Piga|pigor]]. Ett helt nytt liv väntar Fanny och Alexander. Från att ha levt öppet och fritt i en glad, bullrig och kärleksfull storfamilj råder i biskopens hus kärvhet och minutiösa regler, som Emilie försöker anpassa sig till för barnens skull. Förhållandet mellan Edvard och Alexander är ytterst laddat, då Alexander hittar på berättelser, vilket leder till att han bestraffas av den stränge biskopen. Emilie ångrar snart sitt beslut att gifta sig med Edvard och ber om [[skilsmässa]], vilket Edvard inte går med på. Han hotar henne med att lagen ger honom rätten att ta över vårdnaden över barnen ifall hon beslutar sig för att gå vidare med skilsmässan. Samtidigt har resten av familjen Ekdahl börjat oroa sig för barnens situation, och Emilie besöker sin svärmor Helena i hemlighet för att berätta att hon är gravid.<ref name="Handling"/>

Under Emilies frånvaro låser Edvard in barnen i deras sovrum som säkerhetsåtgärd för att försäkra sig om att få henne tillbaka. Där berättar Alexander en historia i vilken han hävdar att han har träffat [[Spöke|vålnaderna]] av Edvards döda familj, som avslöjade att biskopen var ansvarig för deras död. Pigan Justina rapporterar om Alexanders berättelse för Edvard, som svarar med att [[Kroppsstraff|prygla]] Alexander och låsa in honom på vinden. När Emilie kommer tillbaka befriar hon Alexander, vilket leder till att Edvard beordrar Emilie att stanna kvar i huset och hotar henne med att hon, för barnens välbefinnande, inte får revoltera eller ta kontakt med yttervärlden. Senare anländer Isak till biskopsgården, och med sina magiska krafter lyckas han smuggla ut barnen från huset. De bor en tid hos Isak i hans butik tillsammans med hans systerson Aron, som driver en [[dockteater]]. Där berättar Isak en historia om en pojke på vandring mot ett osäkert mål, och Alexander fantiserar om Edvards död. Isaks mystiska systerson Ismael förklarar för Alexander att dennes fantasi kan bli verklighet om han bara drömmer om den.<ref name="Handling"/>

Carl och Gustav Adolf konfronterar Edvard för att förhandla om skilsmässa, och använder barnen, biskopens skulder och hotet om en offentlig skandal som påtryckningsmedel. Men Edvard är orubblig och begär att få tillbaka barnen. Emilie är nu höggravid och vägrar att hämta tillbaka barnen till biskopsgården. Hon ger Edvard en kopp [[buljong]] med en stor dos [[Bromid|brompulver]] som gör honom dåsig. Hon förklarar för honom att när han har somnat kommer hon och barnen att återvända till sin familj. Edvard hotar med att förfölja henne och förstöra barnens framtid, men han blir yr av sömnmedlet. När Emilie dagen efter vaknar upp i Helenas lägenhet, får hon av polisen veta att Edvards döende faster Elsa hade råkat välta en [[fotogenlampa]] och orsakat en eldsvåda. Hon sprang genom huset som en brinnande fackla och försökte skaffa hjälp från den sovande Edvard. Han förmådde knuffa bort henne, men lyckades inte släcka lågorna från sängen och nattrocken, varvid han gick en plågsam död till mötes.<ref name="Handling"/>

Familjen Ekdahl återförenas för dopet av Emilies och den framlidne biskopens dotter samt den utomäktenskapliga dottern till Gustav Adolf och Maj. Gustav Adolf håller ett kärleksfullt tal där han lyfter fram lyckan i den lilla världen och livets positiva sidor, och Maj beslutar sig för att flytta till [[Stockholm]] med Gustav Adolfs dotter Petra. Alexander stöter ihop med biskopens vålnad. Denne berättar för Alexander att han aldrig kommer att slippa honom helt och hållet. Emilie ärver teatern från Oscar. För att hedra Helena vill hon sätta upp det nya teaterstycket ''[[Ett drömspel]]'' av [[August Strindberg]], och försöker övertala Helena att de borde uppträda i den tillsammans på teatern. Först ignorerar Helena inbjudan och kallar Strindberg för en "[[Misogyni|kvinnohatare]]", men ändrar sig när hon börjar läsa berättelsen för en sovande Alexander.<ref name="Handling"/>

==Rollista==
Följande skådespelare medverkar i filmen:<ref name="Medverkande">{{webbref |url=http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16184#cast |titel= Fanny och Alexander (1983): Medverkande |hämtdatum=3 juni 2019 |verk=[[Svensk Filmindustri]] |utgivare=Svensk filmdatabas |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190423041836/http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16184#cast |arkivdatum=23 april 2019}}</ref>
{{col-begin|width=74%}}
{{col-break}}
===Ekdahlska huset===
{{Rollista
|[[Bertil Guve]]|Alexander (Oscars och Emilies son)
|[[Pernilla Allwin]]|Fanny (Oscars och Emilies dotter)
|[[Gunn Wållgren]]|Helena Ekdahl, före detta skådespelerska
|[[Allan Edwall]]|Oscar Ekdahl (Helenas förste son)
|[[Ewa Fröling]]|Emelie<ref>{{Webbref|titel=Fanny och Alexander|url=https://www.ingmarbergman.se/verk/fanny-och-alexander|verk=www.ingmarbergman.se|hämtdatum=2022-04-27|språk=sv}}</ref> (även omnämnd som Emilie<ref>{{Webbref|titel=Fanny och Alexander (1983) - SFdb|url=https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16184|hämtdatum=2022-04-27|språk=sv}}</ref>) Ekdahl (Oscars hustru)
|[[Börje Ahlstedt]]|Carl Ekdahl (Helenas andre son)
|[[Christina Schollin]]|Lydia Ekdahl (Carls hustru)
|[[Jarl Kulle]]|Gustav Adolf Ekdahl (Helenas tredje son)
|[[Mona Malm]]|Alma Ekdahl (Gustav Adolfs hustru)
|[[Maria Granlund]]|Petra (Gustav Adolfs och Almas dotter)
|[[Kristian Almgren]]|Putte (Gustav Adolfs och Almas son)
|[[Emelie Werkö]]|Jenny (Gustav Adolfs och Almas dotter)
|[[Sonya Hedenbratt]]|moster Emma
|[[Käbi Laretei]]|tant Anna von Bohlen
|[[Pernilla August]]|Maj, barnflicka
|[[Lena Olin]]|Rosa, barnflicka
|[[Majlis Granlund]]|Vega, kokerska
|[[Svea Holst]]|fröken Ester, husjungfru
|[[Kristina Adolphson]]|Siri, husjungfru
|[[Siv Ericks]]|Alida, kokerska
|[[Inga Ålenius]]|Lisen, piga
|[[Eva von Hanno]]|Berta, piga
|[[Patricia Gélin]]|staty
|[[Gösta Prüzelius]]|doktor Fürstenberg
|[[Hans Strååt]]|präst vid Emilies och Edvards vigsel
|[[Carl Billquist]]|poliskommissarie Jespersson
|[[Axel Düberg]]|vittnet till biskop Vergérus död
|[[Olle Hilding]]|prästen i epilogen
}}

===Biskopsgården===
*[[Jan Malmsjö]] – Biskop Edvard Vergérus
*[[Kerstin Tidelius]] – Henrietta Vergérus, biskopens syster
*[[Hans Henrik Lerfeldt]] – Elsa Bergius, biskopens faster
*[[Marianne Aminoff]] – Blenda Vergérus, biskopens mor
*[[Harriet Andersson]] – Justina, lillpiga
*[[Mona Andersson]] – Karna, piga
*[[Marianne Nielsen]] – Selma, piga
*[[Marrit Ohlsson]] – Malla Tander, kokerska
*[[Linda Krüger]] – Pauline (spöke)
*[[Pernilla Wahlgren]] – Esmeralda (spöke)
*[[Peter Stormare]] – ung man som hjälper Isak med kistan
*[[Krister Hell]] – ung man som hjälper Isak med kistan
{{col-break}}

===Jacobis hus===
*[[Erland Josephson]] – Isak Jacobi, antikhandlare och bankir, Helenas vän och före detta älskare
*[[Stina Ekblad]] – Ismael Retzinsky, Isaks systerson
*[[Mats Bergman]] – Aron Retzinsky, Isaks systerson
*[[Viola Aberlé]] – japansk kvinna
*[[Gerd Andersson]] – japansk kvinna
*[[Ann-Louise Bergström]] – japansk kvinna
*[[Marie-Hélène Breillat]] – japansk kvinna

===Teatern===
*[[Gunnar Björnstrand]] – Filip Landahl
*[[Heinz Hopf]] – Tomas Graal
*[[Sune Mangs]] – herr Salenius
*[[Nils Brandt]] – herr Morsing
*[[Per Mattsson]] – Mikael Bergman
*[[Anna Bergman]] – Hanna Schwartz
*[[Åke Lagergren]] – Johan Armfeldt
*[[Lickå Sjöman]] – Grete Holm
*[[Maud Hyttenberg]] – fröken Sinclair
*[[Marianne Karlbeck]] – fröken Palmgren
*[[Georg Årlin]] – Översten
*[[Gus Dahlström]] – rekvisitören
*[[Tore Karte]] – kontorschefen
*[[Ernst Günther]] – Rector Magnificus
*[[Sven-Erik Jacobsson]] – sångarbroder
*[[Lars-Owe Carlberg]] – sångarbroder
*[[Hugo Hasslo]] – sångarbroder
{{col-end}}

==Produktion==
===Manus===
[[Fil:Fanny och Alexander manus.jpg|miniatyr|vänster|Bergmans originalmanus för ''Fanny och Alexander'' i ''Ingmar Bergmans Arkiv''.]]
[[Fil:Fanny och Alexander filmmanus.jpg|miniatyr|Bevarat filmmanus.]]
[[Fil:Fanny och Alexander kollegieblock.jpg|miniatyr|"Fanny, Amalia och Alexander", kladd till filmmanus i Bergman-arkivet.]]
[[Ingmar Bergman]] fick idén till ''Fanny och Alexander'' hösten 1978, samtidigt som han arbetade på sin film ''[[Ur marionetternas liv]]'', och han skrev manuset mellan 18 april och 8 juli 1979 på [[Fårö]].<ref>{{Harvnb|Bergman|1990|p=370, 373–374}}</ref> Inspirationskällor för manuset var [[Charles Dickens]] berättelser, som enligt Bergman gav honom inspiration till "Biskopen och hans hus. Juden i den fantastiska butiken. Barnen som offer. Kontrasten mellan en svartvit instängd värld och ett blommande liv utanför".<ref name="Bergman 360–362"/> En annan inspiration var [[E.T.A. Hoffmann]]s noveller, inklusive ''[[Nötknäpparen (saga)|Nötknäpparen]]'' som gav Bergman utgångspunkten för julfirandet i ''Fanny och Alexander''.<ref name="Bergman 360–362">{{Harvnb|Bergman|1990|p=360–362}}</ref>

Bergman ville att ''Fanny och Alexander'' skulle bli hans sista film,<ref>{{Harvnb|Gado|1986|p=494}}</ref> trots att han senare fortsatte med att skriva manus och regissera olika [[TV-produktion|TV-produktioner]]. För pressen berättar han att han har bestämt sig för att gå i pension, eftersom han "inte längre har någon styrka, vare sig psykiskt eller fysiskt".<ref name="Baxter"/>{{#tag:ref|"I don't have the strength any more, neither psychologically nor physically [...]"|group=en}} Manuset var [[Självbiografi|halvbiografiskt]] och var ett försök av Bergman att skildra sina käraste minnen från vad han kallade sin "lyckliga och privilegierade" barndom,<ref name="Gado 1"/>{{#tag:ref|"[...] happy and privileged [...]"|group=en}} och rollfiguren Alexander Ekdahl var tänkt att vara en representation av honom själv som barn.<ref name="Gado 1">{{Harvnb|Gado|1986|p=1}}</ref> Hans minnen av mormoderns lägenhet utgjorde en särskilt viktig inspiration.<ref name="Kakutani">{{webbref |url=https://www.nytimes.com/1983/06/06/magazine/26kaku.html |verk=The New York Times |titel=Ingmar Bergman: Summing Up a Life in Film |datum=6 juni 1983 |hämtdatum=1 juni 2019 |efternamn=Kakutani |förnamn=Michiko |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171214224359/http://www.nytimes.com/1983/06/06/magazine/26kaku.html |arkivdatum=14 december 2017 |språk=engelska}}</ref> Om sin barndom kommenterar han:

{{citat|Det var svårt att skilja det fantiserade från det som ansågs verkligt. Om jag ansträngde mig kunde jag kanske få verkligheten att hålla sig verklig men där fanns till exempel spöken och gastar. Hur skulle jag göra med dem? Och sagorna, var de verkliga?<ref>{{Harvnb|Bergman|1990|p=381}}</ref>|}}

Bergman erinrade sig också att när han var tio&nbsp;år gammal fick han en [[Skioptikon|laterna magica]] från sin moster. I sin självbiografi beskrev han projektionsapparaten som ett av hans livs viktigaste föremål, och han hade redan tidigare använt en laterna magica i filmen ''[[Viskningar och rop]]'', från 1972.<ref>{{Harvnb|Sitney|2014|p=49}}</ref>

Men familjen Ekdahl överensstämmer inte helt med Bergman och hans familj.<ref name="Gado 1"/> Ingmars förhållande till sin syster [[Margareta Bergman (författare)|Margareta]] under barndomen skildras genom Fanny, som ingår i titeln trots att hon inte spelar en lika stor roll som Alexander.<ref name="Gado 498"/> Bergman hade tidigare utformat rollfigurer efter sin mor [[Karin Bergman|Karin Åkerblom]], både som "jungfru och förförerska",<ref name="Gado 498"/>{{#tag:ref|"[...] virgin and seductress [...]"|group=en}} och rollfiguren Emilie Ekdahl passar också in i den motstridiga beskrivningen.<ref name="Gado 498">{{Harvnb|Gado|1986|p=498}}</ref>{{Anmärkning|Bergman ville göra filmen ''[[Viskningar och rop]]'' till ett "porträtt av min mamma ... min barndomskärlek".<ref>{{Harvnb|Gado|1986|p=408}}</ref>{{#tag:ref|"[...] portrait of my mother ... the great beloved of my childhood [...]"|group=en}} De fyra kvinnliga huvudrollerna i ''Viskningar och rop'' är skrivna för att representera olika aspekter av hennes personlighet.<ref>{{Harvnb|Gervais|1999|p=120}}</ref>}}

Margaretas och Ingmars far var [[Erik Bergman (präst)|Erik Bergman]], en sträng pastor som följde den [[Lutherdom|lutherska]] läran.<ref name="Baxter">{{Webbref |url=https://www.theguardian.com/film/2007/jul/30/ingmarbergman.obituaries |titel=Obituary: Ingmar Bergman |efternamn=Baxter |förnamn=Brian |datum=30 juli 2007 |hämtdatum=1 juni 2019 |verk=[[The Guardian]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140111193931/http://www.theguardian.com/film/2007/jul/30/ingmarbergman.obituaries |arkivdatum=11 januari 2014 |språk=engelska}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.tcm.turner.com/tcmdb/person/14557%7C72751/Ingmar-Bergman/|titel=Ingmar Bergman Overview|efternamn=|förnamn=|datum=|hämtdatum=24 juni 2020|utgivare=Turner Classic Movies|arkivurl=|arkivdatum=|språk=engelska}}</ref> Rollfiguren Edvard Vergérus är baserad på Erik, och liksom Edvard var Erik uppvuxen i en familj som nästan helt bestod av kvinnor.<ref>{{Harvnb|Gado|1986|p=503}}</ref> Erik och Ingmar stred ofta mot varandra om "[[Sanning|sanningen]]" och ärligheten, i samma stil som Edvard och Alexander gör i filmen.<ref>{{Harvnb|Hubner|2007|p=117}}</ref> Den berättelse som Alexander förtäljer i filmen om att sälja sig själv till en cirkus liknar en berättelse som Ingmar själv berättat som barn, och han tilltalades av Erik på samma sätt som Edvard tillrättavisar Alexander.<ref name="Nyberg 109">{{Harvnb|Nyberg|2005|p=109}}</ref> Men Bergman konstaterade också: "Det har föreslagits ... att den tolvårige Alexander är mitt [[alter-ego]]. Men det är inte helt sant. ''Fanny och Alexander'' är en berättelse, en krönika om en familj i medelklassen, kanske i övre medelklassen som håller sig nära varandra ... Det finns mer av mig i biskopen än i Alexander. Han är hemsökt av sina egna djävlar."<ref name="Cohen-Shalev 76">{{Harvnb|Cohen-Shalev|2009|p=76}}</ref>{{#tag:ref|"It has been suggested ... that 12-year-old Alexander is my alter-ego. But this is not quite true. Fanny and Alexander is a story, the chronicle of a middle-class, perhaps upper-middle-class family sticking closely together ... There's a lot of me in the Bishop, rather than in Alexander. He is haunted by his own devils [...]"|group=en}}

Bergman presenterade projektet för producenten [[Jörn Donner]], som sa att han kunde anskaffa pengarna till budgeten på villkoret att hela produktionen och scenkostymen gjordes av svenskar. Donner har berättat att Bergman tvivlade på om kompetensen och den typ av ateljéer som behövdes fanns i Sverige, men han ändrade sig så småningom.<ref name="Holmberg" /> Den uppskattade budgeten på 40 miljoner kronor skulle göra ''Fanny och Alexander'' till den då dyraste svenska filmen.<ref name="Steene 330">{{Harvnb|Steene|2005|p=330}}</ref> För att få in pengarna samarbetade Donner, Bergmans bolag [[Cinematograph]] och [[Svenska Filminstitutet]] med det svenska bolaget [[Sandrews#Sandrew Film & Teater AB|Sandrew Film & Teater]], det [[Frankrike|franska]] bolaget [[Gaumont]], det [[Schweiz|schweiziska]] bolaget [[Personafilm]] och det [[Västtyskland|västtyska]] bolaget [[Tobis Filmkunst]].<ref name="Holmberg"/><ref name="Bolag">{{webbref |url=http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=5922#companies |titel= Fanny och Alexander (1982): Bolag |hämtdatum=9 oktober 2019 |verk=Svensk Filmindustri |utgivare=Svensk filmdatabas |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190621173043/http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=5922#companies |arkivdatum=21 juni 2019}}</ref> Bergman färdigställde manuset i oktober 1980 och samlade en budget på 7 miljoner [[amerikanska dollar]] (närmare 30 miljoner kronor enligt dåtidens mått), enligt tidskriften ''[[New York (tidskrift)|New York]]''.<ref name="Wolf">{{tidningsref|titel=Face to Face with Ingmar Bergman |efternamn=Wolf |förnamn=William |verk=[[New York (tidning)|New York]] |datum=27 oktober 1980 |volym=13 |nummer=42 |sid=37 |språk=engelska}}</ref>

===Rollfördelning===
{{multiple image
 | align     = right
 | direction = horizontal
 | footer    = Ingmar Bergmans far [[Erik Bergman (präst)|Erik Bergman]] (vänster) som utgjorde inspirationen för rollfiguren Edvard Vergérus, som spelades av [[Jan Malmsjö]] (höger).
 | footer_align = left
 | width     =
 | image1    = Erik_Bergman.jpg
 | width1    = 141
 | alt1      = 
 | image2    = Jan malmsjo.melodifestivalen2019.19e112.1450387.jpg
 | width2    = 245
 | alt2      = 
}}
Filmprojektet tillkännagavs i oktober 1980 med [[Liv Ullmann]], [[Max von Sydow]] och [[Erland Josephson]] i några av huvudrollerna,<ref>Koskinen, Maaret och Rohdin, Mats (2005) ''Fanny och Alexander: Ur Ingmar Begmans arkiv och hemliga gömmor'' s. 26. 66 f</ref> där von Sydow skulle spela rollen som Edvard – biskopen som Ingmar berättade för pressen skulle påminna om Erik Bergman. Men förhandlingarna med von Sydows agent strandade eftersom von Sydow fokuserade på filmroller utanför Sverige och krävde ett mycket högt [[gage]].<ref name="Holmberg" /><ref name="Steffen">{{webbref |utgivare=[[Turner Classic Movies]] |titel=Fanny and Alexander |hämtdatum=24 juni 2020 |url=http://www.tcm.turner.com/this-month/article/136022%7C0/Fanny-and-Alexander.html |efternamn=Steffen |förnamn=James |arkivurl= |arkivdatum= |språk=engelska}}</ref><ref name="von Sydow" /> I stället gick rollen som Edvard till [[Jan Malmsjö]], som Bergman tidigare arbetat med i ''[[Scener ur ett äktenskap]]''.<ref name="Steffen" /> Enligt Malmsjö ska von Sydow senare ha berättat att detta var hans livs största misstag, och att han beklagat sig över att inte Bergman hade kontaktat honom personligen.<ref name="von Sydow">{{webbref|titel=Max von Sydow|url=http://ingmarbergman.se/medarbetare/max-von-sydow|utgivare=[[Stiftelsen Ingmar Bergman]]|hämtdatum=1 juni 2019|språk=engelska}}</ref> År 1981 tackade även Ullmann nej till rollen som Emilie på grund av en planeringskonflikt,<ref name="Steene 330" /> fast år 2013 anmärkte hon: "Jag vet fortfarande inte varför jag gjorde det".<ref>{{webbref |titel=Born Outsiders |url=https://www.newyorker.com/magazine/2013/12/09/born-outsiders |efternamn=Thurman |förnamn=Judith |verk=[[The New Yorker]] |datum=9 december 2013 |hämtdatum=1 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171214073011/https://www.newyorker.com/magazine/2013/12/09/born-outsiders |arkivdatum=14 december 2017 |språk=engelska}}</ref>{{#tag:ref|"I still don’t know why I did that [...]"|group=en}}{{Anmärkning|Ullmann har medverkat i 11 av Bergmans filmer och blev känd som en av hans "husskådespelerskor".<ref name="Shanahan">{{webbref |url=https://www.bostonglobe.com/lifestyle/names/2016/05/20/liv-ullmann-talks-about-ingmar-bergman/TrsHLpqPQo2VKY8Lp9uxVI/story.html |efternamn=Shanahan |förnamn=Mark |datum=20 maj 2016 |titel=Liv Ullmann talks about Ingmar Bergman |verk=[[The Boston Globe]] |hämtdatum=5 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171011181620/https://www.bostonglobe.com/lifestyle/names/2016/05/20/liv-ullmann-talks-about-ingmar-bergman/TrsHLpqPQo2VKY8Lp9uxVI/story.html |arkivdatum=11 oktober 2017 |språk=engelska}}</ref> Roger Ebert påpekade att Bergmans och Ullmanns "liv har flätats samman efter ''[[Persona (film)|Persona]]'', vilket varit det viktigaste förutsättningen i ... [Ullmanns] konstnärliga liv".{{#tag:ref|"[...] lives have been intertwined since Persona, and that's been the most important fact in ... [Ullmann's] artistic life [...]"|group=en}} Tillsammans har de även dottern [[Linn Ullmann]].<ref>{{webbref |url=http://www.rogerebert.com/interviews/liv-ullmann-and-memories-of-bergman |efternamn=Ebert |förnamn=Roger |datum=16 februari 2001 |titel=Liv Ullmann and Memories of Bergman |utgivare=RogerEbert.com |hämtdatum=5 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171011181249/http://www.rogerebert.com/interviews/liv-ullmann-and-memories-of-bergman |arkivdatum=5 juni 2019 |språk=engelska}}</ref>}}
[[Fil:Gunn Wållgren.jpg|miniatyr|stående|vänster|[[Gunn Wållgren]] gjorde sin sista filmroll som Helena Ekdahl.]]
[[Bertil Guve]] var tio när han fick rollen som Alexander. Bergman hade sett Guve i [[Lasse Hallström]]s TV-film ''Kom igen'' och ville kalla in Guve för provspelning, trots att Guve inte kände till vem Bergman var. Bergman valde Guve utan att berätta historien om ''Fanny och Alexander'' för honom, då han märkte av pojkens fantasi under provspelningen när denne berättade om hur han hade "mördat sin morfar".<ref name="Holmberg"/><ref name="Macnab">{{webbref |url=https://www.theguardian.com/film/2008/may/30/2 |efternamn=Macnab |förnamn=Geoffrey |titel=Memories of a child star |verk=The Guardian |datum=30 maj 2008 |hämtdatum=1 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171214072413/https://www.theguardian.com/film/2008/may/30/2 |arkivdatum=14 december 2017 |språk=engelska}}</ref> Guve har också berättat: "Jag frågade Ingmar senare varför han valde mig. Han sa att det var för att jag agerade med mina ögon".<ref name="Macnab"/>{{#tag:ref|"I asked Ingmar later why he chose me. He said it was because I acted with my eyes [...]"|group=en}} Barnskådespelerskan [[Pernilla Allwin]] fick rollen som Fanny och när hon och Guve först träffades betraktade de varandra som rivaler. Bergman identifierade sig med denna syskonrivalitet.<ref name="Macnab 210">{{Harvnb|Macnab|2009|p=210}}</ref>

Övriga skådespelare, som [[Harriet Andersson]], [[Gunnar Björnstrand]] och [[Jarl Kulle]], har varit med i tidigare Bergmanfilmer.<ref name="Steffen"/> Björnstrand hade börjat bli [[Demens|dement]] på grund av [[Alzheimers]], vilket gjorde det svårt för honom att memorera sina dialoger, men han fick ändå en mindre roll i filmen.<ref name="Holmberg">{{webbref |url=https://www.ingmarbergman.se/verk/fanny-och-alexander |efternamn=Holmberg |förnamn=Jan |författarlänk=Jan Holmberg |titel=Fanny och Alexander |utgivare=Stiftelsen Ingmar Bergman |hämtdatum=27 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190503162129/http://www.ingmarbergman.se/verk/fanny-och-alexander |arkivdatum=3 maj 2019}}</ref> Skådespelerskan [[Gunn Wållgren]] fick rollen som Helena trots att hon led av [[cancer]], och ofta tvingades dölja sina smärtor under inspelningen.<ref name="Farago"/> Björnstrand och Wållgren gjorde sina sista filmroller i och med ''Fanny och Alexander''.<ref>{{Harvnb|Vermilye|2006|p=164}}</ref>

[[Pernilla August]], som fortfarande hette Wallgren och studerade på [[Teaterhögskolan i Stockholm]], fick rollen som barnflickan Maj vilket blev hennes genombrott.<ref name="QvistvonBagh 41">{{Harvnb|Qvist|von Bagh|2000|p=41}}</ref> August har berättat att hon blev inbjuden att se filmmanuset, och att hon inte förstod hur Bergman kunde känna till henne.<ref>{{bokref|efternamn=August |förnamn=Pernilla |datum=2011 |titel=Fanny and Alexander: A Bergman Tapestry |verk=Fanny and Alexander |utgivare=The Criterion Collection}}</ref> Hennes intresse för skådespeleri hade väckts när hon såg Bergmans film ''Viskningar och rop'', och hon drömde om att få en filmroll, likt [[Kari Sylwan|Kari Sylwans.]]<ref name="Sweet">{{webbref |url=https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/theatre-dance/features/pernilla-august-bergman-jesus-darth-vader-i-have-mothered-them-all-117077.html |efternamn=Sweet |förnamn=Matthew |titel=Pernilla August: Bergman, Jesus, Darth Vader - I have mothered them all |verk=[[The Independent]] |datum=26 april 2003 |hämtdatum=1 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171214021334/http://www.independent.co.uk/arts-entertainment/theatre-dance/features/pernilla-august-bergman-jesus-darth-vader-i-have-mothered-them-all-117077.html |arkivdatum=14 december 2017 |språk=engelska}}</ref> Bergman gav även roller till några av sina egna barn. [[Mats Bergman]] fick rollen som Isaks brorson Aron och [[Anna Bergman]] fick rollen som Hanna Schwartz. [[Linn Ullmann]] skulle spela rollen som Alexanders storasyster (som antingen skulle heta Amanda eller Amalia), men då Linns skola vägrade ge henne ledigt tvingades Bergman att ta bort rollfiguren.<ref name="Holmberg" /><ref>Koskinen och Rondin 2005, s. 28, 65</ref> Hans ex-fru [[Käbi Laretei]] fick rollen som Anna von Bohlen,<ref>{{Harvnb|Vermilye|2006|p=43}}</ref> och hans son [[Daniel Bergman]] agerade [[Passare (TV-produktion)|passare]].<ref name="Holmberg"/> Totalt deltog 60 skådespelare med talroller och över 1&nbsp;200 [[statist]]er i filmen.<ref>{{Harvnb|O'Sullivan|2014|p=116}}</ref>

===Förproduktion===
[[Fil:Ingmar Bergman & Sven Nykvist.jpg|miniatyr|[[Ingmar Bergman]] och [[Sven Nykvist]], här vid inspelningen av ''[[Såsom i en spegel]]'' (1961).]]
[[Scenograf]]en [[Anna Asp]] fick sex månader på sig för förberedelser inför produktionsstarten och började med att bygga miniatyrmodeller och göra scenritningar.<ref name="Asp"/> Bergman använde sin mormors bostad i Uppsala som modell för familjen Ekdahls hem. Hon hade en lägenhet i bostaden, medan den andra tillhörde Erik Bergman och hans familj.<ref name="Model">{{bokref|datum=2011 |titel=Set Models. Fanny and Alexander |utgivare=The Criterion Collection}}</ref> Asp formgav Oscars och Emilies lägenhet i [[jugend]]stil.<ref name="Model"/> För biskopsgården skapade Asp en kuslig design, som fortfarande skulle vara trovärdigt som hem åt en kyrkans man, och lät sig inspireras av ett tidningsfotografi av ett slott.<ref name="Asp">{{bokref|efternamn=Asp |förnamn=Anna |datum=2011 |titel=Fanny and Alexander: A Bergman Tapestry |verk=Fanny and Alexander |utgivare=The Criterion Collection}}</ref> För Isaks bostad arbetade Asp utifrån Bergmans minnen av en [[Judar|judisk]] [[antikvitet]]shandlare och försökte skapa en [[labyrint]]isk inredning.<ref name="Model"/>

[[Kostymtecknare]]n [[Marik Vos-Lundh]] fick i uppdrag att leda projektet med att skapa 250 kostymer för skådespelarna och över 1&nbsp;000 kostymer för statisterna. Hon testade en mängd tygprover för att bestämma hur de skulle se ut i filminspelningen, och Bergman begärde att få se så många testfilmer han kunde.<ref name="Holmberg"/> Vos-Lundh samarbetade med Asp i färgsättningen.<ref name="Asp"/>

===Inspelning===
{{Huvudartikel|Dokument Fanny och Alexander}}
[[Fil:Upplandsmuseet September 2012.jpg|miniatyr|[[Upplandsmuseet]] som används som exteriör för biskopsgården.]]
Filminspelningen inleddes i [[Uppsala]] och pågick från den 7 september 1981 till den 22 mars 1982,<ref name="Steene 435"/> med [[Sven Nykvist]] som [[filmfotograf]], [[Peter Schildt]] som [[regiassistent]] och [[Katinka Faragó]] som produktionsledare.<ref>{{webbref |url=http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=5922#crew |titel= Fanny och Alexander (1982): Filmteam |hämtdatum=18 juni 2019 |verk=Svensk Filmindustri |utgivare=Svensk filmdatabas |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190423034539/http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=5922#crew |arkivdatum=23 april 2019}}</ref> Filmen skapades i färg (Eastman Color) och inspelades i [[vidfilm]] ([[1,66:1]]) med [[35 mm film]].<ref>{{webbref |url=http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=5922#technical-specifications |titel= Fanny och Alexander (1982): Tekniska fakta |hämtdatum=6 augusti 2020 |verk=Svensk Filmindustri |utgivare=Svensk filmdatabas |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190423034539/http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=5922#technical-specifications |arkivdatum=23 april 2019}}</ref>

De första inspelningarna gjordes utomhus i Uppsala, och stadens kommunpolitiker hade givit teamet tillåtelse att dekorera gatorna hur de ville.<ref>{{cite video |people=Bergman, Ingmar (regissör) |date=16 september 1984 |title=Dokument Fanny och Alexander |medium=Dokumentärfilm |access-date=10 oktober 2019 |time=0:07:09−0:07:30|location=Sverige |publisher=Svenska Filminstitutet |quote=Höstexteriörerna i Uppsala blev mycket stimulerande eftersom Stadens myndigheter hade kommit oss till mötes med ovanlig generositet. [...] Vi fick möblera om på gator och torg efter bästa förmåga.}}</ref> Scenerna spelades in i samma ordning som de förekommer i filmen, och det var först under produktionen som Guve fick veta att huvuddelen av berättelsen handlade om Alexanders konflikt med sin styvfar.<ref name="Macnab"/> Under första inspelningsdagen bestämde sig Bergman för att iscensätta ett [[kuddkrig]], vilket lugnade Pernilla Augusts scennerver.<ref name="Sweet"/><ref>{{cite video |people=Bergman, Ingmar (regissör) |date=16 september 1984 |title=Dokument Fanny och Alexander |medium=Dokumentärfilm |access-date=10 oktober 2019 |time=0:03:12|location=Sverige |publisher=Svenska Filminstitutet |quote=Första inspelningsdagen är alltid förfärlig. Därför hade vi bestämt oss för att börja med något lätt och trevligt.}}</ref> Detta gjorde också att Bergman blev mer omtyckt av barnskådespelarna.<ref name="Farago">{{bokref|efternamn=Faragó |förnamn=Katinka |författarlänk=Katinka Faragó |datum=2011 |titel=Fanny and Alexander: A Bergman Tapestry |verk=Fanny and Alexander |utgivare=The Criterion Collection}}</ref> Guve blev vän med både Bergman och Pernilla Allwin, och mellan inspelningarna brukade Allwin och Guve leka med sina cyklar, vilket smutsade ner deras filmkostymer och filmteamet blev tvunget att snabbt tvätta dem.<ref name="Macnab 210"/> Guve hamnade också i konflikt med Bergman, då han skrattade under en inspelning. Bergman tillrättavisade honom och sa att det var "det mest skandalösa, det mest oprofessionella beteendet" han någonsin upplevt.<ref name="Macnab"/> Inspelningarna var ett heltidsarbete under veckorna så Guve fick ägna helgerna åt skolarbete.<ref>{{webbref |url=http://people.com/archive/when-it-comes-to-hits-bergman-star-bertil-guve-thinks-baseball-not-movies-vol-20-no-24/ |efternamn=Johnson |förnamn=Mary |datum=12 december 1983 |titel=When It Comes to Hits, Bergman Star Bertil Guve Thinks Baseball, Not Movies |verk=[[People (tidning)|People]] |hämtdatum=1 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171217205732/http://people.com/archive/when-it-comes-to-hits-bergman-star-bertil-guve-thinks-baseball-not-movies-vol-20-no-24/ |arkivdatum=17 december 2017 |språk=engelska}}</ref>

Om den första inspelningsveckan kommenterade Bergman:
{{citat|Första filmveckan gick på alla vis över förväntan. Det var dessutom mycket roligare att arbeta än vad jag hade anat. Jag tror möjligen att detta har med det egna språket att göra. Det var så länge sen. Barnen är också fina, fria och roliga. Det är klart att motgångarna ruvar om hörnet. Ibland genomfars jag av en förfärlig oro.<ref name="Bergman 374"/>|}}

När de skulle filma utanför [[Uppsala domkyrka]], hamnade filmteamet i konflikt med kyrkans [[domprost]] om en TV-antenn som man ansåg borde tas bort inför inspelningen.<ref>{{cite video |people=Bergman, Ingmar (regissör) |date=16 september 1984 |title=Dokument Fanny och Alexander |medium=Dokumentärfilm |access-date=10 oktober 2019 |time=0:09:47|location=Sverige |publisher=Svenska Filminstitutet |quote=Det var bara Domprosten som blev illa till mods när vi ville ta ner hans TV-antenn. Möjligen använde han den som kontakt med Högre Makter.}}</ref> Scenerna utanför biskopsgården spelades in i [[Upplandsmuseet]].<ref>{{Harvnb|Udovic|2014}}</ref> För inomhusscener användes samma dekor i Uppsala och i Svenska Filminstitutets ateljéer i Europa Studios i [[Solna stad|Solna]] och [[Filmhuset]] i Stockholm för att skildra flera platser.<ref>{{webbref |url=http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16184#filming-locations |titel= Fanny och Alexander (1983): Inspelning |hämtdatum=5 augusti 2020 |verk=[[Svensk Filmindustri]] |utgivare=Svensk filmdatabas |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190423041836/http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16184#filming-locations |arkivdatum=23 april 2019}}</ref><ref>{{bokref|efternamn1=Faragó |förnamn1=Katinka |efternamn2=Asp |förnamn2=Anna |datum=2011 |titel=Fanny and Alexander: A Bergman Tapestry |verk=Fanny and Alexander |utgivare=The Criterion Collection}}</ref> Teaterscenerna spelades in på [[Södra Teatern]] i Stockholm,<ref name="Steene 435"/> och scenerna i Helenas sommarvilla spelades in i Villa Björkudden i [[Boo|Saltsjö-Boo]] i [[Nacka kommun]].<ref>{{Webbref|url=https://infobank.nacka.se/ext/Bo_Bygga/stadsbyggnadsprojekt/Vikingshill-Sommarbo/Antagande/Kulturhistoria.pdf|titel=En miljö av riksintresse för kulturmiljövården|år=2010|hämtdatum=20 april 2020|utgivare=[[Nacka kommun]]|sid=15}}</ref> Totalt inspelades 25 timmar av filmmaterial.<ref name="Bergman 376"/>

Vid juletid drabbades flera i filmteamet av [[influensa]], vilket gjorde att inspelningen ställdes in under tre veckor.<ref name="Bergman 376">{{Harvnb|Bergman|1990|p=376}}</ref> När Bergman drabbades av influensa och fyrtio graders feber tog hans medarbetare över ansvaret vid inspelningen av Oscars begravningsscen, där 500 statister och ett [[brassband]] deltog.<ref>{{cite video |people=Bergman, Ingmar (regissör) |date=16 september 1984 |title=Dokument Fanny och Alexander |medium=Dokumentärfilm |access-date=10 oktober 2019 |time=1:34:36−1:36:12 |location=Sverige |publisher=Svenska Filminstitutet |quote=Oscars begravning spelades in en kall och blåsig dag med femhundra statister, hästar, vagnar, musikkår, fanbärare och ett oräknat antal skådespelare. [...] Regissören hade drabbats av influensa och fyrtio graders feber. Tack vare detaljerad planering kunde duktiga medarbetare ta över ansvaret.}}</ref> Under några veckor insjuknade Sven Nykvist och ersattes under tiden av filmfotografen [[Tony Forsberg]].<ref name="Bergman 376"/> Vid ett tillfälle träffades nästan Bergman och Nykvist av en [[Traverskran|travers]] som råkade falla ner över Filminstitutets stora ateljé.<ref name="Bergman 374">{{Harvnb|Bergman|1990|p=374}}</ref> Under en ishockeymatch slog Bertil Guve sönder sitt ena knä.<ref name="Bergman 374"/> Också andra i filmteamet råkade ut för arbetsrelaterade skador.<ref name="Steffen"/> Bland annat fick [[stuntmannen]] [[Johan Torén]], som spelade den brinnande fastern Elsa, allvarliga brännskador av spilld [[napalm]],<ref name="1:45:56"/> och chefselektrikern ramlade ner i [[Orkesterdike|orkesterdiket]] på Södra Teatern och bröt båda benen.<ref name="Bergman 374"/>

{{citat|När verkligheten slår sönder mina lekar får jag stor lust att lämna studion för alltid.|Ingmar Bergman.<ref name="1:45:56">{{cite video |people=Bergman, Ingmar (regissör) |date=16 september 1984 |title=Dokument Fanny och Alexander |medium=Dokumentärfilm |access-date=10 oktober 2019 |time=1:45:56−1:46:28|location=Sverige |publisher=Svenska Filminstitutet |quote=Trots alla försiktighetsmått fick han napalm på händerna och svåra brännskador.}}</ref>}}

Stora delar av filmproduktionen spelades in av Bergman och [[Arne Carlsson (fotograf)|Arne Carlsson]] för dokumentärfilmen ''[[Dokument Fanny och Alexander]]''.<ref name="Steene 332"/>

==Filmmusiken==
[[Daniel Bell]] komponerade [[filmmusik]]en och [[Arrangör (musik)|arrangerade]] också flera [[Klassisk musik|klassiska]] melodier i filmen, komponerade av [[Johann Sebastian Bach]], [[Ludwig van Beethoven]], [[Benjamin Britten]], [[Frédéric Chopin]], [[Antonín Dvořák]], [[Jacques Offenbach]], [[Franz Schubert]], [[Robert Schumann]], [[Johann Strauss den yngre|Johann Strauss d.y.]], [[Giuseppe Verdi]] och [[Antonio Vivaldi]].<ref name="Musikstycken">{{webbref |url=http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16184#soundtrack-listing |titel=Fanny och Alexander (1983): Musikstycken |hämtdatum=20 juni 2019 |verk=[[Svensk Filmindustri]] |utgivare=Svensk filmdatabas |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190423041836/http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16184#soundtrack-listing |arkivdatum=23 april 2019}}</ref> Käbi Laretei framförde två melodier på piano i filmen. [[Vals (musik)|Valser]] som framförs av filmens rollfigurer är "[[Helan går]]", "[[Hej tomtegubbar]]", "[[Nu är det jul igen]]" och "Den gång jag var" av [[Allan Bergstrand]].<ref name="Musikstycken"/> I filmens teaterorkester ingår, förutom Daniel Bell som arrangör, även [[Gunnar Djerf]], [[Ebbe Eng]], [[Folke Eng]], [[Evert Hallmarken]], [[Nils Kyndel]], [[Ulf Lagerwall]], [[Börje Mårelius]] och [[Karl Nilheim]].<ref name="Medverkande"/>

==Tematik och tolkningar==
[[Filmkritiker]]n [[Michiko Kakutani]] pekade på att ''Fanny och Alexander'' delar samma teman, med äktenskaps- och familjedrama, som tre av Bergmans andra filmer: ''[[Törst (film)|Törst]]'' (1949), ''[[Scener ur ett äktenskap]]'' (1973) och ''Ur marionetternas liv'' (1980).<ref name="Kakutani"/> Filmvetaren Linda Haverty menade att hon överraskades av att Bergman använde sig av fantasielement som vålnader och [[telepati]] i denna berättelse som i övrigt har formen av en [[bildningsroman]], eftersom de avviker från den [[psykologiska skräck]]en i hans tidigare filmer under 1960- och 1970-talen.<ref>{{Harvnb|Haverty|1988|p=176}}</ref> Professor Frank Gado argumenterade i sin bok ''The Passion of Ingmar Bergman'' från 1986 att ''Fanny och Alexander'' "egentligen är två filmer, som utöver att de skildrar samma familjemedlemmar består av vitt skilda delar. Den glöd som värmde publiken strålar endast från ett yttre skikt, men dess kärna är precis lika kylig som Bergmans andra filmer".<ref name="g86496"/>{{#tag:ref|"[...] actually two films, which, except that they concern members of the same family, are dramatically separate entities. The glow that warmed audiences radiates from only an outer layer; its core is as chilling as any of Bergman's fictions [...]"|group=en}}

===Magi och verklighet===
[[Fil:Gunn Wållgren and Uno Henning - A Dreamplay.jpg|175px|miniatyr|[[Gunn Wållgren]] och [[Uno Henning]] i [[August Strindberg]]s pjäs ''[[Ett drömspel]]'', från år 1955.]]
Forskaren [[Egil Törnqvist]] tolkade rollfiguren Gustav Adolf som ett uttryck för sinnlig glädje, medan Alexander och Isak lever i en värld fylld av övernaturlighet och ondska.<ref name="Törnqvist 185"/> Kritikern Dave Kehr tolkade filmens sagostil som att filmen är skildrad ur Alexanders perspektiv, färgad av "myter och sägner".<ref name="Kehr 102">{{Harvnb|Kehr|2017|p=102}}</ref>{{#tag:ref|"[...] myth and legend [...]"|group=en}} Alexander ser "syner av vålnader eller drömbilder i vardagsverkligheten",{{#tag:ref|"[...] visions of ghosts or dream visions alongside everyday reality [...]"|group=en}} som författaren Laura Hubner beskrev det.<ref>{{Harvnb|Hubner|2007|p=122}}</ref> Dessa sekvensers uppdykande i filmen kan vara av betydelse. Efter att Alexander blivit bestraffad av Edvard för att ha berättat en historia om hur familjen Vergérus dog, blir pojken hemsökt av familjens vålnader som förnekar Edvards skuld, vilket indikerar att det var Edvard som skrämde Alexander till att ha denna vision.<ref>{{Harvnb|Hubner|2007|pp=122−123}}</ref> Författaren Mas'ud Zavarzadeh rationaliserade drömbilderna som resultatet av att Alexander är "en blivande konstnär".{{#tag:ref|"[...] an artist in the making [...]"|group=en}} Zavarzadeh noterade vidare: "Han håller på att skapa en sannare och tryggare verklighet än den som omger honom".<ref>{{Harvnb|Zavarzadeh|1991|p=229}}</ref>{{#tag:ref|"He is involved in the construction of a more genuine and stable reality than the one that surrounds him [...]"|group=en}}

Slutsatsen som kan dras utifrån Gustav Adolfs tal i slutet av filmen är att de flesta i familjen Ekdahl inte tillbringar mycket tid med att fundera kring [[Meningen med livet|livets mening]].<ref name="Törnqvist 176">{{Harvnb|Törnqvist|1995|p=176}}</ref>{{Anmärkning|Utdrag från Gustav Adolfs tal: "Vi Ekdahlar är inte komna till världen för att genomskåda den, tro aldrig det. Vi är inte utrustade med apparater och dylika exkursion. Det är bäst att ge tusan i de stora sammanhangen. [...] Plötsligt ryter stormen och katastrofen är över oss [...] Så kommer det att bli. Därför finns det anledning att vara lycklig när man är lycklig, vara snäll, givmild, öm och god. Därför är det nödvändigt och inte det minsta skamligt att glädja sig åt den lilla världen, den goda maten, det milda leendet, fruktträden som blommar, valserna."<ref>{{cite video |people=Bergman, Ingmar (regissör) |title=Fanny och Alexander |medium=17 december 1982 |time=2:54:30−2:58:00|location=Sverige |publisher=Sandrew Film & Teater}}</ref><ref>{{Harvnb|Gervais|1999|pp=142−143}}</ref>}} Zavarzadeh ställer även Alexander i kontrast till en av dennes farbröder, professor Carl Ekdahl, som i vardagen förlitar sig på [[logik]] men som vid ett tillfälle förminskas till något löjligt, då han underhåller barnen med sin prutthumor.<ref>{{Harvnb|Zavarzadeh|1991|p=232}}</ref> Prästen [[Caroline Krook]] betonade Bergmans [[Koprofili|skatologiska]] och barnsliga humor, och att ordet "skit" är ett återkommande ord som yttras av Bergman, [[August Strindberg]] och rollfiguren Alexander.<ref>{{Harvnb|Krook|2017|p=177−178}}</ref> Törnqvist ansåg att rollfigurernas efternamn inspirerades av familjen med samma namn i [[Henrik Ibsen]]s pjäs ''[[Vildanden]]'' från 1884, och att det gjorde namnet Ekdal synonymt med rollfigurer som hanterar den illusoriska verkligheten. Törnqvist menade vidare att H:et som lagts till familjenamnet i ''Fanny och Alexander'' ger det en mer [[aristokrati]]sk prägel.<ref>{{Harvnb|Törnqvist|1995|p=175}}</ref>

Huber hänvisade till filmvetarna Marilyn Johns Blackwell och Törnqvist för att stärka hypotesen att Alexander, trots titeln, är den som har huvudrollen och att Fanny har en biroll, och Blackwell menade att fantasi "ofta ses som något manligt".<ref>{{Harvnb|Hubner|2007|p=121}}</ref>{{#tag:ref|"[...] largely gendered as male [...]"|group=en}} Kehr instämde i att Fannys roll är en biroll, och menar att Alexander påverkar handlingen i mindre grad än vad de vuxna rollfigurerna gör, men fortsätter ändå att vara i berättelsens fokus.<ref name="Kehr 102"/>

Angående Alexanders visioner och deras verklighet argumenterade kritikern [[Roger Ebert]]:

{{citat|''Fanny och Alexander'' är i första hand berättelsen om det Alexander uppfattar om vad som verkligen händer. Om magi är verkligt, om vålnader kan gå, då får det vara så. Bergman har ofta låtit övernaturlighet förekomma i sina filmer. Å andra sidan kan händelserna i ''Fanny och Alexander'' tolkas som något vi ser genom barndomsminnenas prisma, där halvt förstådda och halvt glömda händelser rekonstrueras till en ny berättelse som förklarar barnens uppväxt.<ref name="Ebert">{{webbref |url=https://www.rogerebert.com/reviews/great-movie-fanny-and-alexander-1983 |titel=Fanny and Alexander |efternamn=Ebert |förnamn=Roger |författarlänk=Roger Ebert |utgivare=RogerEbert.com |datum=5 december 2004 |hämtdatum=4 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171214071623/https://www.rogerebert.com/reviews/great-movie-fanny-and-alexander-1983 |arkivdatum=14 december 2017 |språk=engelska | citat="Fanny and Alexander is above all the story of what Alexander understands is really happening. If magic is real, if ghosts can walk, so be it. Bergman has often allowed the supernatural into his films. In another sense, the events in Fanny and Alexander may be seen through the prism of the children's memories, so that half-understood and half-forgotten events have been reconstructed into a new fable that explains their lives."}}</ref>{{#tag:ref|"Fanny and Alexander is above all the story of what Alexander understands is really happening. If magic is real, if ghosts can walk, so be it. Bergman has often allowed the supernatural into his films. In another sense, the events in Fanny and Alexander may be seen through the prism of the children's memories, so that half-understood and half-forgotten events have been reconstructed into a new fable that explains their lives."|group=en}}|}}

I slutet av filmen läser Helena ett citat från pjäsen ''[[Ett drömspel]]'' av August Strindberg från 1902: "Allt kan ske, allt är möjligt och sannolikt. Tid och rum existerar icke. På en obetydlig verklighetsgrund spinner inbillningen ut och väver nya mönster."<ref>{{cite video |people=Bergman, Ingmar (regissör) |title=Fanny och Alexander |medium=17 december 1982 |time=3:06:00−3:06:20|location=Sverige |publisher=Sandrew Film & Teater}}</ref><ref name="Gado 506">{{Harvnb|Gado|1986|p=506}}</ref> Liksom i ''Ett drömspel'' utforskar ''Fanny och Alexander'' "livets icke-realitet".<ref name="Törnqvist 176"/>{{#tag:ref|"[...] the unreality of life itself [...]"|group=en}} Gado föreslog att citatet hänvisar till minnen och fantasier, och att hela Bergmans filmografi skulle kunna vara drömmar som utgör delar av en enda stor dröm.<ref name="Gado 506"/>

=== Familjekonflikt ===
[[Fil:John Gilbert - Hamlet in the Presence of His Father's Ghost.JPG|miniatyr|stående|vänxter|I ''Fanny och Alexander'' finns flera referenser till [[William Shakespeare]]s pjäs ''[[Hamlet]]''.]]
[[Essä]]isten Jarrod Hayes från ''Film Quarterly'' drog slutsatsen att konflikten mellan Alexander och Edvard är en "sammandrabbning mellan två [[titaner]]",<ref name="Hayes 46"/> då Edvard åkallar "kraften från ''en'' bild – Gud – medan Alexander besitter ''bildens'' kraft".<ref name="Hayes 46">{{Harvnb|Hayes|1997|p=46}}</ref>{{#tag:ref|"[...] clash of two Titans [...] the power of an image, God, Alexander has the power of the Image [...]"|group=en}} Törnqvist observerade att Alexanders far Oscar bär vita kläder medan hans styvfar Edvard bär svarta kläder, vilket innebär att de representerar det [[Godhet|goda]] och det [[Ondska|onda]].<ref name="Törnqvist 185"/> Krook observerade att Oscar förkroppsligar [[lek]]en och [[lust]]en, medan Edvard förkroppsligar "det omutliga [[sanning]]skravet och övermakten som består i att kunna straffa",<ref name="Krook 161"/> och att Bergman vid sextioårsåldern kunde se båda dessa sidor av sin far.<ref name="Krook 161">{{Harvnb|Krook|2017|p=161}}</ref> Filmvetaren Amir Cohen-Shalev påpekade också kontrasterna mellan Oscar och Edvard: Oscar som "välmenande och kärleksfull, om än passiv",<ref name="Cohen-Shalev 81"/>{{#tag:ref|"[...] well-meaning, loving but passive [...]"|group=en}} och Edvard som en mycket strängare kyrkans man, formad att efterlikna Erik Bergman. Cohen-Shalev argumenterade att Edvard döljer sina känslomässiga brister med sin borgerliga fasad och sin "lättvindiga och bejakande fromhet".<ref name="Cohen-Shalev 81">{{Harvnb|Cohen-Shalev|2009|p=81}}</ref>{{#tag:ref|"[...] glib, affected piety [...]"|group=en}} Samtidigt som Edvard är oförmögen att utåt sett ge upp sin tro har han i sitt inre redan förlorat den. När han konfronteras med Alexander agerar han med inbördes oförenliga känslor: med "kärlek" menar han i verkligheten hat; med "välbefinnande" menar han förnedring.<ref>{{Harvnb|Brady|Lee|1988|p=205}}</ref> Efter Oscars död menar Cohen-Shalev att Emilie väljer att gifta sig med Edvard eftersom hon är rädd inför sin egen tomhet: "Du förstår ibland ... har jag undrat om det var något stort fel med mina känslor. Jag kunde inte förstå varför ingenting gjorde riktigt ont, varför jag aldrig kunde känna mig riktigt glad".<ref>{{cite video |people=Bergman, Ingmar (regissör) |title=Fanny och Alexander |medium=17 december 1982 |time=1:32:55−1:33:15|location=Sverige |publisher=Sandrew Film & Teater}}</ref><ref name="Cohen-Shalev 78">{{Harvnb|Cohen-Shalev|2009|p=78}}</ref> Krook ansåg att Emilie hade levt ett liv i lögn och ville gifta sig med Edvard eftersom hon törstade efter sanningen: "Han sa att vi tillsammans med barnen skulle leva ett liv i Guds närhet − i sanningen. Det där med sanningen var nog det viktigaste."<ref>{{cite video |people=Bergman, Ingmar (regissör) |title=Fanny och Alexander − Avsnitt 3 |medium=30 december 1984 |time=0:35:00−0:35:25|location=Sverige |publisher=SVT}}</ref><ref>{{Harvnb|Krook|2017|p=163−164}}</ref>

Berättelsen innehåller flera referenser till [[William Shakespeare]]s pjäs ''[[Hamlet]]''.<ref name="w191">{{Harvnb|Weinstein|2008|p=191}}</ref> Enligt Scott-Douglas ser Alexander Oscar spela rollen som vålnaden i Hamlet innan han dör, och därefter dyker han upp som en vålnad samtidigt som Alexander får en våldsam styvfar. Detta gjorde att "teater och verklighet verkar vara oskiljbara".<ref>{{Harvnb|Scott-Douglas|2004|p=256}}</ref>{{#tag:ref|"[...] theatre and reality seem indistinguishable [...]"|group=en}} Cohen-Shalev menar att Oscar förvandlades till en vålnad som straff för att han aldrig levde på riktigt, och förlorade sitt liv.<ref name="Cohen-Shalev 78"/> Törnqvist skriver att "triangeln" som utgörs av Alexander, Emilie och Edvard uttryckligen förklaras genom Emilies hänvisning till Hamlet, och rollfigurerna Hamlet, drottning Gertrude och kung Claudius: "Spela inte Hamlet nu, min gosse. Jag är inte drottning Gertrude, och din snälla styvfar är inte kung av Danmark, och det här är inte [[Kronborg|Kronoborg]], trots att det ser så dystert ut."<ref>{{cite video |people=Bergman, Ingmar (regissör) |title=Fanny och Alexander |medium=17 december 1982 |time=1:43:05−1:43:22|location=Sverige |publisher=Sandrew Film & Teater}}</ref><ref name="Törnqvist 177"/> Precis som Gertrude porträtteras Emilie som otrogen och i Bergmans manus indikeras att Oscar inte är Alexanders biologiska far, då Oscar i [[julspel]]et spelar rollen som [[Josef från Nasaret|Josef]]. Enligt Helena blev Oscar [[Impotens|impotent]] efter Fannys födelse, varför Emilie därefter hade diskreta kärleksaffärer.<ref name="n103">{{Harvnb|Nyberg|2005|p=103}}</ref>

Forskaren Arnold L. Weinstein skriver att genom att inrama Edvard som en "styvfaderskung" blir berättelsen en strid mellan "[[Barnadråp|barnamord]] och [[fadermord]]", där Edvards död förenas med Alexanders "konstnärliga och sexuella frigörelse".<ref name="w191"/>{{#tag:ref|"[...] stepfather-king [...] infanticide and parricide [...] artistic/sexual emancipation [...]"|group=en}} Törnqvist menar att Alexander uppvisar en "erotisk attraktion för sin mor" kombinerat med ett hat gentemot sin styvfar, vilket refererar till [[oidipuskomplex]]et.<ref name="Törnqvist 177"/>{{#tag:ref|"[...] erotic attraction to his mother [...]"|group=en}} Författaren Viveka Nyberg identifierar oidipala teman som genomgående, och föreslår att Alexander tror att han kan ha dödat både sin far och sin styvfar för att vinna sin mammas kärlek.<ref>{{Harvnb|Nyberg|2005|p=101}}</ref> Nyberg beskriver Emilie som "vacker och avskild i lika stor utsträckning",{{#tag:ref|"[...] beautiful and aloof in equal measure [...]"|group=en}} och hon menar att hon visserligen bryr sig om sina barn men bekymrar sig mer om andra saker.<ref name="n103"/> Alexanders berättelse om att bli såld till en cirkus återspeglar hans känslor av att mamman försakar honom.<ref name="Nyberg 109"/> Medan Alexander ser ut att beundra Oscar och dennes fantasi lyssnar han också på sina föräldrars interaktioner och sover i Majs säng, där Maj agerar som extramamma och som ett föremål för sexuell lust.<ref>{{Harvnb|Nyberg|2005|p=105}}</ref>

Cohen-Shalev beskriver olika cykliska mönster i berättelsen: Familjen genomlider årstider med tydliga "symboler, myter och sinnesstämningar",<ref name="Cohen-Shalev 76"/>{{#tag:ref|"[...] symbols, myths, and moods [...]"|group=en}} inklusive döden på vintern och [[Uppståndelse|återuppståndelsen]] på våren; eller en resa där huvudpersonen genomgår ett prov i "Tårarnas dal" innan denne uppnår en "lycklig familjeförening".<ref name="Cohen-Shalev 76"/>{{#tag:ref|"[...] Valley of Tears [...] blissful family unification [...]"|group=en}} Edvard har också "vissa mänskliga sidor",<ref name="Cohen-Shalev 81"/>{{#tag:ref|"[...] a kind of humanity [...]"|group=en}} skriver Cohen-Shalev, då Edvard bekänner att hans tro bara är en mask, och hans brinnande död speglar hans egen liknelse av en mask som inte kan tas av såvida inte köttet också avlägsnas.<ref name="Cohen-Shalev 81"/>

===Kristendom och judendom===
[[Fil:Julaftonen av Carl Larsson 1904.jpg|miniatyr|''[[Julaftonen (målning)|Julaftonen]]'' (1904) av [[Carl Larsson]], föreställande ett julaftonsfirande i Sverige.]]
Berättelsen om ''Fanny och Alexander'' inleds med en skildring av den [[Jul i Sverige|svenska julen]], som beskrivs genom "färger, ljud, rörelser och musik", och som kritikern Royal Brown från ''Cineaste'' kallade för "livsbejakande, [[Hedendom|hednisk]] [[kristendom]]".{{#tag:ref|"[...] colors, sounds, movements, music [...] life-affirming, pagan Christianity [...]"|group=en}} Detta kontrasteras med Edvards kristendom, som dikteras av [[askes]], [[auktoritarianism]] och tankar på döden, och hur Alexander betraktar biskopsgården som ett öde och kallt [[fängelse]].<ref name="Brown">{{tidningsref |titel=Fanny and Alexander |efternamn=Brown |förnamn=Royal S. |tidning=[[Cineaste]] |datum=Sommaren 2005 |volym=30 |nummer=3 |sid=76 |språk=engelska}}</ref> Professor Freddie Rokem skrev att till skillnad från Edvards "stränga och renläriga" [[protestantism]], kan familjen Ekdahl bjuda in juden Isak till sin julfest, då han är nära vän till matriarken Helena Ekdahl, och att denna vänskap är "utopisk".<ref>{{Harvnb|Rokem|2012|pp=128−129}}</ref>{{#tag:ref|"[...] rigorous and sterile [...] utopian [...]"|group=en}} I Isaks hem tar hans brorson Aron Retzinsky fram en docka av Gud, eller en ''[[deus ex machina]]'', som Alexander blir rädd för. Han försöker då avdramatisera det skrämmande, vilket slutar med att han filosoferar kring hur allvarligt man ska ta det övernaturliga.<ref>{{Harvnb|Rokem|2012|p=129}}</ref> Författaren Harry Perridon menade att när Alexander säger att Gud "är en skit- och pissgud"<ref>{{cite video |people=Bergman, Ingmar (regissör) |title=Fanny och Alexander |medium=17 december 1982 |time=2:42:35−2:42:45|location=Sverige |publisher=Sandrew Film & Teater}}</ref> syftar han på den kristna guden som han förknippar med världens [[lidande]]. Efter detta måste sanna mirakel i Bergmans universum komma från ett annat håll, skrev Perridon.<ref>{{Harvnb|Perridon|1998|p=185}}</ref> Krook argumenterade att den tigande och maktlöse guden är ett återkommande tema i Bergmans verk, och att det som tycks finnas kvar för Bergman är det heliga i det [[Social relation|mellanmänskliga]].<ref>{{Harvnb|Krook|2017|p=176}}</ref>

Skildringen av [[judar i Sverige]] kretsar kring Isak, vilken filmvetaren Rochelle Wright anser är "mycket mer nyanserad" än i Bergmans tidigare film ''[[Beröringen]]'' (1971). Wright skrev att Isak inte är helt assimilerad i Sverige men hans närvaro i landet betraktas som positiv, eftersom han står för fantasi, "magi och gåtfullhet".<ref>{{Harvnb|Wright|2005|p=59}}</ref>{{#tag:ref|"[...] magic and mystery [...]"|group=en}} Erland Josephson, som spelar Isak, beskrev sin roll som en [[Stereotyp|klichéartad]] porträttering av en jude, fast med mystiska och tragiska element och med drag från det judiska folket och deras historia.<ref>{{bokref|efternamn=Josephson |förnamn=Erland |datum=2011 |titel=Fanny and Alexander: A Bergman Tapestry |utgivare=The Criterion Collection}}</ref> Hayes menade att berättelsen anspelar på den judiska mystiken och [[kabbala]]n genom sin version av "tid och rymd".{{#tag:ref|"[...] time and space [...]"|group=en}} Hayes lägger fram hypotesen att Isaks skrik, och ljuset som omsluter honom efter att ha blivit slagen av Edvard, är en åkallan av kabbalas ljus för att besegra ondskan.<ref>{{Harvnb|Hayes|1997|p=43}}</ref> Skriket kan ha en åkallan på ett "andligt ingripande",{{#tag:ref|"[...] spiritual intervention [...]"|group=en}} vilket gör att barnen lyckas fly genom att bli [[Osynlighet|osynliga]] i Isaks kista, medan barnen för Edvard förefaller ligga på golvet i barnens sängkammare.<ref>{{Harvnb|Luko|2015|p=196}}</ref> Törnqvist lägger fram hypotesen att judisk [[panteism]] ersätter kristendomens tro på "nåd och straff" i berättelsen.<ref name="Törnqvist 177">{{Harvnb|Törnqvist|1995|p=177}}</ref>{{#tag:ref|"[...] grace and punishment [...]"|group=en}} Royal Brown menar att Ekdahls kristendom har mer gemensamt med Isaks "kabbalistiska magi och [[animism]]" än med Edvards kristendom.<ref name="Brown"/>{{#tag:ref|"[...] cabbalistic magic and animism [...]"|group=en}}

{{multiple image|perrow = 2|total_width=350
|image1 = Stina Ekblad 2014-02-07 CROPPED.jpg
|width1 = 600
|height1 = 720
|caption1 = [[Stina Ekblad]], som spelade Ismael Retzinsky.
|image2 = 1984 Erland Josephson 02.jpg
|width2 = 600
|height2 = 700
|caption2 = [[Erland Josephson]], som spelade Isak Jacobi.
}}
Törnqvist menade att Ismael är "ett av de mer gåtfulla elementen" i ''Fanny och Alexander'', och han betraktade rollfiguren som en sammansmältning av flera element. Ismael, som spelas av [[Stina Ekblad]], är [[androgyn]] och talar [[finlandssvenska]]. Ismael säger också till Alexander: "Kanske vi är samma person? Kanske har vi inga gränser? Kanske flyter vi genom varandra?".<ref>{{cite video |people=Bergman, Ingmar (regissör) |title=Fanny och Alexander |medium=17 december 1982 |time=2:47:10−2:47:25|location=Sverige |publisher=Sandrew Film & Teater}}</ref><ref name="Törnqvist 185" /> Författaren Daniel Humphrey beskrev Ismaels androgyni som förmedlare av "det [[queer]]a och främmande" men presenterad som andligt identisk med Alexander.<ref name="Humphrey 183-184">{{Harvnb|Humphrey|2013|pp=183−184}}</ref>{{#tag:ref|"[...] queerness and foreignness [...]"|group=en}} Dessutom kommenterade Humphrey att den [[Bibeln|bibliske]] [[Ismael]] är oäkta son till [[Abraham (patriark)|Abraham]] och stamfader till det [[Araber|arabiska folket]], och betraktas som "paradigmatisk" av både kristna och judar.<ref name="Humphrey 183-184" /> Även August Strindberg fattade intresse för rollfiguren Ismael.<ref>{{Harvnb|Haverty|1988|p=178}}</ref> Törnqvist poängterade också att Ismael motsvarar Hamlet vad gäller utbildning, intelligens, verkligt eller spelat vansinne och antisocial personlighet.<ref name="Törnqvist 185">{{Harvnb|Törnqvist|1995|p=185}}</ref>

Hayes kommenterade det sätt på vilket Ismael höll om Alexander och påpekade att det var "Alexanders erotiska möte med en man/en kvinna/sig själv".<ref>{{Harvnb|Hayes|1997|p=44}}</ref>{{#tag:ref|"[...] Alexander's erotic encounter with a man/a woman/himself [...]"|group=en}} Kritikern Robin Wood och Richard Lippe argumenterade att Ismael direkt ersatte Oscar; avvisad av Alexander som någon som inte tjänade ett syfte. I stället skapar Ismael en känsla av fara och sexuell tvetydighet, där Wood och Lippe observerade att Ismael smekte Alexander fysiskt och kysste Aron ömt på läpparna.<ref>{{Harvnb|Wood|Lippe|2012|p=250}}</ref> Det är osäkert vilken roll Ismaels och Alexanders ritual kan ha spelat för Edvards död. Ismael berättar vad som kommer att hända i framtiden när han beskriver Edvards död, men allt detta kan förklaras på ett logiskt sätt, då en polis informerar Emilie om att Edvards död var ett "ohyggligt sammanträffande av särdeles olyckliga omständigheter".<ref>{{cite video |people=Bergman, Ingmar (regissör) |title=Fanny och Alexander |medium=17 december 1982 |time=2:53:20−2:53:30|location=Sverige |publisher=Sandrew Film & Teater}}</ref><ref>{{Harvnb|Haverty|1988|p=179}}</ref>

==Distribution==
[[Fil:Astoria Nybrogatan 2010.jpg|miniatyr|[[Astoria (biograf, Nybrogatan)|Biografen Astoria]] i Stockholm, där den kortare filmversionen av ''Fanny och Alexander'' hade världspremiär den 17 december 1982.]] 
Bergman ville ursprungligen göra ''Fanny och Alexander'' till en [[Miniserie|miniserie för TV]],<ref>{{Harvnb|Gervais|1999|p=224}}</ref> och senare har den visats både som miniserie och film.<ref name="Waltenberg">{{webbref |url=https://www.sydsvenskan.se/2007-08-03/bergman-film-for-mastig-att-visas-utan-paus |verk=[[Sydsvenskan]] |titel=Bergman-film för mastig att visas utan paus |datum=3 augusti 2007 |hämtdatum=14 juni 2019 |efternamn=Waltenberg |förnamn=Lilith |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171017044932/https://www.sydsvenskan.se/2007-08-03/bergman-film-for-mastig-att-visas-utan-paus |arkivdatum=17 oktober 2017}}</ref> Den längre miniserieversionen klipptes färdigt först, och kan därför betraktas som originalversionen.<ref name="Wood 245">{{Harvnb|Wood|Lippe|2012|p=245}}</ref> Efter att ha slutfört produktionen var Bergman tvungen att klippa ner filmen till 188&nbsp;minuter för att den skulle kunna visas på bio, och beklagade att man förlorade stora delar av originalversionens fantasielement. Han påpekade att "Detta var utomordentligt besvärande, eftersom jag nu var tvungen att skära i filmens livsnerver".<ref>{{Harvnb|Bergman|1990|p=380}}</ref><ref name="Bjorkman">{{webbref |url=https://www.criterion.com/current/posts/346-fanny-and-alexander-in-the-world-of-childhood |titel=Fanny and Alexander: In the World of Childhood |utgivare=[[The Criterion Collection]] |datum=9 november 2011 |hämtdatum=1 juni 2019 |efternamn=Björkman |förnamn=Stig |författarlänk=Stig Björkman |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171213201235/https://www.criterion.com/current/posts/346-fanny-and-alexander-in-the-world-of-childhood |arkivdatum=13 december 2017 |språk=engelska}}</ref> Bioversionen av filmen, som är&nbsp;188 minuter lång, hade världspremiär i Sverige på biografen [[Astoria (biograf)|Astoria]] i Stockholm den 17 december 1982 och distribuerades av Sandrew Film & Teater.<ref name="Bolag"/> Distributionsrättigheterna såldes till 30 andra länder 1982.<ref name="Steene 332"/> Filmen hade därefter biopremiär i Frankrike den 9 mars 1983,<ref name="AlloCine">{{Webbref |url=http://www.allocine.fr/film/fichefilm_gen_cfilm=947.html |titel=Fanny Et Alexandre |hämtdatum=14 juni 2019 |utgivare=[[AlloCiné]] |språk=franska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171024093435/http://www.allocine.fr/film/fichefilm_gen_cfilm=947.html |arkivdatum=24 oktober 2017}}</ref> i Västtyskland den 8 oktober 1983<ref name="Filmlexikon">{{Webbref |url=https://www.zweitausendeins.de/filmlexikon/?sucheNach=titel&wert=24634 |titel=Fanny und Alexander |hämtdatum=14 juni 2019 |verk=Filmlexikon |språk=tyska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171216201234/https://www.zweitausendeins.de/filmlexikon/?sucheNach=titel&wert=24634 |arkivdatum=16 december 2017}}</ref> och i USA den 17 juni 1983.<ref name="Steene 330"/>

Den längre filmversionen är 312&nbsp;minuter.<ref>{{Harvnb|Shargel|2007|p=xlviii}}</ref> Den hade världspremiär i Sverige den 17 december [[Filmåret 1983|1983]] på biografen [[Grand (biograf)|Grand]] i Stockholm,<ref name="Sundholm 149"/> men hade visats tidigare på [[filmfestivalen i Venedig]] under september samma år.<ref>{{Harvnb|Steene|2005|p=1041}}</ref> Den sändes senare som miniserie på [[Sveriges Television|SVT]] i fyra avsnitt och fem [[Akt (teater)|akter]], inklusive [[prolog]] och [[epilog]], i olika tidslängder på Bergmans begäran. Akterna löpte i 92, 40, 37, 60 respektive 90&nbsp;minuter, med sändningsstart den 25 december 1984.<ref name="Steene 435">{{Harvnb|Steene|2005|p=435}}</ref>{{Anmärkning|name="Avsnitt"}} Dokumentärfilmen om produktionen, ''Dokument Fanny och Alexander'' hade premiär på Svenska Filminstitutet den 16 september 1984, och visades tillsammans med en TV-repetition av ''Fanny och Alexander'' på SVT den 18 augusti 1986.<ref name="Steene 332"/> År 1991 skrevs 312-minutersversionen av filmen in i [[Guinness Rekordbok]] som en av de längsta kommersiella filmerna i filmhistorien.<ref>{{Harvnb|Robertson|1991|p=19}}</ref> Hela miniserien visades på [[SVT1]] den 2 augusti 2007, avbruten av en 10&nbsp;minuter lång nyhetssändning, vilket skapade en tvådelad version av serien.<ref name="Waltenberg"/> Manuset gavs även ut som bok, vilken översattes till engelska 1983.<ref>{{tidningsref |rubrik=Theater |efternamn=Deutelbaum |förnamn=Marshall |tidning=Library Journal |datum=1 februari 1983 |upplaga=108 |nummer=3 |sid=219 |språk=engelska}}</ref>

I Europa släpptes 312-minutersversionen på [[DVD]] 2002 av den brittiska distributören [[Curzon Artificial Eye]],<ref>{{webbref |url=https://www.theguardian.com/culture/2002/mar/08/artsfeatures.dvdreviews |verk=The Guardian |titel=Fluffy love |datum=8 mars 2002 |hämtdatum=14 juni 2019 |efternamn=Mackie |förnamn=Rob |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171216201239/https://www.theguardian.com/culture/2002/mar/08/artsfeatures.dvdreviews |arkivdatum=16 december 2017 |språk=engelska}}</ref> och i Sverige släpptes både bio- och TV-versionerna på DVD och [[Blu-ray Disc|Blu-ray]] 2008 av [[SF Studios|SF Home Entertainment]].<ref name="Bolag"/><ref>{{webbref |url=http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16184#companies |titel= Fanny och Alexander (1983): Bolag |hämtdatum=9 oktober 2019 |verk=Svensk Filmindustri |utgivare=Svensk filmdatabas |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190620192723/http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16184#companies |arkivdatum=20 juni 2019}}</ref> I [[Amerika]] och delar av [[Asien]] släppte [[The Criterion Collection]] den 8 november 2011 en Blu-ray-utgåva som innehåller bioversionen, TV-versionen och ''Dokument Fanny och Alexander''.<ref>{{webbref |url=https://www.slantmagazine.com/dvd/review/fanny-and-alexander |verk=[[Slant Magazine]] |titel=Fanny and Alexander |datum=10 november 2011 |hämtdatum=14 juni 2019 |efternamn=Cabin |förnamn=Chris |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171213104102/https://www.slantmagazine.com/dvd/review/fanny-and-alexander |arkivdatum=13 december 2017 |språk=engelska}}</ref>

==Mottagande==
===Kommersiell respons===
Enligt kulturskribenten [[Mikael Timm]] sågs ''Fanny och Alexander'' av en stor publik på svenska biografer, även för femtimmars-versionen,<ref name="Timm 127-137"/> vilket gör den till Bergmans mest populära film i Sverige.<ref name="Sundholm 149">{{Harvnb|Sundholm|2012|p=149}}</ref><ref>{{Harvnb|Vermilye|2006|p=162}}</ref> Den sålde 374&nbsp;208 biljetter i Frankrike och 165&nbsp;146 biljetter i Tyskland.<ref>{{Harvnb|Chabrol|2015|p=509}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.jpbox-office.com/fichfilm.php?id=6904 |utgivare=JP's Box-Office |titel=Fanny Et Alexandre |hämtdatum=8 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140812131418/http://jpbox-office.com/fichfilm.php?id=6904 |arkivdatum=12 augusti 2014 |språk=engelska}}</ref>

''Fanny och Alexander'' drog in totalt 6&nbsp;783&nbsp;304 dollar i USA.<ref name="BOM">{{webbref |url=http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=fannyandalexander.htm |titel=Fanny and Alexander |verk=[[Box Office Mojo]] |hämtdatum=8 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171213010848/http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=fannyandalexander.htm |arkivdatum=13 december 2017 |språk=engelska}}</ref> Enligt kritikern Vincent Canbys gick filmen kommersiellt "extremt bra" och hade sin egen nischgrupp, men kunde inte tävla med de stora sommarfilmerna som dominerade de 15 topplaceringarna för filmintäkter i USA under perioden. I topp låg ''[[Jedins återkomst]]'' (1983).<ref>{{webbref |url=https://www.nytimes.com/1983/09/18/movies/film-view-at-the-box-office-summer-has-a-split-personality.html |verk=The New York Times |titel=Film View; At The Box Office, Summer Has A Split Personality |datum=18 september 1983 |hämtdatum=8 juni 2019 |efternamn=Canby |förnamn=Vincent |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150524140817/http://www.nytimes.com/1983/09/18/movies/film-view-at-the-box-office-summer-has-a-split-personality.html |arkivdatum=24 maj 2015 |språk=engelska}}</ref> År 1992 rankade tidskriften ''[[Variety]]'' ''Fanny och Alexander'' som den 21:a mest inkomstbringande utländska filmen i USA:s filmhistoria och den femte mest inkomstbringande svenska filmen efter ''[[Jag är nyfiken – en film i gult]]'' och ''[[Elvira Madigan (1967)|Elvira Madigan]]'' (båda från 1967), ''[[Käre John (film)|Käre John]]'' (1964) och ''[[Mitt liv som hund]]'' (1985).<ref>{{Harvnb|Segrave|2004|pp=213−214}}</ref>

===Kritisk respons===
''Fanny och Alexander'' möttes av god kritik, och i Sverige fick filmen mestadels positiva recensioner. Filmkritikern [[Lasse Bergström]] från [[Expressen]] gillade dess skildring av den [[oskariansk]]a [[Sveriges historia 1866–1905|tiden]].<ref name="Steene 332">{{Harvnb|Steene|2005|p=332}}</ref> Kritikern [[Stig Larsson (författare)|Stig Larsson]] bedömde att filmen var Bergmans ironiska skildring av sin tidigare filmografi.<ref name="Steene 332"/> ''[[Jönköpings-Posten]]'' publicerade en positiv recension den 7 februari 1983, följt av en andra som publicerades den 21 februari samma år där man anklagade filmen för att skapa falsk glädje.<ref>{{Harvnb|Steene|2005|p=333}}</ref>

[[Fil:Roger Ebert cropped.jpg|miniatyr|stående|[[Kritiker|Filmkritikern]] [[Roger Ebert]] gav ''Fanny och Alexander'' betyget 4 av 4 stjärnor och ansåg att den var en av de mest detaljerade och specifika filmerna som Bergman någonsin skapat.<ref name="Roger"/>]]
Vincent Canbys från ''[[The New York Times]]'' beskrev filmen som en "stor, mörk, vacker, generös familjekrönika" och kallade skådespelarna för "helgjutet utmärkta".<ref name="NYT">{{webbref | url=https://movies.nytimes.com/movie/review?res=9F51A0C01138F935A35750C8BF67 | verk=[[The New York Times]] | titel=Movie Review: Fanny and Alexander (1982) | datum=17 juni 1983 | hämtdatum=15 juni 2019 | efternamn=Canby | förnamn=Vincent | arkivurl=https://web.archive.org/web/20131105154510/http://movies.nytimes.com/movie/review?res=9F51A0C01138F935A35750C8BF67 | arkivdatum=5 november 2013 |språk=engelska}}</ref>{{#tag:ref|"[...] big, dark, beautiful, generous family chronicle [...] uniformly excellent [...]"|group=en}} Roger Ebert tilldelade filmen fyra stjärnor och ansåg att den var "en stor, spännande och ambitiös film",{{#tag:ref|"[...] a big, exciting, ambitious film [...]"|group=en}} som var relaterbar för publiken med en mer specifikt berättelse än i Bergmans tidigare studier om religion och kön.<ref name="Roger">{{webbref |url=https://www.rogerebert.com/reviews/fanny-and-alexander-1983 |titel=Fanny and Alexander |efternamn=Ebert |förnamn=Roger |utgivare=[[RogerEbert.com]] |datum=8 juli 1983 |hämtdatum=15 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171214072236/https://www.rogerebert.com/reviews/fanny-and-alexander-1983 |arkivdatum=14 december 2017 |språk=engelska}}</ref> Redaktionen i ''[[Variety]]'' kallade filmen för "en storslaget producerad tidstypisk film" som blandar "elegans med intimitet".<ref>{{webbref |url=https://variety.com/1981/film/reviews/fanny-och-alexander-1200425220/ |titel=Fanny Och Alexander |författare=Redaktionen |verk=[[Variety]] |datum=31 december 1981 |hämtdatum=15 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171214072900/http://variety.com/1981/film/reviews/fanny-och-alexander-1200425220/ |arkivdatum=14 december 2017 |språk=engelska}}</ref>{{#tag:ref|"[...] a sumptuously produced period piece [...] elegance with intimacy [...]"|group=en}} Rita Kempley från ''[[The Washington Post]]'' betraktade dess berättelse som gladare än i tidigare Bergmanfilmer, och lyfte fram [[Ewa Fröling]] och jämförde henne med Liv Ullmann.<ref name="Kempley">{{webbref |url=https://www.washingtonpost.com/archive/lifestyle/1983/07/01/bergmans-fanny-and-alexander/71a05cb9-705e-4c64-8e1f-704fc5bcb556/ |titel=Bergman's 'Fanny and Alexander' |efternamn=Kempley |förnamn=Rita |verk=[[The Washington Post]] |datum=1 juli 1983 |hämtdatum=15 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171229231446/https://www.washingtonpost.com/archive/lifestyle/1983/07/01/bergmans-fanny-and-alexander/71a05cb9-705e-4c64-8e1f-704fc5bcb556/ |arkivdatum=29 december 2017 |språk=engelska}}</ref> Michiko Kakutani från ''The New York Times'' jämförde filmens "bildgenerositet" med [[Shakespeares komedier]].<ref name="Kakutani"/> Robert Hatch från ''[[The Nation]]'' jämförde filmen med Shakespeares pjäs ''[[Stormen]]'' som ett sista stort livsverk, fylld av "magi med samma nonchalanta auktoritet som av självaste Prospero".<ref>{{tidningsref |titel=Films |efternamn=Hatch |förnamn=Robert |verk=[[The Nation]] |datum=2 juli 1983 |upplaga=237 |nummer=1 |sid=2 |språk=engelska}}</ref>{{#tag:ref|"[...] magic with the casual authority of Prospero himself [...]"|group=en}} Kerry Brougher menade att det inte var Bergmans [[magnum opus]], men sade att filmen ändå var "ett tankeväckande, elegant och vackert filmat arbete".<ref>{{tidningsref |titel=The Cutting Room |efternamn=Brougher |förnamn=Kerry |verk=[[Orange Coast Magazine]] |datum=Oktober 1983 |sid=13 |språk=engelska}}</ref> John Simon från ''[[National Review]]'' skrev en negativ recension där han kallade filmen för "överfylld" och att han var ointresserad av nykomlingarna Fröling och Guve i Bergmans filmografi.<ref>{{tidningsref |titel=Farewell Symphony |efternamn=Simon |förnamn=John |verk=[[National Review]] |datum=22 juli 1983 |upplaga=35 |nummer=14 |sid=887–88 |språk=engelska}}</ref>

Ebert lade till filmen i sin lista över ''Great Movies'' 2004 och hyllade den som "förvånansvärt vacker" och berömde Sven Nykvist för att ha givit den "färg och värme".<ref name="Ebert"/> Andre Dellamorte recenserade Criterion Collection-utgåvan, och skrev att trots dess längd på fem timmar var berättelsen okomplicerad och alltid intressant.<ref>{{webbref |url=http://collider.com/fanny-and-alexander-criterion-blu-ray-review/ |titel=Fanny And Alexander Criterion Blu-ray Review |efternamn=Dellamorte |förnamn=Andre |utgivare=[[Collider]] |datum=28 december 2011 |hämtdatum=15 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171214182604/http://collider.com/fanny-and-alexander-criterion-blu-ray-review/ |arkivdatum=14 december 2017 |språk=engelska}}</ref> ''[[The Observer]]'' citerade den brittiske skådespelaren [[Matthew Macfadyen]] som sade att filmen "visade bara det mest fenomenala skådespel jag någonsin sett".<ref name="Macfadyen"/> Macfadyen tillade att när han studerade i [[Royal Academy of Dramatic Art]] visades filmen som "ett exempel att följa – ett exempel på människor som skådespelar med varandra".<ref name="Macfadyen">{{webbref |url=https://www.theguardian.com/film/2011/aug/21/matthew-macfadyen-fanny-and-alexander |verk=[[The Observer]] |titel=The film that changed my life: Matthew Macfadyen |datum=21 augusti 2011 |hämtdatum=15 juni 2019 |efternamn=Lamont |förnamn=Tom |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131105163739/http://www.theguardian.com/film/2011/aug/21/matthew-macfadyen-fanny-and-alexander |arkivdatum=5 november 2013 |språk=engelska}}</ref> Den [[Polen|polska]] filmregissören [[Agnieszka Holland]] berömde filmen 2012 och sade att både barn och intellektuella kan njuta av den och att den ger ett mycket levande porträtt av en annan epok.<ref>{{webbref |url=https://www.telegraph.co.uk/culture/film/film-news/9148864/Agnieszka-Holland-on-Fanny-and-Alexander.html |titel=Agnieszka Holland on Fanny and Alexander |efternamn=Bowie-Sell |förnamn=Daisy |verk=[[The Daily Telegraph]] |datum=16 mars 2012 |hämtdatum=15 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160410114500/http://www.telegraph.co.uk/culture/film/film-news/9148864/Agnieszka-Holland-on-Fanny-and-Alexander.html |arkivdatum=10 april 2016 |språk=engelska}}</ref> [[Leonard Maltin]] gav filmen fyra stjärnor i sin ''[[Leonard Maltin's Movie Guide|Movie Guide]]'' för ''2015'' och identifierade dess känslor som "utsökt uttryckta".<ref name="Cohen-Shalev 76"/>

Pauline Kael skrev en mer blandad recension. Hon njöt av den glada atmosfären men skrev att dess "konventionalism" är "ganska chockerande",{{#tag:ref|"[...] conventionality [...] rather shocking [...]"|group=en}} vilket tyder på att Bergman hade flyttat till den [[Viktoriansk tid|viktorianska tiden]] för att undkomma sina vanligtvis excentriska åsikter.<ref>{{Harvnb|Kael|2011|p=23}}</ref> Kritikern Alex Cox från ''[[The Guardian]]'' skrev en negativ recension 2006 och hävdade att det inte fanns någon berättelse under de första två av filmens tre timmar och att analogin till ''Hamlet'' inte kan framhävas då Alexander vet att Edvard är ond, medan Hamlet är osäker ifall vålnaden är en demon och om Claudius är oskyldig. Cox hade inte sett den längre versionen, men ansåg att den kanske var bättre.<ref>{{webbref |url=https://www.theguardian.com/books/2006/jan/07/film |verk=The Guardian |titel=A sentimental education |datum=7 januari 2006 |hämtdatum=15 juni 2019 |efternamn=Cox |förnamn=Alex |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171215111245/https://www.theguardian.com/books/2006/jan/07/film |arkivdatum=15 december 2017 |språk=engelska}}</ref>

År 1990 utnämndes ''Fanny och Alexander'' till den bästa filmen från 1980-talet av Sheila Benson<ref name="Weinberg">{{tidningsref |titel=The Eighties' Finest Films |efternamn=Weinberg |förnamn=Marc |verk=Orange Coast Magazine |datum=April 1990 |upplaga=16 |nummer=4 |sid=18 |språk=engelska}}</ref> och Michael Wilmington<ref>{{tidningsref |titel=The Eighties' Finest Films |efternamn=Weinberg |förnamn=Marc |verk=Orange Coast Magazine |datum=April 1990 |upplaga=16 |nummer=4 |sid=19 |språk=engelska}}</ref> från ''[[Los Angeles Times]]'', och Benson kallade filmen "generös, oanständig, reflekterande och strålande livsbekräftande".<ref>{{webbref |url=http://articles.latimes.com/1989-12-24/entertainment/ca-2297_1_signal-films |titel=Films of the '80s--Critics Recall the Best |efternamn=Benson |förnamn=Sheila |verk=[[Los Angeles Times]] |datum=24 december 1989 |hämtdatum=15 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20151012063413/http://articles.latimes.com/1989-12-24/entertainment/ca-2297_1_signal-films |arkivdatum=12 oktober 2015 |språk=engelska}}</ref>{{#tag:ref|"[...] generous, ribald, reflective and radiantly life-affirming [...]"|group=en}} Den kallades av David Ansen från ''[[Newsweek]]'' för den tredje bästa filmen någonsin.<ref name="Weinberg"/> År 2004 lade ''The New York Times'' till filmen på sin lista över "De 1&nbsp;000 bästa filmerna som någonsin gjorts".<ref>{{Webbref |url=https://www.nytimes.com/ref/movies/1000best.html |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160722141147/https://www.nytimes.com/ref/movies/1000best.html |titel=The Best 1,000 Movies Ever Made |efternamn=The Film Critics |datum=2004 |hämtdatum=15 juni 2019 |arkivdatum=22 juli 2016 |verk=[[The New York Times]] |språk=engelska}}</ref>{{#tag:ref|"[...] the Best 1,000 Movies Ever Made [...]"|group=en}} Filmen är en av titlarna i boken ''[[Tusen svenska klassiker]]'' från 2009.<ref name="tusen">Gradvall ''et al'' 2009, nr. 604</ref> Xan Brooks i ''The Guardians'' Film Season listade filmen som den åttonde "bästa [[konstfilm]]en genom tiderna".<ref name="XanBrooks">{{webbref |url=https://www.theguardian.com/film/2010/oct/20/fanny-alexander-bergman-arthouse |verk=The Guardian |titel=Fanny and Alexander: No 8 best arthouse film of all time |datum=20 oktober 2010 |hämtdatum=15 juni 2019 |efternamn=Brooks |förnamn=Xan |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131017070424/http://www.theguardian.com/film/2010/oct/20/fanny-alexander-bergman-arthouse |arkivdatum=17 oktober 2013 |språk=engelska}}</ref> Han beskrev filmen som "en frodig familjesaga, ömsom oanständig, fullständig och annorlunda" med ett sällsynt överflöd av "oförglömliga biroller".<ref name="XanBrooks"/>{{#tag:ref|"[...] best arthouse film of all time [...] an opulent family saga, by turns bawdy, stark and strange [...] indelible supporting characters [...]"|group=en}} I ''[[Sight & Sound]]s'' listor från 2012 över de bästa filmerna genom tiderna stod ''Fanny och Alexander'' på 84:e plats bland kritiker och 16:e plats bland regissörer.<ref>{{webbref |url=http://www.bfi.org.uk/films-tv-people/4ce2b69415af8/sightandsoundpoll2012 |titel=Votes for Fanny & Alexander |utgivare=British Film Institute |hämtdatum=15 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170118075306/http://www.bfi.org.uk/films-tv-people/4ce2b69415af8/sightandsoundpoll2012 |arkivdatum=18 januari 2017 |språk=engelska}}</ref>

På [[Rotten Tomatoes]] har filmen betyget 100&nbsp;procent, baserat på 39 recensioner (på deras så kallade "Tomatometer") med ett genomsnittligt betyg av 9,00 av 10.<ref name="RT">{{webbref |url=https://www.rottentomatoes.com/m/fanny_and_alexander/ |titel=Fanny & Alexander (1982) |utgivare=[[Rotten Tomatoes]] |hämtdatum=13 augusti 2021 |språk=engelska}}</ref> Webbplatsens kritiska konsensus lyder som följer: "Ingmar Bergman förmedlar barndomens kapplöpning med en noggrann detaljrikedom och överdådig inblick i mänsklig svaghet i ''Fanny & Alexander'', ett mästerverk som kristalliserar flera av regissörens främsta intressen till en [[Epos|familjeepos]]."<ref name="RT"/>{{#tag:ref|"Ingmar Bergman conveys the sweep of childhood with a fastidious attention to detail and sumptuous insight into human frailty in Fanny and Alexander, a masterwork that crystalizes many of the directors' preoccupations into a familial epic"|group=en}} På [[Metacritic]] har filmen betyget 100 av 100, baserat på 8 recensioner.<ref>{{webbref |url=https://www.metacritic.com/movie/fanny-and-alexander-re-release |titel=Fanny and Alexander (re.release) |utgivare=[[Metacritic]] |hämtdatum=15 juni 2019 |språk=engelska}}</ref>

===Utmärkelser===
''Fanny och Alexander'' nominerades till sex [[Oscar]] [[Oscarsgalan 1984|1984]] och vann fyra, inklusive för [[Oscar för bästa icke-engelskspråkiga film|Bästa utländska film]].<ref>{{Harvnb|Marker|Marker|1992|p=326}}</ref> Då Svenska filminstitutet valde att skicka in filmen för kategorin Bästa utländska film blev den inte kvalificerad för att nomineras till [[Oscar för bästa film|Bästa film]]. Trots det fick ''Fanny och Alexander'' det tredje högsta antalet nomineringar 1984, efter ''[[Ömhetsbevis]]'' och ''[[Rätta virket (film)|Rätta virket]]'' (båda från 1983).<ref>{{Webbref |url=https://www.nytimes.com/1984/02/17/movies/endearment-tops-oscar-nominations.html |efternamn=Harmetz |förnamn=Aljean |titel='Endearment' Tops Oscar Nominations |verk=The New York Times |datum=17 februari 1984 |hämtdatum=3 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170701012308/http://www.nytimes.com/1984/02/17/movies/endearment-tops-oscar-nominations.html |arkivdatum=1 juli 2017 |språk=engelska}}</ref> De fyra vinsterna gör ''Fanny och Alexander'', ihop med filmerna ''[[Crouching Tiger, Hidden Dragon]]'' (2000), ''[[Pans labyrint]]'' (2006) och [[Parasit (film)|Parasit]] (2019) till de mest Oscarsbelönade bland alla icke-amerikanska filmer i Oscarsgalans historia,<ref name="Vermilye 44"/> <ref>{{Webbref|titel=Skrällen: Sydkoreanska Parasit gjorde succé på Oscarsgalan|url=https://www.svt.se/kultur/har-ar-alla-vinnarna-pa-oscarsgalan|verk=SVT Nyheter|datum=2020-02-10|hämtdatum=2020-02-28|språk=sv}}</ref> samt den mest Oscarsbelönade svenska filmen. Filmen blev den tredje och sista filmen där Bergman vann priset Bästa utländska film, efter ''[[Jungfrukällan]]'' (1960) och ''[[Såsom i en spegel]]'' (1961).<ref>{{Webbref |url=https://variety.com/2007/film/markets-festivals/ingmar-bergman-dies-at-89-1117969421/ |titel=Ingmar Bergman dies at 89 |utgivare=[[Associated Press]] |datum=3 augusti 2007 |hämtdatum=3 juni 2019 |verk=Variety |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171214071806/https://variety.com/2007/film/markets-festivals/ingmar-bergman-dies-at-89-1117969421/ |arkivdatum=14 december 2017 |språk=engelska}}</ref> Bergman deltog inte personligen i galan då han arbetade på en teaterproduktion i [[München]], så priset mottogs av hans fru [[Ingrid von Rosen]] och Jörn Donner.<ref name="Vermilye 44">{{Harvnb|Vermilye|2006|p=44}}</ref>

På [[Guldbaggegalan 1983]] vann filmen tre [[Guldbaggen|Guldbaggar]], där Bergman vann pris för [[Guldbaggen för bästa film|Bästa film]] och [[Guldbaggen för bästa regi|Bästa regi]], och [[Jarl Kulle]] fick [[Guldbaggen för bästa manliga huvudroll]] för sin roll som Gustav Adolf Ekdahl.<ref name="19Guldbagge"/>

{| class="wikitable plainrowheaders sortable"
|-
! scope="col"| Pris
! scope="col"| Datum för<br>prisutdelning
! scope="col"| Kategori
! scope="col"| Mottagare
! scope="col"| Resultat
! scope="col" class="unsortable"| {{Abbr|Ref|Referens}}
|-
!scope="row" rowspan=3| [[British Academy Film Awards|BAFTA Award]]
| rowspan="3" | 1984
| [[BAFTA Award för bästa film|Film Not in the English Language]]
| [[Jörn Donner]] och Ingmar Bergman
| {{nom2}}
| rowspan="3" | <ref>{{Webbref|url=http://awards.bafta.org/award/1984/film?|titel=Film in 1984|hämtdatum=3 juni 2019|utgivare=[[British Academy of Film and Television Arts]]|arkivurl=https://web.archive.org/web/20171212084924/http://awards.bafta.org/award/1984/film|arkivdatum=12 december 2017|språk=engelska}}</ref>
|-
| Bästa foto
| [[Sven Nykvist]]
| {{vinst}}
|-
| Bästa kostym
| [[Marik Vos-Lundh]]
| {{nom2}}
|-
!scope="row" | [[Césarpriset]]
| rowspan="1" | 3 mars 1984
| Bästa utländska film
| rowspan="9" | Ingmar Bergman
| {{vinst}}
| rowspan="1" | <ref>{{Webbref |url=http://www.allocine.fr/festivals/festival-128/edition-18353261/palmares/ |titel=Prix et nominations : César 1984 |hämtdatum=3 juni 2019 |utgivare=AlloCiné |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171212084920/http://www.allocine.fr/festivals/festival-128/edition-18353261/palmares/ |arkivdatum=12 december 2017 |språk=franska}}</ref>
|-
!scope="row" rowspan=3| [[David di Donatello]]
| rowspan="3" | 1984
| Bästa utländska film
| {{vinst}}
| rowspan="3" | <ref name="19Guldbagge"/>
|-
| Bästa utländska regissör
| {{vinst}}
|-
| Bästa utländska manus
| {{vinst}}
|-
!scope="row" | [[Directors Guild of America]]
| rowspan="1" | 1983
| Bästa regi
| {{nom2}}
| rowspan="1" | <ref name="NY Times">{{webbref |url=https://movies.nytimes.com/movie/16747/Fanny-and-Alexander/awards |titel=NY Times: Fanny and Alexander |hämtdatum=3 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100223025940/https://movies.nytimes.com/movie/16747/Fanny-and-Alexander/awards |arkivdatum=23 februari 2010 |verk=The New York Times |språk=engelska}}</ref>
|-
!scope="row" rowspan=2| [[Golden Globe Award]]
| rowspan="2" | 28 januari 1984
| Bästa utländska film
| {{vinst}}
| rowspan="2" | <ref>{{Webbref|url=http://www.goldenglobes.com/film/fanny-alexander|titel=Fanny & Alexander|hämtdatum=3 juni 2019|utgivare=[[Hollywood Foreign Press Association]]|arkivurl=https://web.archive.org/web/20171212013829/https://www.goldenglobes.com/film/fanny-alexander|arkivdatum=12 december 2017|språk=engelska}}</ref>
|-
| [[Golden Globe Award för bästa regi|Bästa regi]]
| {{nom2}}
|-
!scope="row" rowspan=3| [[Guldbaggen]]
| rowspan="3" | [[Guldbaggegalan 1983|31 oktober 1983]]
| [[Guldbaggen för bästa film|Bästa film]]
| {{vinst}}
| rowspan="3" | <ref name="19Guldbagge">{{webbref |url=http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=5922#awards |titel=Fanny and Alexander (1982): Utmärkelser |utgivare=[[Svensk Filmdatabas]] |verk=[[Svenska filminstitutet]] |hämtdatum=3 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171214073555/http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=5922#awards |arkivdatum=14 december 2017}}</ref>
|-
| [[Guldbaggen för bästa regi|Bästa regi]]
| {{vinst}}
|-
| [[Guldbaggen för bästa manliga huvudroll|Bästa manliga huvudroll]]
| [[Jarl Kulle]]
| {{vinst}}
|-
!scope="row" rowspan=2| [[Los Angeles Film Critics Association]]
| rowspan="2" | 17 december 1983
| Bästa utländska film
| Ingmar Bergman
| {{vinst}}
| rowspan="2" | <ref>{{Webbref |url=http://www.lafca.net/years/1983.html |titel=9th Annual Los Angeles Film Critics Association Awards |utgivare=[[Los Angeles Film Critics Association]] |hämtdatum=3 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160303172632/http://www.lafca.net/years/1983.html |arkivdatum=3 mars 2016 |språk=engelska}}</ref>
|-
| Bästa foto
| Sven Nykvist
| {{vinst}}
|-
!scope="row" rowspan=2| [[National Board of Review]]
| rowspan="2" | 14 december 1983
| Bästa utländska film
| rowspan="7" | Ingmar Bergman
| {{vinst}}
| rowspan="2" | <ref>{{Webbref |url=http://www.nationalboardofreview.org/award-years/1983/ |titel=1983 Award Winners |utgivare=[[National Board of Review]] |hämtdatum=3 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20161207025129/http://www.nationalboardofreview.org/award-years/1983/ |arkivdatum=7 december 2016 |språk=engelska}}</ref>
|-
| Topp fem utländska filmer
| {{vinst}}
|-
!scope="row" rowspan=2| [[New York Film Critics Circle]]
| rowspan="2" | 29 januari 1984
| Bästa utländska film
| {{vinst}}
| rowspan="2" | <ref>{{Webbref |url=https://www.nytimes.com/1983/12/22/movies/critics-pick-endearment.html |titel=Critics Pick 'Endearment' |datum=22 december 1983 |verk=[[The New York Times]] |hämtdatum=3 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171212084743/http://www.nytimes.com/1983/12/22/movies/critics-pick-endearment.html |arkivdatum=12 december 2017 |språk=engelska}}</ref>
|-
| Bästa regi
| {{vinst}}
|-
!scope="row" rowspan=6| [[Oscar]]
| rowspan="6" | [[Oscarsgalan 1984|9 april 1984]]
| [[Oscar för bästa icke-engelskspråkiga film|Bästa utländska film]]
| {{vinst}}
| rowspan="6" | <ref name="Oscars1984">{{Webbref |url=http://www.oscars.org/oscars/ceremonies/1984 |titel=The 56th Academy Awards (1984) Nominees and Winners |hämtdatum=3 juni 2019 |utgivare=[[Academy of Motion Picture Arts and Sciences]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150402004202/http://www.oscars.org/oscars/ceremonies/1984 |arkivdatum=2 april 2015 |språk=engelska}}</ref>
|-
| [[Oscar för bästa regi|Bästa regi]]
| {{nom2}}
|-
| [[Oscar för bästa originalmanus|Bästa originalmanus]]
| {{nom2}}
|-
| [[Oscar för bästa foto|Bästa foto]]
| Sven Nykvist
| {{vinst}}
|-
| [[Oscar för bästa scenografi|Bästa scenografi]]
| [[Anna Asp]] och [[Susanne Lingheim]]
| {{vinst}}
|-
| [[Oscar för bästa kostym|Bästa kostym]]
| Marik Vos-Lundh
| {{vinst}}
|-
|-
!scope="row" rowspan=2| [[Svenska Filmkritikerförbundets pris]]
| rowspan="2" | 1983
| Årets film
| Ingmar Bergman
| {{vinst}}
| rowspan="2" | <ref name="19Guldbagge"/>
|-
|}

==Eftermäle==
Efter ''Fanny och Alexander'', som blev Bergmans sista biofilm, skapade han 1984 TV-filmen ''[[Efter repetitionen]]''.{{Anmärkning|Kritikern Robin Wood observerade att ''[[Efter repetitionen]]'' var en TV-produktion och att ''Fanny och Alexander'' var hans sista biofilm, trots att ''Fanny och Alexander'' också gjordes till en TV-miniserie. Wood skrev att "skillnaderna suddas ut".<ref name="Wood 245"/>{{#tag:ref|"[...] the distinctions blur [...]"|group=en}}}} Bergman inledde också ett biografiskt projekt som följde hans föräldrar Erik och Karin Åkerblom och på en presskonferens i augusti 1989 tillkännagav han att han planerade en produktion som kunde betraktas som en uppföljare till ''Fanny och Alexander'' och hans självbiografi ''[[Laterna Magica (bok)|Laterna Magica]]'' från 1987.<ref>{{Harvnb|Steene|2005|p=343}}</ref> Detta resulterande i miniserien och filmen ''[[Den goda viljan]]'' från 1991 och 1992, i regi av [[Bille August]], vilken vann [[Guldpalmen]] vid [[filmfestivalen i Cannes]] 1992. Bergman utsåg Bille August som regissör under förutsättning att skådespelerskan Pernilla August skulle spela Bergmans mor.<ref>{{Webbref |url=http://articles.chicagotribune.com/1992-08-09/entertainment/9203110883_1_fanny-and-alexander-henrik-bergman-oscar-winning-danish-director |titel=With 'Best Intentions' |efternamn=Blair |förnamn=Iain |datum=9 augusti 1992 |hämtdatum=8 juni 2019 |verk=[[The Chicago Tribune]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171214033536/http://articles.chicagotribune.com/1992-08-09/entertainment/9203110883_1_fanny-and-alexander-henrik-bergman-oscar-winning-danish-director |arkivdatum=14 december 2017 |språk=engelska}}</ref> Kritikern Vincent Canby identifierade också Bergmans manus till filmen ''[[Söndagsbarn (1992)|Söndagsbarn]]'', som släpptes 1992 i regi av Daniel Bergman, som "en fortsättning" på ''Fanny och Alexander'' och ''Den goda viljan'' och ifrågasatte ifall Bergman verkligen hade gått i pension.<ref>{{webbref |url=https://www.nytimes.com/movie/review?res=9F0CEEDD1F31F930A35757C0A965958260 |titel=Review/Film Festival; A Bergman Memoir By Son and Father |efternamn=Canby |förnamn=Vincent |verk=The New York Times |datum=3 april 1993 |hämtdatum=8 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171215221543/http://www.nytimes.com/movie/review?res=9F0CEEDD1F31F930A35757C0A965958260 |arkivdatum=15 december 2017 |språk=engelska}}</ref> Medan Bergmans minnen om Erik Bergman är fördömande i ''Fanny och Alexander'' så är hans studie om sin far "mycket mer förlåtande" i ''Den goda viljan'' och ''Söndagsbarn''.<ref name="Macnab 210"/>{{Anmärkning|Tidigare i hans film ''[[Nattvardsgästerna]]'' från 1963, där huvudrollen var en pastor, gjorde Bergman det sällsynta att han delade sitt manus med sin far Erik och skröt med att Erik läste manuset tre gånger. Ingmar försökte troligtvis kommunicera att han förstod Erik, trots att namnet på rollfiguren, Tomas Ericsson, kan antyda på att rollfiguren representerar Ingmar snarare än hans far.<ref>{{Harvnb|Gado|1986|pp=281−282}}</ref>}} Efter ''Den goda viljan'' spelade Pernilla August återigen Bergmans mamma i ''[[Enskilda samtal]]'' (1996) och i ''[[Larmar och gör sig till]]'' (1997).<ref name="QvistvonBagh 41"/>

Efter Bergmans död 2007 beslutade [[Postnord]] att hedra regissören med ett frimärke som visar Ingmar Bergman när han regisserar julmiddagen i filmen.<ref>{{webbref |url=https://news.cision.com/se/postnord-sverige/r/nya-ingmar-bergman-frimarkena-visar-en-scen-fran-filmen-fanny-och-alexander-och-ett-portratt,c497282 |titel=Nya Ingmar Bergman-frimärkena visar en scen från filmen Fanny och Alexander och ett porträtt |utgivare=[[Postnord]] |datum=6 oktober 2007 |hämtdatum=8 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190608174800/https://news.cision.com/se/postnord-sverige/r/nya-ingmar-bergman-frimarkena-visar-en-scen-fran-filmen-fanny-och-alexander-och-ett-portratt,c497282 |arkivdatum=8 juni 2019}}</ref><ref>{{webbref |url=https://www.nytimes.com/2007/10/08/arts/08arts-STAMPSTOSALU_BRF.html |titel=Stamps to Salute Ingmar Bergman |verk=The New York Times |datum=8 oktober 2007 |hämtdatum=8 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171215111608/http://www.nytimes.com/2007/10/08/arts/08arts-STAMPSTOSALU_BRF.html |arkivdatum=15 december 2017 |språk=engelska}}</ref> Under de två decennierna efter premiären av ''Fanny och Alexander'' har flera juldekorationer baserade på filmen sålts i svenska butiker inför julen.<ref name="Timm 127-137">{{Harvnb|Timm|2012|pp=127−137}}</ref> I [[Tjolöholms slott]] från 11 november 2013 till 21 april 2014 uppsattes en vinterutställning med kostymerna från ''Fanny och Alexander''.<ref>{{webbref |url=https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/fanny-och-alexander-g%C3%A4star-tjol%C3%B6holm-1.607244 |titel=Fanny och Alexander gästar Tjolöholm |efternamn=Henricson |förnamn=Lisa |verk=[[Göteborgs-Posten]] |datum=17 november 2013 |hämtdatum=8 juni 2019}}</ref> Samma sak skedde i [[Hallwylska museet]] mellan 10 november 2017 och 18 mars 2018, där kostymer från andra Bergmanfilmer också var utställda.<ref>{{webbref |url=http://www.eposten.se/kultur-noje/bergmans-kostymer-visas-i-anrik-miljo-unt4807861.aspx |titel=Bergmans kostymer visas i anrik miljö |efternamn=Stanelius |förnamn=Patrick |verk=[[Enköpings-Posten]] |datum=4 november 2017 |hämtdatum=8 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171201034021/http://www.eposten.se/kultur-noje/bergmans-kostymer-visas-i-anrik-miljo-unt4807861.aspx |arkivdatum=1 december 2017}}</ref>

===Teaterversioner===
''Fanny och Alexander'' har i olika bearbetningar, liksom är fallet med många andra av Ingmar Bergmans filmmanus, satts upp som teaterpjäs på flera scener efter Bergmans död. Första produktioner hade premiär på [[Nationaltheatret]] i [[Oslo]] i november 2009 i regi av [[Kjetil Bang-Hansen]];<ref>{{webbref |url=https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=3234015 |titel=Ingmar Bergmans Fanny och Alexander - teater som liknar filmen |verk=[[Kulturnytt]] på [[Sveriges Radio P1|P1]] |utgivare=[[Sveriges Radio]] |datum=12 november 2009 |hämtdatum=8 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190608174813/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=3234015 |arkivdatum=8 juni 2019}}</ref> Hansens uppsättning blev den största kassasuccén i Nationaltheatrets historia.<ref>{{webbref |url=https://www.svd.se/fanny-och-alexander-storsta-succen |titel='Fanny och Alexander' största succén |verk=Svenska Dagbladet |datum=18 mars 2010 |hämtdatum=8 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171214233534/https://www.svd.se/fanny-och-alexander-storsta-succen |arkivdatum=14 december 2017}}</ref> Därefter gjorde den förre Bergman-medarbetaren [[Stefan Larsson (regissör)|Stefan Larsson]] en uppsättning på [[Aarhus Teater]] i [[Danmark]] i oktober 2010,<ref name="Ångström">{{webbref |url=https://www.svd.se/i-skuggan-av-bergman |efternamn=Ångström |förnamn=Anna |titel=I skuggan av Bergman |verk=[[Svenska Dagbladet]] |datum=17 februari 2012 |hämtdatum=29 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190629155906/https://www.svd.se/i-skuggan-av-bergman |arkivdatum=29 juni 2019}}</ref> följd av en på [[Dramaten]] i [[Stockholm]] i februari 2012,<ref>{{webbref |url=https://www.svd.se/fanny-och-alexander-till-uppsala |titel=Fanny och Alexander till Uppsala |verk=[[Svenska Dagbladet]] |datum=10 april 2012 |hämtdatum=8 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171214230515/https://www.svd.se/fanny-och-alexander-till-uppsala |arkivdatum=14 december 2017}}</ref><ref name="Ångström"/>{{Anmärkning|Mellan 2012 och 2013 gjorde filmregissören och Bergman-kännaren [[Stig Björkman]] en dokumentärfilm kring uppsättningen på Dramaten, ''[[Fanny, Alexander & jag]]'', även visad i [[Sveriges Television]].<ref>{{webbref |url=https://www.svt.se/kultur/film/en-film-om-en-pjas-om-teater |titel=En film om en pjäs om teater |efternamn=Cordenius |förnamn=Maud |verk=[[SVT Nyheter]] |datum=8 mars 2013 |hämtdatum=27 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190627145803/https://www.svt.se/kultur/film/en-film-om-en-pjas-om-teater |arkivdatum=27 juni 2019 }}</ref>}} och över 100 föreställningar, inklusive gästspel, på den nordiska kulturfestivalen på [[John F. Kennedy Center for the Performing Arts|The Kennedy Center]] i [[Washington, D.C.]] 2013.<ref>{{webbref |url=https://www.washingtonpost.com/entertainment/theater_dance/an-exuberant-fanny-and-alexander-at-the-kennedy-center/2013/03/08/3cc4727c-881c-11e2-b412-2e8596e7c927_story.html |titel=An exuberant 'Fanny and Alexander' at the Kennedy Center |efternamn=Marks |förnamn=Peter |verk=The Washington Post |datum=8 mars 2013 |hämtdatum=8 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171229172232/https://www.washingtonpost.com/entertainment/theater_dance/an-exuberant-fanny-and-alexander-at-the-kennedy-center/2013/03/08/3cc4727c-881c-11e2-b412-2e8596e7c927_story.html |arkivdatum=29 december 2017 |språk=engelska }}</ref> På [[Svenska Teatern]] i [[Helsingfors]] hade en uppsättning premiär 15 september 2010 i regi av Maria Lundström och Tiina Puumalainen, en föreställning som fick god kritik i både de ledande svenska och de ledande finska tidningarna.<ref>{{webbref |url=https://www.svd.se/fanny-och-alexander-till-finland |titel='Fanny och Alexander' till Finland |verk=Svenska Dagbladet |datum=22 mars 2010 |hämtdatum=8 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171215144958/https://www.svd.se/fanny-och-alexander-till-finland |arkivdatum=15 december 2017}}</ref> I oktober 2012 gjordes en version i [[Linus Tunström]]s regi på [[Uppsala Stadsteater]] som beskrevs av kulturskribenten [[Nils Schwartz]] som ett "befriande brott mot den stadfästa bergmanska estetiken".<ref>{{webbref |url=https://www.expressen.se/kultur/scen/fanny--alexander-uppsala-stadsteater/ |titel=Fanny & Alexander: Uppsala stadsteater |efternamn=Schwartz |förnamn=Nils |författarlänk=Nils Schwartz |verk=[[Expressen]] |datum=21 oktober 2012 |hämtdatum=29 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20121026063915/https://www.expressen.se/kultur/scen/fanny--alexander-uppsala-stadsteater/ |arkivdatum=26 oktober 2012}}</ref> Den 30 november 2012 hade en intimare uppsättning premiär på Intiman-scenen på [[Malmö Stadsteater]] i regi av [[Maria Åberg]].<ref>{{webbref |url=https://www.sydsvenskan.se/2012-11-30/en-filmikon-tar-plats-pa-scenerna |titel=En filmikon tar plats på scenerna |efternamn1=Clarén |förnamn1=Ulf |efternamn2=Larsson |förnamn2=Emma |verk=[[Sydsvenskan]] |datum=30 november 2012 |hämtdatum=29 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190629155145/https://www.sydsvenskan.se/2012-11-30/en-filmikon-tar-plats-pa-scenerna |arkivdatum=29 juni 2019}}</ref> Stephen Beresford gjorde en uppsättning på [[Old Vic]] i [[London]] i februari 2018, i regi av Max Webster och med [[Penelope Wilton]] i rollen som Helena Ekdahl.<ref>{{Webbref |url=https://www.timeout.com/london/theatre/fanny-alexander |titel=Fanny & Alexander |verk=[[Time Out (tidning)|Time Out]] |datum=24 oktober 2017 |hämtdatum=8 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171214215543/https://www.timeout.com/london/theatre/fanny-alexander |arkivdatum=14 december 2017 |språk=engelska}}</ref><ref>{{Webbref |url=https://www.timeout.com/london/theatre/fanny-alexander |titel=Fanny and Alexander review – Bergman classic staged with superb performances |verk=The Guardian |datum=2 mars 2018 |hämtdatum=8 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171215222653/https://www.timeout.com/london/theatre/fanny-alexander |arkivdatum=15 december 2017 |språk=engelska}}</ref> Mellan 2018 och 2019 satte Ingmar Bergmans dotter [[Eva Bergman]] upp ''Fanny och Alexander'' på [[Göteborgs stadsteater]], något som ingick i Bergmanåret.<ref name="Göteborg"/> Hon baserade sin uppsättning på Stefan Larssons bearbetning av manuset men förlade handlingen till 1930-talet.<ref name="Göteborg">{{Webbref|titel=Fanny och Alexander - Göteborgs Stadsteater|url=https://stadsteatern.goteborg.se/pa-scen/2018-2019/fanny-och-alexander/|verk=stadsteatern.goteborg.se|hämtdatum=8 juni 2019|arkivurl=https://web.archive.org/web/20190608130704/https://stadsteatern.goteborg.se/pa-scen/2018-2019/fanny-och-alexander/|arkivdatum=8 juni 2019}}</ref>

==Kuriosa==
{{Kuriosa|månad=2024-05}}
I den svenska långfilmen ''[[A Music Story]]'' (2019) spelar Jan Malmsjö en sträng flöjtlärare med maktinflytande; en mycket nära men groteskt karikerad kopia av miljön och den roll han hade som den flöjtspelande biskopen i ''Fanny och Alexanders'' biskopsgård.<ref>{{webbref |url=https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/jdvGg0/ny-musikfilm-med-helen-sjoholm-och-claes-malmberg |titel=Ny musikfilm med Helen Sjöholm och Claes Malmberg |efternamn=Peterson |förnamn=Jens |författarlänk=Jens Peterson |verk=[[Aftonbladet]] |datum=1 maj 2019 |hämtdatum=29 juni 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190506015149/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/jdvGg0/ny-musikfilm-med-helen-sjoholm-och-claes-malmberg |arkivdatum=6 maj 2019}}</ref>

==Referenser==
*{{enwp|artikel=Fanny and Alexander|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Fanny_and_Alexander&oldid=904260827|datum=2019-07-01}}

===Anmärkningar===
{{Anmärkningslista}}

===Engelska originalcitat===
<references group="en"/>

===Noter===
<references/>

===Tryckta källor===
*{{bokref|efternamn=Bergman|förnamn=Ingmar|författarlänk=Ingmar Bergman|titel=Bilder|utgivare=[[Norstedts förlagsgrupp|Norstedt]]|datum=1990|isbn=9118931928|libris=7155232|ref=CITEREFBergman1990}}
*{{bokref|efternamn1=Brady|förnamn1=Ben|efternamn2=Lee|förnamn2=Lance|kapitel=Dialogue,Theme, Values, and Moral Urgency|titel=The Understructure of Writing for Film and Television|utgivningsort=Austin|utgivare=University of Texas Press|datum=1988|isbn=978-0-292-78515-1|ref=CITEREFBrady&Lee1988|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Chabrol|förnamn=Marguerite|kapitel=The Return of Theatricality in French Cinema|titel=A Companion to Contemporary French Cinema|år=2015|redaktör1=Alistair Fox|redaktör2=Michel Marie|redaktör3=Raphaelle Moine|redaktör4=Hilary Radner|utgivare=John Wiley & Sons|isbn=978-1-118-58536-8|ref=CITEREFChabrol2015|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Cohen-Shalev|förnamn=Amir|titel=Visions of Aging: Images of the Elderly in Film|utgivningsort=Brighton och Portland|utgivare=Apollo Books|datum=2009|isbn=978-1-84519-280-8|ref=CITEREFCohen-Shalev2009|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Gado|förnamn=Frank|titel=The Passion of Ingmar Bergman|år=1986|utgivare=Duke University Press|isbn=978-0-822-30586-6|ref=CITEREFGado1986|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Gervais|förnamn=Marc|titel=Ingmar Bergman: Magician and Prophet|utgivningsort=Montreal, Kingston, London och Ithaca|utgivare=McGill-Queen's Press&nbsp;— MQUP|datum=1999|isbn=978-0-7735-1843-8|ref=CITEREFGervais1999|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Gradvall, Jan, Nordström, Björn, Nordström, Ulf, Rabe, Annina|titel=[[Tusen svenska klassiker]]: böcker, filmer, skivor, tv-program från 1956 till i dag|år=2009|utgivare=Norstedt|utgivningsort=Stockholm|isbn=978-91-1-301717-4|libris=11378554}}
*{{bokref|redaktör-efternamn1=Haenni|redaktör-förnamn1=Sabine|redaktör-efternamn2=Barrow|redaktör-förnamn2=Sarah|redaktör-efternamn3=White|redaktör-förnamn3=John|titel=The Routledge Encyclopedia of Films|utgivare=Routledge|år=2014|edition=Revised|isbn=978-1-317-68261-5|ref=CITEREFHaenniBarrow&White2014|språk=engelska}}
*{{tidningsref|titel=Strindbergman: The Problem of Filming Autobiography in Bergman's Fanny and Alexander|efternamn=Haverty|förnamn=Linda|tidning=Literature Film Quarterly|år=1988|volym=16|nummer=3|ref=CITEREFHaverty1988|språk=engelska}}
*{{tidningsref|titel=The Seduction of Alexander Behind the Postmodern Door: Ingmar Bergman and Baudrillard's 'De la séduction.'|efternamn=Hayes|förnamn=Jarrod|tidning=Literature Film Quarterly|år=1997|volym=25|nummer=1|ref=CITEREFHayes1997|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Hubner|förnamn=Laura|titel=The Films of Ingmar Bergman: Illusions of Light and Darkness|utgivare=Springer|datum=2007|isbn=0230801382|ref=CITEREFHubner2007|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Humphrey|förnamn=Daniel|kapitel=Conclusion|titel=Queer Bergman: Sexuality, Gender, and the European Art Cinema|utgivare=University of Texas Press|utgivningsort=Austin|datum=2013|isbn=0292743785|ref=CITEREFHumphrey2013|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Kael|förnamn=Pauline|titel=5001 Nights at the Movies|utgivningsort=New York|utgivare=Henry Holt and Company|datum=2011|isbn=1250033578|ref=CITEREFKael2011|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Kehr|förnamn=Dave|titel=Movies That Mattered: More Reviews from a Transformative Decade|utgivare=University of Chicago Press|datum=2017|isbn=022649568X|ref=CITEREFKehr2017|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Krook|förnamn=Caroline|författarlänk=Caroline Krook|titel=Rastlös sökare och troende tvivlare: existentiella frågor i filmer av Ingmar Bergman|utgivare=[[Verbum]]|utgivningsort=Stockholm|datum=2017|isbn=9789152637159|libris=21518779|ref=CITEREFCaroline2017}}
*{{bokref|efternamn=Luko|förnamn=Alexis|titel=Sonatas, Screams, and Silence: Music and Sound in the Films of Ingmar Bergman|utgivare=Routledge|datum=2015|isbn=1135022747|ref=CITEREFLuko2015|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Macnab|förnamn=Geoffrey|titel=Ingmar Bergman: The Life and Films of the Last Great European Director|utgivningsplats=London och New York|utgivare=I.B.Tauris|datum=2009|isbn=0230801382|ref=CITEREFMacnab2009|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Maltin|förnamn=Leonard|författarlänk=Leonard Maltin|titel=Leonard Maltin's 2015 Movie Guide: The Modern Era|utgivare=Penguin|datum=2014|isbn=0698183614|ref=CITEREFMaltin2014|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn1=Marker|förnamn1=Lise-Lone|efternamn2=Marker|förnamn2=Frederick J.|titel=Ingmar Bergman: A Life in the Theater|år=1992|utgivare=Cambridge University Press|ref=CITEREFMarker&Marker1992|isbn=978-0-521-42121-8|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Nyberg|förnamn=Viveka|kapitel=Shadows of the parental couple: oedipal themes in Bergman's ''Fanny and Alexander''|titel=Oedipus and the Couple|år=2005|redaktör=Francis Grier|utgivningsort=London och New York|utgivare=Karnac Books|isbn=1855759225|ref=CITEREFNyberg2005|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=O'Sullivan|förnamn=Sean|kapitel=Ingmar Bergman, Showrunner|titel=Serialization in Popular Culture|redaktör1=Rob Allen|redaktör2=Thijs van den Berg|utgivningsplats=New York och London|utgivare=Routledge|datum=2014|isbn=1134492057|ref=CITEREFO'Sullivan2014|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Perridon|förnamn=Harry|titel=Strindberg, Ibsen & Bergman: Essays on Scandinavian Film and Drama Offered to Egil Törnqvist on the Occasion of His 65th Birthday|utgivare=Shaker Publishing|datum=1998|isbn=9042300310|ref=CITEREFPerridon1998|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn1=Qvist|förnamn1=Per Olov|författarlänk1=Per Olov Qvist|efternamn2=von Bagh|förnamn2=Peter|författarlänk2=Peter von Bagh|titel=Guide to the Cinema of Sweden and Finland|år=2000|utgivare=Greenwood Publishing Group|isbn=0313303770|ref=CITEREFQvist&vonBagh2000|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Robertson|förnamn=Patrick|titel=Guinness Book of Movie Facts and Feats|utgivare=Abbeville Press|utgivningsort=New York|datum=1991|isbn=1558592369|ref=CITEREFRobertson1991|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Rokem|förnamn=Freddie|kapitel='Has this thing appeared again tonight?': Deus ex Machina and Other Theatrical Interventions of the Supernatural|titel=Things: Religion and the Question of Materiality|redaktör1=Dick Houtman|redaktör2=Birgit Meyer|utgivare=Fordham University Press|datum=2012|isbn=0823239454|ref=CITEREFRokem2012|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Scott-Douglas|förnamn=Amy|kapitel=Dogme Shakespeare|titel=Shakespeare, The Movie II: Popularizing the Plays on Film, TV, Video and DVD|utgivare=Routledge|redaktör1=Richard Burt|redaktör2=Lynda E. Boose|datum=2004|isbn=1134457006|ref=CITEREFScott-Douglas2004|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Segrave|förnamn=Kerry|titel=Foreign Films in America: A History|utgivningsort=Jefferson, North Carolina och London|utgivare=McFarland & Company Publishers|datum=2004|isbn=0786481625|ref=CITEREFSegrave2004|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Shargel|förnamn=Raphael|titel=Ingmar Bergman: Interviews|utgivare=University Press of Mississippi|datum=2007|isbn=1578062187|ref=CITEREFShargel2007|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Sitney|förnamn=P. Adams|titel=The Cinema of Poetry|utgivare=Oxford University Press|utgivningsplats=Oxford och New York|datum=2014|isbn=0199337047|ref=CITEREFSitney2014|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Steene|förnamn=Birgitta|titel=Ingmar Bergman: A Reference Guide|utgivningsplats=Amsterdam|utgivare=Amsterdam University Press|datum=2005|isbn=9053564063|via=[[Google Books]]|ref=CITEREFSteene2005|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Sundholm|förnamn=John|titel=Historical Dictionary of Scandinavian Cinema|år=2012|utgivare=Scarecrow Press|isbn=0810855240|ref=CITEREFSundholm2012|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Timm|förnamn=Mikael|kapitel=A Filmmaker in the Borderland: Bergman and Cultural Traditions|titel=Ingmar Bergman: An Artist's Journey|redaktör1=Roger W. Oliver|utgivare=Skyhorse Publishing, Inc.|datum=2012|isbn=1628720034|ref=CITEREFTimm2012|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Törnqvist|förnamn=Egil|författarlänk=Egil Törnqvist|titel=Between Stage and Screen: Ingmar Bergman Directs|utgivare=Amsterdam University Press|datum=1995|isbn=9053561714|ref=CITEREFTörnqvist1995|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Udovic|förnamn=Ana|titel=Generation Ego: Att fostras i en narcissistisk kultur|url=https://books.google.se/books/about/Generation_Ego.html?id=0ASBrgEACAAJ&redir_esc=y|utgivare=[[Ordfront]]|datum=2014|isbn=9174414461|libris=14746404|ref=CITEREFUdovic2014}}
*{{bokref|efternamn=Vermilye|förnamn=Jerry|titel=Ingmar Bergman: His Life and Films|utgivningsort=Jefferson, North Carolina och London|utgivare=McFarland & Company Publishers|datum=2006|isbn=1476612706|ref=CITEREFVermilye2006|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Weinstein|förnamn=Arnold L.|titel=Northern Arts: The Breakthrough of Scandinavian Literature and Art, from Ibsento Bergman|utgivare=Princeton University Press|datum=2008|isbn=0691125449|ref=CITEREFWeinstein2008|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn1=Wood|förnamn1=Robin|efternamn2=Lippe|förnamn2=Richard|kapitel=Call Me Ishmael: ''Fanny and Alexander''|titel=Ingmar Bergman: New Edition|utgivningsort=Detroit|utgivare=Wayne State University Press|datum=2012|isbn=0814338062|ref=CITEREFWood&Lippe2012|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Wright|förnamn=Rochelle|kapitel='Immigrant Film' in Sweden at the Millennium|titel=Transnational Cinema in a Global North: Nordic Cinema in Transition|redaktör1=Andrew K. Nestingen|redaktör2=Trevor Glen Elkington|utgivare=Wayne State University Press|datum=2005|isbn=0814332439|ref=CITEREFWright2005|språk=engelska}}
*{{bokref|efternamn=Zavarzadeh|förnamn=Mas'ud|kapitel=The Political Economy of Art: Ingmar Bergman's ''Fanny and Alexander''|titel=Seeing Films Politically|år=1991|utgivare=State University of New York Press|isbn=0791405265|ref=CITEREFZavarzadeh1991|språk=engelska}}

==Externa länkar==
{{Wikiquotebox}}
* {{IMDb-titel|id=0083922}}
* {{SFDb|film=5922}}
* {{SVTÖppetArkiv}}

{{Ingmar Bergman}}
{{GuldbaggenBästaFilm}}
{{Sveriges Oscarsbidrag}}
{{Auktoritetsdata}}
{{bra}}

[[Kategori:1900-talet (decennium) i svensk film]]
[[Kategori:Svenska filmer 1982]]
[[Kategori:Filmer från Svensk Filmindustri]]
[[Kategori:Filmer i regi av Ingmar Bergman]]
[[Kategori:Filmmanus av Ingmar Bergman]]
[[Kategori:Franska dramafilmer]]
[[Kategori:Oscar för bästa icke-engelskspråkiga film]]
[[Kategori:Svenska dramafilmer]]
[[Kategori:Svenska julfilmer]]
[[Kategori:Svenskspråkiga filmer]]
[[Kategori:Tyska dramafilmer]]
[[Kategori:Uppsala på film]]
[[Kategori:Guldbaggen för bästa film]]
[[Kategori:Filmer vars regissör belönades med Guldbaggen för bästa regi]]
[[Kategori:Fiktiva radarpar]]
[[Kategori:Filmer om syskon]]
[[Kategori:Svenska 1980-talsfilmer]]
[[Kategori:1907 på film]]
[[Kategori:1908 på film]]
[[Kategori:1909 på film]]
[[Kategori:Filmer vars manliga huvudrollsinnehavare belönades med Guldbaggen för bästa manliga huvudroll]]