Visa källa för Finsk grammatik

{{inledning|datum=2023-08}}

== Uttal ==
Uttalet av finska överensstämmer huvudsakligen med skriften. Uttalet av ''u'' motsvaras dock av svenskans ''o'' (som i ''bok'', inte som i ''korv''), medan ''o'' motsvaras av ''å''.

Bokstaven ''N'' ljuder olika beroende på positionen i ett ord:
* ''N'' före ''K'' uttalas ''NG'', till exempel kenkä [kengkä] och onko [ongko].
* ''N'' före ''P'' uttalas ''M'', till exempel onpa [ompa].
* ''N'' före ''L'' uttalas ''L'', till exempel samanlainen [samallainen].
* ''N'' före ''M'' uttalas ''M'', i detta fall likt ''mm'' (lång uttal).

Uttalet för ''NG'' är normalt alltid långt, till exempel Helsingin och kengät.
Kort ''ng''-ljud återfinns bara i lånord likt ''signaali'', annars uttalas bokstaven ''G'' alltid som hårt, dvs till exempel ''gavel''.

Mer om finskans uttalsskillnader gentemot svenska kan läsas på artikeln om [[Finska#Uttal av finska ord för svenskspråkiga|finska]].

==Morfologi==
=== Pronomen ===
==== Personliga pronomen ====
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="2" style="background:#cfcfcf;" | Personliga pronomen
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Finska !! Svenska
|-
! colspan="2"  style="background:#efefef;" | Singular
|-
|minä || jag
|-
|sinä || du
|-
|hän || han, hon
|-
! colspan="2" style="background:#efefef;" | Plural
|-
|me || vi
|-
|te || ni
|-
|he || de
|-
! colspan="2" style="background:#efefef;" | Artigt
|-
| Te || Ni
|}

==== Demonstrativa pronomen ====
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="2" style="background:#cfcfcf;" | Demonstrativa pronomen
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Finska !! Svenska
|-
! colspan="2"  style="background:#efefef;" | Singular
|-
|tämä || den/det här
|-
|tuo || den/det där
|-
|se || den/det (där, ej i närheten)
|-
! colspan="2" style="background:#efefef;" | Plural
|-
|nämä || de här
|-
|nuo || de där
|-
|ne || de (där, ej i närheten)
|}

==== Interrogativa pronomen ====
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="2" style="background:#cfcfcf;" | Interrogativa pronomen
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Finska !! Svenska
|-
|kuka || vem, (av många)
|-
|mikä || vilket, vilken (av många)
|-
|ken || vem, vilken (av många) - (gammalt eller dialektalt ord)
|-
|kumpi || vilken/vilket (av två)
|-
|kumpainen || vilken/vilket (av två) - (gammalt eller dialektalt ord)
|-
|}

==== Relativa pronomen ====
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="3" style="background:#cfcfcf;" | Relativa pronomen
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Pronomen !! Exempel !! Svenska
|-
| rowspan="2" | joka (syftar tillbaka på en person, ett personligt pronomen eller en sak)
| "hän on ainoa, ''jonka'' muistan"
| "han/hon är den enda ''som'' (jag) kommer ihåg"
|-
|"se on ainoa asia, ''jonka'' muistan"
| rowspan="2" |"det är den enda saken ''som'' (jag) kommer ihåg"
|-
| rowspan="2" | mikä (syftar tillbaka på en sak, ett icke-personligt pronomen eller huvudsatsen)
| "se on ainoa asia, ''minkä'' muistan" 
|-
|"hän ei tullutkaan, ''mikä'' suututti minua"
|"trots allt kom han inte, ''vilket'' retade mig"
|-
|kuka (syftar tillbaka på en person eller ett personligt pronomen; vardagligt eller dialektalt)
|"hän on ainoa, ''kenet'' muistan
|"han/hon är den enda ''som'' (jag) kommer ihåg"
|}

==== Reciproka pronomen====
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="3" style="background:#cfcfcf;" | Reciproka pronomen
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Pronomen !! Exempel !! Svenska
|-
| rowspan="2" | toinen
| "he rakastavat ''toisiaan''" 
| "de älskar ''varandra''" (plural)
|-
| "he rakastavat ''toinen toistaan''" 
| "de älskar ''varandra (var och en)''" (dubbel singular)
|}

==== Reflexiva pronomen ====
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="4" style="background:#cfcfcf;" | Reflexiva pronomen
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Pronomen !! Suffix !! Exempel !! Svenska
|-
| itse
| plus motsvarande [[possessivsuffix]]
| "keitin ''itselleni'' teetä" 
| "(Jag) kokade te till ''mig själv''."
|}

==== Indefinita pronomen ====
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="2" style="background:#cfcfcf;" | Indefinita pronomen
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Finska !! Svenska
|-
| joka (oböjligt) || varje 
|-
| jokainen || varje (enskild)
|-
| joku || någon (person)
|-
| jompikumpi || någondera
|-
| jokin || någonting, något (djur, sak)
|-
| kukin || envar
|-
| kumpainenkin || bägge (ålderdoml. el. dial.)
|-
| kumpikin || båda två
|-
| mikin || varje sak (dial.)
|-
| kenkään || ingen, någon (ålderdoml. el. dial.)
|-
| kukaan (nom.), kene+..+kään (oblique) || ingen/någon (person)
|-
| '''→''' ei kukaan || ingen (person)
|-
| kumpikaan || ingendera
|-
| '''→''' ei kumpikaan || inte någondera
|-
| mikään || någonting → ei mikään = ingenting
|-
| mones (nom.), monente- (oblique) || vilken i ordningen (representerar första, andra, osv.)
|}

==== Indefinita adjektiv ====
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="2" style="background:#cfcfcf;" | Indefinita adjektiv
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Finska !! Svenska
|-
| ainoa || enda
|-
| eräs || en viss
|-
| harva || få
|-
|usea
|flera
|-
| itse (icke-reflexivt) || själv
|-
| kaikki || allt, allting, alla
|-
| molemmat || båda, bägge
|-
| moni || många, mången
|-
| muu || annan, annat
|-
| muutama || några, ett fåtal
|-
|muuan
|en viss
|-
| sama || samma
|-
| toinen (icke-reciprokt, icke-numeriskt) || en/någon annan
|}

=== Substantiv ===
==== Kasus ====
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="5" style="background:#cfcfcf;" | Finska kasus
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Kasus !! Suffix !! Svensk prep. !! Exempel !! Översättning
|-
! colspan="5" style="background:#efefef" | Grammatiskt
|-
| [[nominativ]] || &nbsp; || - || talo || hus
|-
| [[genitiv]]
| -n || -s || talon || husets
|-
| [[ackusativ]] || - eller -n || - || talo eller talon || hus
|-
| [[partitiv]]
| -(t)a || - || taloa || hus (som ett objekt)
|-
! colspan="5" style="background:#efefef" | Lokativ (internt)
|-
| [[inessiv]] || -ssa || i || talossa || i (ett) hus
|-
| [[elativ]] || -sta || från (inifrån, ur) || talosta || från (ett) hus
|-
| [[illativ]] || -an, -en, etc. || in i || taloon || in i (ett) hus
|-
! colspan="5" style="background:#efefef" | Lokativ (externt)
|-
| [[adessiv]] || -lla || på || talolla || på (ett) hus
|-
| [[ablativ]] || -lta || från || talolta || från (ett) hus
|-
| [[allativ]] || -lle || till || talolle || till (ett) hus
|-
! colspan="5" style="background:#efefef" | Essiv
|-
| [[essiv]] || -na || som || talona || som ett hus
<!--|-
| ([[exessiv]]; dialektalt) || -nta || från att vara || talonta || från att vara ett hus-->
|-
| [[translativ]] || -ksi || till (förvandling) || taloksi || till ett hus
|-
! colspan="5" style="background:#efefef" | Marginal
|-
| [[instruktiv]] || -n || med (hjälp av) || taloin || med huset
|-
|| [[abessiv]] || -tta || utan || talotta || utan (ett) hus
|-
| [[komitativ]] || -ne- || tillsammans (med) || taloineni || med mitt hus
|}

Finskans kasussystem kan inte direkt överföras på svenska prepositioner då finskan favoriserar internlokativa prepositioner över externa. Jämför svenskans ''Jag sitter på bussen'' mot finskans ''Istun linja-autossa'' (rakt översatt ''Jag sitter i bussen''). Samtliga kasus uppvisar därutöver även andra funktioner, till exempel tid, sätt och medel. Exempelvis ''Perjantaina = på fredag'' (inte ''som fredag'') och ''Pidän hänestä  = Jag gillar honom/henne'' där ändelsen -stä rent semantiskt snarare motsvarar svenskans ''om''.

Utöver detta kan tilläggas att abessivet, utöver bruket i tredje infinitiven, är begränsat i dagligt språk där det snarare ersätts av prepositionen ''ilman'' tillsammans med substantivet i partitiv.

==== Plural ====
Det finns tre olika 'plural' i finska.

===== Nominativ plural =====
Plural bildas genom att ''t'' läggs till böjningsstammen.
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="2" style="background:#cfcfcf;" | Nominativ plural
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Finska !! Svenska
|-
| "''koirat'' olivat huoneessa" || "''hundarna'' var i rummet"
|-
| "''huoneet'' olivat suuria" || "''rummen'' var stora"
|}

===== Efter räkneord =====
Efter räkneord används partitiv singularis.
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="2" style="background:#cfcfcf;" | Följande nummer
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Finska !! Svenska
|-
| "huoneessa oli ''kaksi koiraa''" || "I rummet fanns ''två hundar''"
|-
| "talossa oli ''kolme huonetta''" || "I huset fanns ''tre rum''"
|}

==== Böjda pluraler ====
När ett ord i plural är böjt i ett annat kasus än nominativ ersätts plural-t:et med ''i'', varefter man hakar på i stort sett samma ändelser som i singular.
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="2" style="background:#cfcfcf;" | Böjda pluraler
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Finska !! Svenska
|-
| 'huone' → 'huoneita' || '(några) rum'
|-
| '''→''' 'huoneissa' || 'i rum'
|}

{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="2" style="background:#cfcfcf;" | Böjda pluraler
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Finska !! Svenska
|-
| 'lintu on puussa' || 'fågeln är i trädet' 
|-
| '''→''' 'linnut ovat puissa' || 'fåglarna är i träden'
|}

==== Böjning av pronomen ====
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="4" style="background:#cfcfcf;" | Böjningar av pronomen
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Finska !! Kasus !! Exempel !! Svenska
|-
| 'minä' || nominativ || || 'Jag'
|-
| rowspan="3" | 'minun' || rowspan="3" | genitiv || || ('min, mitt')
|-
| 'tämä talo on ''minun'' ' ||  'det här huset är ''mitt'' '
|-
| 'tämä on ''minun'' talo''ni'' ' ||  'det här är ''mitt'' hus'
|-
| 'minut' || ackusativ || 'hän tuntee minut' || 'han/hon känner mig'
|-
| 'minua' || partitiv ||  'hän rakastaa minua' ||  'han/hon älskar mig'
|-
| 'minussa' || inessiv || 'tämä herättää minussa vihaa' ||  'det här väcker ilska i mig'
|-
| 'minusta' || elativ ||  'hän puhui minusta' ||  'han/hon talade om mig'. [[Idiom (språk)|Idiomatisk]]t: 'minusta' = 'enligt min åsikt'.
|-
| 'minuun' || illativ ||  'hän luotti minuun' ||  'han/hon litade på mig'
|-
| 'minulla' || adessiv || 'minulla on rahaa' ||  'Jag har pengar'
|-
| 'minulta' || ablativ || 'hän otti minulta rahaa' ||  'han tog pengar från/av mig'
|-
| 'minulle' || allativ || 'anna minulle rahaa' ||  'ge mig pengar'
|-
| 'minuna' || essiv || 'sinuna en ottaisi rahoja' || 'om jag var du, skulle jag inte ta pengarna' 
|-
| 'minuksi' || translativ || 'häntä luullaan usein minuksi' ||  'man tror ofta att han/hon är jag'
|}

==== Substantiv- och adjektivstammar ====
===== Vokalstammar =====
Ett ord med en vokalstam har en vokal i slutet av ordet i nominativ, och behåller vokalen i alla former. Stamvokalen kan dock ändras i vissa böjningsformer:

{|class="wikitable" border=1
|-
!Svenska
!stamvokalen
!singular
!sg. [[Genitiv|gen.]]
!sg. [[Partitiv|part.]]
!plural
!pl. gen.
!pl. part.
!Kommentar
|-
|fisk
| -a
|kala
|kalan
|kalaa
|kalat
|kal'''o'''jen
|kal'''o'''ja
|''a'' + ''i'' blir ''oj'' efter ''a'', ''e'' och ''i''.
|-
|vinkel
| -a
|kulma
|kulman
|kulmaa
|kulmat
|kulm'''i'''en
|kulm'''i'''a
|''a'' + ''i'' blir ''i'' efter ''o'' och ''u''
|-
|sommar
| -ä
|kesä
|kesän
|kesää
|kesät
|kes'''i'''en
|kes'''i'''ä
|''ä'' + ''i'' blir ''i''
|-
|namn
| -e
|nim'''i'''
|nimen
|nimeä
|nimet
|nim'''i'''en
|nim'''i'''ä
|''e'' blir ''i'' i slutet av ord; ''e'' + ''i'' blir ''i''
|-
|hall
| -i
|halli
|hallin
|hallia
|hallit
|hallien
|hall'''e'''ja
|''i'' + ''i'' blir ''ej''
|-
|ljus
| -o
|valo
|valon
|valoa
|valot
|valo'''j'''en
|valo'''j'''a
|En stam med en labial vokal ''-o, -u, -y, -ö'' oföränderlig; ''i'' blir ''j'' mellan vokaler
|-
|nalle/gosse björn
| -e
|nalle
|nallen
|nallea
|nallet
|nalle'''j'''en
|nalle'''j'''a
|Oföränderligt ''-e'' kan man finna i många nya ord; ''i'' blir ''j'' mellan vokaler
|-
|land, jord
| -aa
|maa
|maan
|maata
|maat
|m'''a'''iden
|m'''a'''ita
|En lång vokal blir kort före plurals ''i''
|-
|väg
| -ie
|tie
|tien
|tietä
|tiet
|t'''ei'''den
|t'''ei'''tä
|De historiskt långa vokalerna ''ee, oo, öö'' har blivit diftongerade, men den ursprungliga vokalen finns bevarad i kortformer.
|}

Förändringen av [[Finska|fornfinskans]] slutliga ''e'' till ''i'' betyder att stamvokalen av ett ord som slutar på ''i'' inte kan bestämmas från endast nominativ; en av böjningsformerna måste konsulteras. Men de flesta gamla ärvda orden som slutar på ''i'' är på nedgång som ''e''-stammarna (eller konsonant, se nedan), medan nyare lånord, där ''i'' oftast läggs till för fonetiska skäl (som i ''halli'' (hall och ''ruuti'' (krut)), som hela tiden håller på att minska.

===== Konsonantstammar =====
====== -s substantiv ======
Vokalisering eller lenition finns som tillägg till någon konsonantgradation, t.ex. ''kuningas'' (nominativ) ~ ''kuninkaan'' (genitiv) ~ ''kuninkaaseen'' (illativ) eller ''mies'' (nominativ) ~ ''miehen'' (genitiv) ~ ''mieheen'' (illativ).

====== -nen substantiv ======
Detta är en mycket vanlig klass av vanliga substantiv (t.ex. ''nainen'' "kvinna"), många egennamn och många vanliga adjektiv. Genom att lägga till ''-nen'' till många substantiv skapas enkelt ett adjektiv (''muovi'' "plast" - ''muovinen'' "gjord av plast/plastig", jämför sv. ''-ig, rand'' - rand''ig''). Det kan också fungera som [[diminutiv]].

Formulären fungerar som om det slutade på ''-s'', förutom i nominativ, där det slutar på ''-nen''. Det är så enkelt som att man tar bort ''-nen'' och lägger till ''-e'' varefter böjningsändelsen läggs till:

{| class="wikitable"
|-
! Finska !! Svenska
|-
| muovise'''ssa''' pussi'''ssa''' || '''i''' plastpåsen
|-
| kaksi muovista lelua || två plastleksaker
|-
| muovise'''en''' pussi'''in''' || '''in i''' plastpåsen
|}

Här är en liten lista med ord som används som diminutiv:

{| class="wikitable"
|-
! Finska !! Huvudord !! Svenska
|-
| kätönen || käsi || en liten hand
|-
| lintunen || lintu || en liten fågel
|-
| veikkonen || veikko || en gosse
|-
| kirjanen || kirja || häfte/bok
|-
| kukkanen || kukka || en liten blomma
|-
| lapsonen || lapsi || ett litet barn
|}

Diminutivformen existerar mestadels i efternamn som är gamla ord vars innebörd oftast har förvrängts:

{| class="wikitable"
|-
! Finska !! Huvudord !! Svenska
|-
| Rautiainen || rautio || smed (av en smeds familj)
|-
| Korhonen || korho || döv (av en dövs familj)
|-
| Leinonen || leino || sorgsen; kan också anses vara en förkortning av Leonard
|-
| Virtanen || virta || en familj "med ström"
|-
| Jokinen || joki || en familj "med flod"
|-
| Järvinen || järvi || en familj "med sjö"
|-
| Nieminen || niemi || en familj från en halvö
|-
| Mikkonen ||  || Ett gårdsnamn som antagligen är från ägaren med namnet "''Mikko''"
|-
| Martikainen ||  || antagligen från "''Martikka''" som är ett efternamn från [[Södra Karelen]], besläktat med ryska namnet "''Мapтикa''" (Martika)
|-
| Lyytikäinen ||  || från "''Lyytikkä''" som har ursprung i det germanska manliga namnet "''Lydecke''"
|}

====== -e substantiv ======
De äldre ''-h'' och ''-k'' stammarna har förändrats ganska drastiskt. Dessa konsonanter "överlever" inte i någon paradigm och dessa substantiv slutar på ett oföränderligt ''-e''. Men den tidigare existensen av en konsonant kan i stort sett fortfarande existera i [[Ordbok|ordböcker]] i och med att det representerar en svag gradering och varje ord har två stammar; en svag stam "konsonantstam" där slutkonsonanten har assimilerats (används för partitiv singular), och en stark stam "vokalstam" som de flesta suffix tillämpas. Vokalstammen har ett extra ''-e'': ''perhe'' "familj" - ''perhee'', ''perheessä'', ''perheellä'' osv. som representerar den historiska förlusten av en mittenkonsonant som ibland kan bli hittat i dialekter med ett ''-h-'' (t.ex. "rost": ''ruoste'' - ''ruostehena'').

I dagens finska beter sig alla som ord som slutar på ''e'' som gamla h-stammar. I vissa dialekter har denna h-stam skiftats till s-stammen istället, till exempel ''österbottnisk finska'' har ''venes'' utvecklats ur ''veneh'' som heter ''veneen'' (båt) på [[Finska|riksfinska]]. Illativet ändrar också sin form på konsonantstammen där ändelsen ''-hen'' är ändrad till ''-seen'', såsom ''-hen'' är genitiv.

Den svaga stammen som finns i "ordböcker" resulterar från en annan historisk förändring där en slutkonsonant har försvunnit. Detta är en viktig böjning eftersom partitivets suffix läggs till direkt på denna stam där konsonanten har assimilerats till ett ''-t-'' istället för att försvinna. Andra böjningsändelser har tillägget till den starka stammen/vokalstammen.

{| class="wikitable"
|-
! colspan="3" style="background:#cfcfcf;" | -e substantiv
|-
! kasus !! huone 'rum' !! laite 'enhet'
|-
! partitiv sg.
| ''kaksi huonetta'' <br> "två rum" || ''kaksi laitetta'' <br> "två enheter"
|-
! nominativ pl.
| ''huoneet'' <br> "rum (flera)" || ''laitteet'' <br> "enheter"
|-
! inessiv sg.
| ''huoneessa'' <br> "i rummet" || ''laitteessa'' <br> "i enheten"
|-
! illativ sg.
| ''huoneeseen'' <br> "in i rummet" || ''laitteeseen'' <br> "in i enheten"
|}

=== Adjektiv ===
==== Konjugation ====
I finskan böjs adjektiven som substantiven och ett adjektiv måste böjas i antal och kasuset som substantivet böjs i.

Här är några få adjektiv:

{| class="wikitable"
|-
! Finska !! Svenska
|-
| "iso" || "stor"
|-
| "pieni" || "liten"
|-
| "punainen" || "röd"
|}

Och här är några exemplen på hur adjektivet böjs efter substantivets böjningar:

{| class="wikitable"
|-
! Finska !! Svenska
|-
| 'iso''n'' talo''n'' edessä || "framför det stora huset"
|-
| 'kaksi pien''tä'' talo''a''&#39; || "två små hus"
|-
| 'punaise''ssa'' talo''ssa''&#39; || "i det röda huset"
|}

Adjektiven böjs på samma regler som substantiven när de böjs efter substantiven.

==== Formering av komparativ ====
Komparativformerna av adjektiven bildas genom att lägga till ''-mpi'' till böjningsstammen. Till exempel:

{| class="wikitable"
|-
! Finska !! Svenska !! Finska !! Svenska
|-
| 'iso' || "stor" || 'iso''mpi''&#39; || "större"
|-
| 'pieni' || "liten" || 'piene''mpi''&#39; || "mindre"
|-
| 'punainen' || "röd" || 'punaise''mpi''&#39; || "rödare"
|}

=== Adpositioner ===
Postpositioner ("efterled") är mycket vanliga i finska språket medan prepositioner ("förled") är relativt sällsynta. Vissa adpositioner kan användas både som prepositioner och postpositioner eller ersättas av [[kasus]]ändelser som ofta har samma funktion som svenskans prepositioner.

Postpositioner placeras efter huvudorden som oftast står i genitiv: ''isän kanssa'' 'med pappa', ''juhlien jälkeen'' 'efter festen'. Propositioner som står efter ett personligt pronomen kompletteras med motsvarande possessivsuffix, i vilket fall kan pronomenet självt utelämnas: ''näen suoraan (sinun) lävitse'''si''''' 'jag ser rakt igenom dig', ''(meidän) kanssa'''mme''''' 'med oss'. Det här gäller inte de postpositioner som kräver ett annat kasus.

Exempel på vanliga postpositioner:
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="2" style="background:#cfcfcf;" | Postpositioner
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Finska !! Svenska
|-
|päälle
|(upp) på (riktning)
|-
| päällä ||på (läge)
|-
|päältä
|(ner) från
|-
|alle
|under (riktning)
|-
|alla
|under (läge)
|-
|alta
|från under
|-
|ylle
|ovanför (riktning)
|-
|yllä
|över, ovanför (läge)
|-
|yltä
|från ovanför
|-
|sisälle, sisään
|in i
|-
|sisällä, sisässä
|inne i
|-
|sisältä, sisästä
|(ut) ur
|-
|jälkeen
|efter
|-
|takia
|på grund av
|-
|kautta
|via, genom
|-
|läpi, lävitse
|igenom
|-
|kanssa||med, i sällskap av/med
|-
|(genitiv +) keskellä<br />''huoneen keskellä''
|i mitten av, mitt i
|-
|vuoksi
|för (någons) skull; på grund av
|-
|puolesta
|för; i (någons) ställe
|-
|(partitiv +) vastaan
|mot 
|-
|(partitiv +) kohtaan
|gentemot
|-
|(partitiv +) varten
|för (ett syfte)
|-
|(partitiv +) vailla
|i behov av, utan
|-
|(elativ +) huolimatta
|trots
|}
Efter prepositioner står nominalfraser i allmänhet i partitiv: ''ilman minua'' 'utan mig', ''ennen oppituntia'' 'innan lektionen'. Exempel på vanliga prepositioner:
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="2" style="background:#cfcfcf;" | Prepositioner
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Finska !! Svenska
|-
| ilman ||utan
|-
|ennen||innan
|-
|keskellä (+ partitiv)<br />''keskellä huonetta''
|i mitten av, mitt i
|-
|vailla
|utan
|}

=== Verb ===
==== Modus ====
===== Imperativ =====
Exempel: ''Ät ett äpple''

======Jakande======
*syö omena - ät (du) äpplet/ett äpple 
*hän syököön omenan - han/hon må äta äpplet 
*syökäämme omena - låt oss äta äpplet/ett äpple
*syökää omena - ät (ni) ett äpple (Jämför: Syökää omenaa! - Ät äpple! (allmänt))
*he syökööt omenan - de må äta äpplet

======Nekande======
*älä syö omenaa - ät (du) inte äpplet/ett äpple 
*hän älköön syökö omenaa - han/hon må inte äta äpplet
*älkäämme syökö omenaa - låt oss inte äta äpple
*älkää syökö omenaa - ät (ni) inte äpple
*he älkööt syökö omenaa - de må inte äta äpplet

==== Infinitiv ====
===== Första infinitiv =====
Det är ordboksformen och slutar på -a eller -ä. Denna form benämns lativ. Den förekommer också i translativ och betyder då ''för att'':<ref name="bc99"/> 
* ''Emme elä syödä'''ksemme''', vaan syömme elää'''ksemme'''.'' = ''vi lever inte för att äta, utan vi äter för att leva.''

===== Andra infinitiv =====
Formen är som första infinitiv men slutar på -e i stället.<ref name="bc99">{{harvnb|Collinder|1941|s=99-100}}</ref> Den kan förekomma i genitiv som sättadverbial:
* ''Tyttö tuli itk'''ien''' kotiin.'' = ''Flickan kom hem gråtande.''
I inessiv bildar den ett tidsadverbial, som blir en tidsbisats på svenska:
* ''Kevään tull'''essa''' jäät sulaavat.'' = ''När våren kommer smälter isarna.''
Ett substantiv i genitiv eller en possessiv ändelse visar vem som är subjektet i tidsbisatsen.

===== Tredje infinitiv =====
Tredje infinitivet beskriver handlingar. I svenskan motsvaras det generellt av uppbyggnaden ''är och...''.
Det baseras kring att verbets ordstam fogas till ''-ma/mä'' och därtill kasusändelsen.

======Tredje infinitiv inessiv======
Beskriver att någon för närvarande utför en handling. Till exempel:
:''Kalle är och läser i biblioteket'' = ''Kalle on lukemassa kirjastossa''

======Tredje infinitiv elativ======
Beskriver att någon har utfört en handling och förslagsvis nu har återvänt från den. Till exempel:
:''Kalle återvänder från att ha läst'' = ''Kalle palaa lukemasta''

======Tredje infinitiv illativ======
Beskriver att någon har för avsikt att utföra en handling. Till exempel:
:Kalle går för att simma'' = ''Kalle menee uimaan''

======Tredje infinitiv adessiv======
Beskriver hur någon utför en handling. Till exempel:
:''Kalle studerar genom att läsa'' = ''Kalle opiskelee lukemalla''

======Tredje infinitiv abessiv======
Beskriver hur någon inte utför en handling. Till exempel:
:''Kalle och Roger hinner utan att springa '' = ''Kalle ja Roger ehtivät juoksematta''

=== Räkneord ===
====Grundtal====
Grundtalen ett till tio.
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="2" style="background:#cfcfcf;" | Grundtal
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Finska !! Svenska
|-
| nolla || noll
|-
| yksi || ett
|-
| kaksi || två
|-
| kolme || tre
|-
| neljä || fyra
|-
| viisi || fem
|-
| kuusi || sex
|-
| seitsemän || sju
|-
| kahdeksan || åtta
|-
| yhdeksän || nio
|-
| kymmenen || tio
|}

För att skapa talen elva till nitton läggs "toista" till entalet: yksitoista, kaksitoista, …, yhdeksäntoista. Tjugo är helt enkelt "kaksikymmentä", det vill säga "två tior" (kymmenen står i partitiv efter tal precis som substantiv vanligtvis gör). Tiotalen blir kolmekymmentä, neljäkymmentä, …, yhdeksänkymmentä.

100 är "sata", 200 är "kaksisataa" och så vidare.

1000 är "tuhat", 2000 är "kaksituhatta" och så vidare.

Talet 3721 i skrift blir alltså "kolme-tuhatta-seitsemän-sataa-kaksi-kymmentä-yksi" (ordet skrivs utan mellanslag; bindestrecken är bara utsatta för tydlighetens skull)

Långa tal (som 32534756) delas in i tusental med mellanrum, som på svenska (32 534 756). Om man skriver ut det i text ska mellanrum finnas på samma ställen (ordet "miljoona" skrivs också separat). 32 534 756 blir alltså "kolme-kymmentä-kaksi miljoonaa viisi-sataa-kolme-kymmentä-neljä-tuhatta seitsemän-sataa-viisi-kymmentä-kuusi" (bindestrecken används återigen bara för tydlighetens skull).
Tal kan böjas i kasus; då böjs alla delar av talet utom det oböjliga "toista".

====Ordningstal====
Ordningstalen 1-19. Första och andra är tämligen oregelbundna, medan elfte och tolfte är mer logiska.
{| class="wikitable" border="1" cellspacing="0" cellpadding="2"
|-
! colspan="2" style="background:#cfcfcf;" | Ordningstal
|- style="background:#dfdfdf;" |
! Finska !! Svenska
|-
| ensimmäinen || första
|-
| toinen || andra
|-
| kolmas || tredje
|-
| neljäs || fjärde
|-
| viides || femte
|-
| kuudes || sjätte
|-
| seitsemäs || sjunde
|-
| kahdeksas || åttonde
|-
| yhdeksäs || nionde
|-
| kymmenes || tionde
|-
| yhdestoista || elfte
|-
| kahdestoista || tolfte
|-
| kolmastoista || trettonde
|-
| neljästoista || fjortonde
|-
| viidestoista || femtonde
|-
| kuudestoista || sextonde
|-
| seitsemästoista || sjuttonde
|-
| kahdeksastoista || artonde
|-
| yhdeksästoista || nittonde
|}

==Syntax==

===Kasusanvändning===

====Inre och yttrelokalkasus====
Adessiv används när levande varelser har något och inessiv när livlösa ting har något:<ref name="hlh145">{{harvnb|Hall m fl|1974|s=145-146}}</ref>
* ''Seija'''lla''' on liian ohuet sukat.'' = ''Seija har för tunna strumpor.''
* ''Toise'''ssa''' suka'''ssa''' on reikä.'' = ''Den ena strumpan har ett hål.''

Adessiv används för att visa vilken position något har medan inessiv syftar på att föremålet är på sin avsedda plats. Jämför:<ref name="hlh145"/>
* ''Tavarat ovat laituri'''lla'''.'' = ''Sakerna är på bryggan.''
* ''Vene on laituri'''ssa'''.'' = ''Båten ligger (förtöjd) vid bryggan.''
* ''Maljakko on pöydä'''llä'''.'' = ''Vasen står på bordet.''
* ''Ruoka on pöydä'''ssä'''.'' = ''Maten är serverad.''

====Obestämd och bestämd tidpunkt====
Adessiv används ofta för en obstämd tidpunkt medan essiv för en bestämd.<ref name="hlh142">{{harvnb|Hall m fl|1974|s=142-143}}</ref>
* ''Kesä'''llä''' nousemme usein varhain aamu'''lla'''.'' = ''Om sommaren stiger vi ofta upp tidigt om morgonen.''
* ''Tä'''nä''' kaunii'''na''' päivä'''nä''' voimme olla ulkona.'' = ''Denna vackra dag kan vi vara ute.''

===Satsförkortningar===
I stället för en bisats som uttrycker tid, sätt eller mål för handlingen, kan man i finskan göra en så kallad satsförkortning. I stället för ett personböjt verb i bisatsen, har man verbet i andra infinitiv i inessiv eller genitiv respektive första infinitiv i translativ. Personen uttrycks genom genitiv eller possesivändelse om infinitivet är aktiv. Med passivt infinitiv anges inte agenten.<ref name="bc100">{{harvnb|Collinder|1941|s=100}}</ref>

====Satsförkortningar som uttrycker tid====
De består av andra infinitivet i inessiv. Några exempel:<ref name="bc100"/>

* ''Kevään tullessa jäät sulavat.'' = ''När våren kommer smälter isarna.''
* ''Tuletteko meille palatessanne?'' = ''Kommer ni till oss, när ni kommer tillbaka (på återvägen)?''
* ''Toukoja tehtäessä oli suuria sateita.'' = ''När man höll på med vårsådden, kom det mycket regn.''

==Referenser==
{{översatt|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Finnish_grammar&oldid=1047994252|s=engelskspråkiga}}
{{översatt|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Finnish_numerals&oldid=1013385326|s=engelskspråkiga}}

===Noter===
<references/>

===Källor===
*{{Bokref |titel=Lärobok i finska språket för krigsmakten. I. Grammatik |efternamn=Collinder |förnamn= Björn|författarlänk=Björn Collinder |medförfattare= B. B. Geijer, H. Aikio|år=1941 |utgivare= Lantförsvarets kommandoexpedition|utgivningsort=Stockholm |isbn= |sid=}}
*{{Bokref |titel=Nyt suomea oppimaan |efternamn=Hall |förnamn=Lily |författarlänk= |medförfattare=Leo Lahti, Rolf Holmberg |år=1974 |utgivare=[[Söderströms förlag]] |utgivningsort=Helsingfors |isbn= 951-52-0184-5|sid= }}

{{Grammatik efter språk}}
{{Finskans kasus}}

[[Kategori:Finska]]
[[Kategori:Grammatik efter språk]]