Visa källa för Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922

{{Faktamall folkomröstning
| name        = Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige
| title       =
| image =
| image_width = 
| image_alt = 
| caption =
| location    = [[Sverige]]
| date        = {{Startdatum|1922|09|27}}
| yes_text    = För införande av fullständigt rusdricksförbud
| no_text     = Mot införande av fullständigt rusdricksförbud
| yes         = 889132
| no          = 925097
| total       = 1820452
| electorate  = 3302483
| voter_registration = no
| map         = Fil:Ref-1922-län-kön.png
| mapdivision = län och väljarens kön
| notes       = Folkomröstningen 1922 var den första och enda gången olika röstsedlar användes av män respektive kvinnor.
}}
[[Fil:Kräftor kräva dessa drycker.jpg|miniatyr|En affisch för nej-sidan, gjord av [[Albert Engström]].]]
[[Image:Avlöningsafton - Rösta ja! 1922.jpg|miniatyr|En affisch för ja-sidan.]]
'''[[Folkomröstning]]en om [[rusdrycksförbud]]''' i [[Sverige]] genomfördes den [[27 augusti]] [[1922]]. Det blev ett mycket jämnt resultat i valet och ett lägre valdeltagande än många hoppats på. 48,8&nbsp;procent röstade för och 50,8&nbsp;procent emot "införande av fullständigt rusdrycksförbud".<ref>{{Webbref|url=http://www.scb.se/Pages/TableAndChart.aspx?id=223857 |titel= Folkomröstningar 1922, 1955, 1957, 1980, 1994 och 2003 |utgivare=Statistiska Centralbyrån|arkivurl=http://archive.is/2012.09.12-165127/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart.aspx?id=223857 |arkivdatum=2012-09-12}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Knappt nej till alkoholförbud i första folkomröstningen|url=https://www.scb.se/hitta-statistik/redaktionellt/knappt-nej-till-alkoholforbud-i-forsta-folkomrostningen/|verk=Statistikmyndigheten SCB|hämtdatum=2024-07-09|språk=sv}}</ref>

== Historik ==
Syftet med ett [[alkoholförbud]] var att minska de negativa effekterna av rusdrycker såsom [[vin]], [[öl]], [[cider]] och [[Spritdryck|sprit]].
===Bakgrund===
I början av 1900-talet förekom en livlig debatt om den höga [[alkoholdryck|alkohol]]konsumtionen i Sverige. Det ansågs att missbruket ledde till stora problem och kostnader för samhället och även för enskilda personer. Nykterhetsrörelsen växte sig allt starkare. 1907 avslogs en motion i riksdagen om totalt rusdrycksförbud.
År 1911 tillsatte [[Regeringen Staaff II|regeringen]] en [[nykterhetskommitté]] som skulle utreda frågan om att begränsa försäljningen eller införa ett totalförbud. Av kommitténs 11 medlemmar förespråkade 8 ett förbud. I kommittén satt även läkare [[Ivan Bratt]] som kom att ha avgörande betydelse för nykterhetspolitikens framtida utformning.<ref>{{Bokref|efternamn=Johansson|förnamn=Lennart|titel=Systemet Lagom|år=1995|sid=73-74}}</ref> 

[[1917]] kom nykterhetskommittén med ett betänkande som föreslog [[lokalt veto]] och en ny försäljningsförordning. Det lokala vetot uteslöts från [[proposition]]en medan försäljningsförordningen bifölls och trädde i kraft den 1/1 1919. <ref name=":1">{{Bokref|efternamn=Johansson|förnamn=Lennart|titel=Systemet Lagom|år=1995|sid=154-156}}</ref> En del av försäljningsförordningen var ett ransoneringssystem som fick namnet [[Brattsystemet]]. Systemet reglerade de privata köpen genom en motbok som registrerade varje köp en individ gjorde. Detta system hade Bratt redan inordnat i Stockholm 1914, via [[Stockholmssystemet|AB Stockholmssystemet.]]  Under perioden från att Bratt skapade systemet i Stockholm och att systemet blev lagstiftat krav hade ett flertal brännvinsförsäljningsbolag infört det Brattska systemet. Under Bratts restriktionssystem och de ransoneringsåtgärderna som togs under [[Första världskriget|krigsåren]] så växte lönnkrögeriet.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Systemet lagom : rusdrycker, intresseorganisationer och politisk kultur under förbudsdebattens tidevarv 1900-1922 s, 138|url=https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/systemet-lagom--rusdrycker-intresseorganisationer-och-politisk-kultur-under-foerbudsdebattens-tidevarv-19001922(c9a325a4-8522-4739-8381-da1394e4a7e1).html|utgivare=Lund University|år=1995|hämtdatum=2021-05-20|språk=Swedish|förnamn=Lennart|efternamn=Johansson}}</ref>

För nykterhetsvänner var inte det Brattska systemet tillräckligt för att motarbeta alkoholens farliga konsekvenser så de menade att ett förbud fortfarande var nödvändigt.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Systemet lagom : rusdrycker, intresseorganisationer och politisk kultur under förbudsdebattens tidevarv 1900-1922|url=https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/systemet-lagom--rusdrycker-intresseorganisationer-och-politisk-kultur-under-foerbudsdebattens-tidevarv-19001922(c9a325a4-8522-4739-8381-da1394e4a7e1).html|utgivare=Lund University|år=1995|hämtdatum=2021-05-20|språk=Swedish|förnamn=Lennart|efternamn=Johansson|sid=141}}</ref>

Under Socialdemokraternas elfte kongress bifölls en motion om att ett rusdrycksförbud krävde folkligt stöd med 2/3. Detta stöd skulle bekräftas med en folkomröstning.<ref name=":2" />

År 1921 införde riksdagen möjlighet att anordna rådgivande [[folkomröstning]]ar för att på detta sätt öka [[demokrati]]n. Den svenska [[Nykterhetsrörelsen i Sverige|nykterhetsrörelsen]] var starkt pådrivande i frågan om en folkomröstning om detta förbud, och nu fanns möjlighet därtill.
I andra länder var liknande förbud aktuella, så frågan var i hög grad aktuell.

==== Rusdrycksförbud i andra länder ====
{{fördjupning|Alkoholförbud}}
* 1918 till 1920: [[Alkoholförbud i Kanada]] nationellt, såväl som i flera provinser:
**1901 till 1948 i [[Prince Edward Island]]<ref>[https://books.google.com/books?id=k9lWztgWymgC&lpg=PA21&dq=prohibition%20%22prince%20edward%20island%22%2C%20alcohol&pg=PA21#v=onepage&q=prohibition%20%22prince%20edward%20island%22,%20alcohol&f=false Heath, Dwight B. (1995). International handbook on alcohol and culture. Westport, CT. Greenwood Publishing Group, p. 21] Litteraturen tycks vara överens om 1948 men olika datum anges för starten av PEIs förbudslagar; 1907 anges som tidigast, men även 1900, 1901 och 1902 anges av andra.</ref>
** 1919 till 1919 i Quebec
* 1907 till 1992 på [[Färöarna]]; begränsad privatimport tilläts från [[Danmark]] 1928
* 1914 till 1925: [[Alkoholförbudet i Sovjetunionen]] [[Sovjetunionen]] och [[Kejsardömet Ryssland]] (Kallat сухой закон -"torrlagen")<ref>[http://rbth.com/opinion/2014/08/15/sobering_effect_what_happened_when_russia_banned_booze_39045.html "Sobering effect: What happened when Russia banned booze"]</ref>
* 1915 till 1935: [[Alkoholförbudet på Island]] (Vin legaliserades 1922, men öl var förbjudet att sälja till 1989)<ref>Associated Press, [https://www.nytimes.com/1988/05/11/world/beer-soon-for-icelanders.html "Beer (Soon) for Icelanders"], ''[[The New York Times]]'', 1988-05-11 (läst 2021-04-17)</ref>
* 1916 till 1927 i Norge ([[Starkvin]] och [[öl]] var förbjudna 1917 till 1923)
* 1919 i [[Ungerska rådsrepubliken]], 21 mars till 1 augusti; benämnd ''szesztilalom''
* 1919 till 1932: [[Förbudslagen i Finland]]
* 1920 till 1933 i U.S.A. se [[förbudstiden]]

===Valkampanjen===
En folkomröstning anordnades 1922 om fullständigt rusdrycksförbud, gällande framställning, innehav, införande eller 
överlåtelse av alla slags drycker med mer än 2 1/4 viktprocent alkohol. 

I [[valrörelse|valkampanj]]en inför omröstningen deltog inga politiska partier, denna sköttes istället av fristående organisationer. [[vänsterpartiet|Sveriges kommunistiska parti]] ställde sig emellertid positiva till ett förbud. Frågan man skulle ta ställning till var om man var ''För'' eller ''mot införande av fullständigt rusdrycksförbud''. 

På ja-sidan stod de starka och välorganiserade nykterhetsorganisationerna. Nej-sidan var betydligt svagare. I början av 1922 bildades [[Landsföreningen för folknykterhet utan förbud]] i syfte att arbeta för ett nej.

Förespråkarna för ett nej använde bland annat en affisch av [[Albert Engström]] med budskapet ''Kräftor kräva dessa drycker'', och förespråkarna för ett ja använde affischer med texten ''Spritfloden dränker hem och familjelycka''<ref>{{Webbref |url=http://www.kb.se/Af/Folkomrostningar/Folkomrostning.htm |titel=Kungliga Biblioteket ur Webarchieve 20070822 - Affischsamlingen - Affischer till folkomröstningar |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070822181535/http://www.kb.se/Af/Folkomrostningar/Folkomrostning.htm |arkivdatum=2007-08-22 }}</ref>.

===Resultatet===
[[27 augusti]] [[1922]] genomfördes folkomröstningen. 3&nbsp;302&nbsp;483 var röstberättigade och av dessa deltog 1&nbsp;820&nbsp;452 eller 55,1&nbsp;procent<ref>{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/ME/ME0201/2004H01/ME0201_2004H01_BR_ME09ST0401.pdf#search=%22rusdrycksf%C3%B6rbund%22|titel=Ja och nej till euron (pdf)|hämtdatum=2006-09-28|arkivurl=https://web.archive.org/web/20060903225336/http://www.scb.se/statistik/ME/ME0201/2004H01/ME0201_2004H01_BR_ME09ST0401.pdf#search=%22rusdrycksf%C3%B6rbund%22|arkivdatum=2006-09-03}}</ref> (vid [[Riksdagsval i Sverige|riksdagsval]]et 1921 deltog 54,2&nbsp;%). 

Folkomröstningen slutade mycket jämnt och lite oväntat med att förbudsmotståndarna tog hem segern. 925&nbsp;097 (50,8&nbsp;procent) hade röstat mot (nej till) ett förbud och 889&nbsp;132 (48,8&nbsp;procent) för (ja). 6&nbsp;223 röster var ogiltiga eller blanka.<ref>{{runeberg.org|nfcq|0474.html Nykterhetsrörelsen}}</ref>

Intressant att notera är att hela 59&nbsp;procent av männen röstade nej till ett förbud medan endast 41&nbsp;procent av kvinnorna var negativa – vid valet användes två olika röstsedlar för män och kvinnor.<ref name=":0">{{Webbref|titel=När kvinnornas röster inte räknades|url=http://demokrati100.se/nar-kvinnornas-roster-inte-raknades/|verk=Demokrati100.se|datum=2020-08-25|hämtdatum=2020-08-29|språk=sv-SE}}</ref> Orsaken var att man ansåg det otänkbart att kvinnors röster skulle få vara utslagsgivande för en lagstiftning som främst rörde män eftersom de tänkte sig att ett förbud då inte skulle få någon legitimitet.<ref name=":0" /> [[Kvinnlig rösträtt i Sverige|Kvinnlig rösträtt]] infördes i Sverige år 1919 och utan det hade det varit ett mycket tydligare nej i omröstningen.

De regionala skillnaderna var också stora. Norra delen av Sverige var i högre utsträckning för ett totalförbud. På lokal nivå var skillnaderna än större. I [[Västerbottens län]] röstade 81&nbsp;procent för ett förbud. I [[Malmöhus län]] gällde det motsatta, och där röstade 81 procent ''mot'' ett förbud.<ref name="systembolaget">{{Webbref|url=http://www.systembolaget.se/Applikationer/Knappar/OmSystembolaget/Systembolagshistoria.htm|titel=Systembolaget - Historien om Systembolaget|arkivurl=https://web.archive.org/web/20060927120947/http://www.systembolaget.se/Applikationer/Knappar/OmSystembolaget/Systembolagshistoria.htm|arkivdatum=2006-09-27}}</ref> 

I [[Lund]] röstade 10,9&nbsp;procent för förbudet och 89,1&nbsp;procent mot. I [[Jönköping]] var siffran hela 88&nbsp;procent för förbud och 12&nbsp;procent mot. I storstäderna var majoriteten emot ett förbud medan människor på landsbygden röstade för. Skillnaderna i hur man röstade var i stora drag sociologiskt betingade.

==== Resultatet i tabellform<ref>{{Tidskriftsref|författare=|rubrik=Förbudsomröstningens slutresultat|url=http://www.folkirorelse.se/Content/2137/folkirorelse096.pdf|år=1922|tidskrift=Nya Folkets röst|hämtdatum=2016-09-01|arkivurl=https://web.archive.org/web/20221113174642/http://www.folkirorelse.se/Content/2137/folkirorelse096.pdf|arkivdatum=2022-11-13}}</ref>====
{| class="wikitable sortable" style="text-align:right;"
! rowspan="3" |Län
! colspan="4" |Totalbefolkningen
! colspan="4" |Män
! colspan="4" |Kvinnor
|-
! colspan="2" |Ja
! colspan="2" |Nej
! colspan="2" |Ja
! colspan="2" |Nej
! colspan="2" |Ja
! colspan="2" |Nej
|-
!Antal
!Andel
!Antal
!Andel
!Antal
!Andel
!Antal
!Andel
!Antal
!Andel
!Antal
!Andel
|-
|align="left"|[[Stockholms stad (stadskommun)|Stockholms stad]]
|{{nts|21928}}
|13,5&nbsp;%
|{{nts|141034}}
|86,5&nbsp;%
|{{nts|7680}}
|10,0&nbsp;%
|{{nts|69503}}
|90,0&nbsp;%
|{{nts|14248}}
|16,6&nbsp;%
|{{nts|71531}}
|83,4&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Stockholms län]]
|{{nts|24626}}
|33,1&nbsp;%
|{{nts|49854}}
|66,9&nbsp;%
|{{nts|10732}}
|26,2&nbsp;%
|{{nts|30272}}
|73,8&nbsp;%
|{{nts|13894}}
|41,5&nbsp;%
|{{nts|19582}}
|58,5&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Uppsala län]]
|{{nts|21834}}
|49,0&nbsp;%
|{{nts|22749}}
|51,0&nbsp;%
|{{nts|9719}}
|40,7&nbsp;%
|{{nts|14179}}
|59,3&nbsp;%
|{{nts|12115}}
|58,6&nbsp;%
|{{nts|8570}}
|41,4&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Södermanlands län]]
|{{nts|28255}}
|48,1&nbsp;%
|{{nts|30488}}
|51,9&nbsp;%
|{{nts|12386}}
|37,5&nbsp;%
|{{nts|20646}}
|62,5&nbsp;%
|{{nts|15869}}
|61,7&nbsp;%
|{{nts|9842}}
|38,3&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Östergötlands län]]
|{{nts|50686}}
|56,3&nbsp;%
|{{nts|39422}}
|43,7&nbsp;%
|{{nts|22418}}
|45,7&nbsp;%
|{{nts|26598}}
|54,3&nbsp;%
|{{nts|28268}}
|68,8&nbsp;%
|{{nts|12824}}
|31,2&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Jönköpings län]]
|{{nts|68757}}
|81,5&nbsp;%
|{{nts|15591}}
|18,5&nbsp;%
|{{nts|31749}}
|73,4&nbsp;%
|{{nts|11505}}
|26,6&nbsp;%
|{{nts|37008}}
|90,1&nbsp;%
|{{nts|4086}}
|9,9&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Kronobergs län]]
|{{nts|20671}}
|47,1&nbsp;%
|{{nts|23249}}
|52,9&nbsp;%
|{{nts|9985}}
|39,2&nbsp;%
|{{nts|15497}}
|60,8&nbsp;%
|{{nts|10686}}
|58,0&nbsp;%
|{{nts|7752}}
|42,0&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Kalmar län]]
|{{nts|24590}}
|41,9&nbsp;%
|{{nts|34059}}
|58,1&nbsp;%
|{{nts|11389}}
|33,5&nbsp;%
|{{nts|22624}}
|66,5&nbsp;%
|{{nts|13201}}
|53,6&nbsp;%
|{{nts|11435}}
|46,4&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Gotlands län]]
|{{nts|6875}}
|37,3&nbsp;%
|{{nts|11550}}
|62,7&nbsp;%
|{{nts|3010}}
|28,4&nbsp;%
|{{nts|7573}}
|71,6&nbsp;%
|{{nts|3865}}
|49,3&nbsp;%
|{{nts|3977}}
|50,7&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Blekinge län]]
|{{nts|13358}}
|40,3&nbsp;%
|{{nts|19781}}
|59,7&nbsp;%
|{{nts|6086}}
|31,6&nbsp;%
|{{nts|13162}}
|68,4&nbsp;%
|{{nts|7272}}
|52,4&nbsp;%
|{{nts|6619}}
|47,6&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Kristianstads län]]
|{{nts|27205}}
|44,7&nbsp;%
|{{nts|33605}}
|55,3&nbsp;%
|{{nts|12393}}
|35,3&nbsp;%
|{{nts|22718}}
|64,7&nbsp;%
|{{nts|14812}}
|57,6&nbsp;%
|{{nts|10887}}
|42,4&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Malmöhus län]]
|{{nts|29470}}
|19,4&nbsp;%
|{{nts|122295}}
|80,6&nbsp;%
|{{nts|11618}}
|13,9&nbsp;%
|{{nts|72046}}
|86,1&nbsp;%
|{{nts|17852}}
|26,2&nbsp;%
|{{nts|50249}}
|73,8&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Hallands län]]
|{{nts|10872}}
|25,1&nbsp;%
|{{nts|32501}}
|74,9&nbsp;%
|{{nts|4692}}
|19,4&nbsp;%
|{{nts|19503}}
|80,6&nbsp;%
|{{nts|6180}}
|32,2&nbsp;%
|{{nts|12998}}
|67,8&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Göteborgs och Bohus län]]
|{{nts|34931}}
|27,1&nbsp;%
|{{nts|93777}}
|72,9&nbsp;%
|{{nts|14600}}
|21,4&nbsp;%
|{{nts|53580}}
|78,6&nbsp;%
|{{nts|20331}}
|33,6&nbsp;%
|{{nts|40197}}
|66,4&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Älvsborgs län]]
|{{nts|46439}}
|48,7&nbsp;%
|{{nts|48998}}
|51,3&nbsp;%
|{{nts|19961}}
|38,4&nbsp;%
|{{nts|32004}}
|61,6&nbsp;%
|{{nts|26478}}
|60,9&nbsp;%
|{{nts|16994}}
|39,1&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Skaraborgs län]]
|{{nts|41362}}
|55,1&nbsp;%
|{{nts|33719}}
|44,9&nbsp;%
|{{nts|18782}}
|44,5&nbsp;%
|{{nts|23458}}
|55,5&nbsp;%
|{{nts|22580}}
|68,8&nbsp;%
|{{nts|10261}}
|31,2&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Värmlands län]]
|{{nts|57430}}
|66,4&nbsp;%
|{{nts|29120}}
|33,6&nbsp;%
|{{nts|26056}}
|55,1&nbsp;%
|{{nts|21223}}
|44,9&nbsp;%
|{{nts|31374}}
|79,9&nbsp;%
|{{nts|7897}}
|20,1&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Örebro län]]
|{{nts|44538}}
|63,5&nbsp;%
|{{nts|25571}}
|36,5&nbsp;%
|{{nts|19852}}
|52,3&nbsp;%
|{{nts|18111}}
|47,7&nbsp;%
|{{nts|24686}}
|76,8&nbsp;%
|{{nts|7460}}
|23,2&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Västmanlands län]]
|{{nts|30831}}
|58,8&nbsp;%
|{{nts|21631}}
|41,2&nbsp;%
|{{nts|13782}}
|47,8&nbsp;%
|{{nts|15077}}
|52,2&nbsp;%
|{{nts|17049}}
|72,2&nbsp;%
|{{nts|6554}}
|27,8&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Kopparbergs län]]
|{{nts|60587}}
|70,3&nbsp;%
|{{nts|25538}}
|29,7&nbsp;%
|{{nts|27424}}
|59,6&nbsp;%
|{{nts|18568}}
|40,4&nbsp;%
|{{nts|33163}}
|82,6&nbsp;%
|{{nts|6970}}
|17,4&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Gävleborgs län]]
|{{nts|58434}}
|70,5&nbsp;%
|{{nts|24438}}
|29,5&nbsp;%
|{{nts|26233}}
|59,2&nbsp;%
|{{nts|18088}}
|40,8&nbsp;%
|{{nts|32201}}
|83,5&nbsp;%
|{{nts|6350}}
|16,5&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Västernorrlands län]]
|{{nts|58597}}
|78,4&nbsp;%
|{{nts|16159}}
|21,6&nbsp;%
|{{nts|28654}}
|70,8&nbsp;%
|{{nts|11803}}
|29,2&nbsp;%
|{{nts|29943}}
|87,3&nbsp;%
|{{nts|4356}}
|12,7&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Jämtlands län]]
|{{nts|29485}}
|72,6&nbsp;%
|{{nts|11135}}
|27,4&nbsp;%
|{{nts|14481}}
|63,9&nbsp;%
|{{nts|8194}}
|36,1&nbsp;%
|{{nts|15004}}
|83,6&nbsp;%
|{{nts|2941}}
|16,4&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Västerbottens län]]
|{{nts|43302}}
|81,4&nbsp;%
|{{nts|9883}}
|18,6&nbsp;%
|{{nts|21717}}
|74,5&nbsp;%
|{{nts|7430}}
|25,5&nbsp;%
|{{nts|21585}}
|89,8&nbsp;%
|{{nts|2453}}
|10,2&nbsp;%
|-
|align="left"|[[Norrbottens län]]
|{{nts|34053}}
|79,4&nbsp;%
|{{nts|8827}}
|20,6&nbsp;%
|{{nts|16570}}
|71,6&nbsp;%
|{{nts|6585}}
|28,4&nbsp;%
|{{nts|17483}}
|88,6&nbsp;%
|{{nts|2242}}
|11,4&nbsp;%
|- 
!Hela riket
!{{nts|889116}}
!49,0&nbsp;%
!{{nts|924974}}
!51,0&nbsp;%
!{{nts|401969}}
!40,9&nbsp;%
!{{nts|579947}}
!59,1&nbsp;%
!{{nts|487147}}
!58,5&nbsp;%
!{{nts|345027}}
!41,5&nbsp;%
|}

==Beslut i riksdagen efter folkomröstningen==
Efter folkomröstningen beslutade riksdagen att inte förbjuda [[vin]], [[spritdryck]]er och [[öl]] utan fortsatte med den restriktiva alkoholpolitiken. Det som avgjorde frågan var att det saknades stöd i [[Sveriges riksdag|Riksdagen]] för ett totalförbud, då man från konservativt håll främst såg den restriktiva politiken som tillräcklig i sig och från socialdemokratiskt håll ansåg att ett rusdrycksförbud enbart kunde genomföras med ett folkligt stöd på 2/3.<ref name=":2">Protokoll från SAP:s elfte kongress i Stockholm 8-15 februari 1920</ref> Frågan kom därför efter att förbudsmotståndarna segrat att ses som överspelad, och istället för totalförbud började alltfler inom [[Frisinnade landsföreningen]] att gå in på den återhållsamma linjen, vilket sprängde partiet i två delar 1924.

Däremot kom flera drycker att förbjudas. Det blev förbjudet att sälja [[starköl]] och [[starkcider]] i Sverige, men det var fortfarande tillåtet att tillverka dem och sälja på export samt en liten del för medicinskt bruk, och flera ölsorter har även efter förbudet upphävdes behållit ordet "Export" på etiketten.<ref>"[https://www.svtplay.se/video/e9VM3P2/sma-mer-eller-mindre-kanda-museer/2-bryggerimuseet-i-arboga?id=e9VM3P2 Små mer eller mindre kända museer 2. Bryggerimuseet i Arboga]" (vid 2m36s), svtplay.se, 7 december 2022.</ref> Starkölsförbudet gav upphov till ölkaféer och [[pilsner]] som hade en mycket svagare styrka. [[Brattsystemet|Motboken]] som införts under ransoneringsåren under [[första världskriget]] bestod fram till 1955 trots att andra ransoneringar från krigstiden upphört. Vidare infördes andra återhållsamma åtgärder som [[restriktionsrätt|mattvång]] på restauranger och barer.

==Följder==
[[Nykterhetsrörelse]]n ändrade strategi och istället för förbudsiver kom man i fortsättningen satsa mera på upplysnings- och informationsarbete.<ref name="iogt-nto">{{Webbref |url=http://www.iogt.info/Historia_2.htm |titel=IOGT-NTO-rörelsen Kronoberg - Mer historia |arkivurl=https://web.archive.org/web/20071009094120/http://www.iogt.info/Historia_2.htm |arkivdatum=2007-10-09 }}</ref>

I [[Umeå]] försökte man 1923 införa ett nära på totalförbud. Höga åldersgränser infördes och många restauranger fick sina rättigheter indragna. Man införde också ransoner om en liter per månad. Efter protester från polismyndigheten avbröts försöket.<ref name="systembolaget" />

[[Liberala samlingspartiet]] delades i två partier, [[Frisinnade folkpartiet]] och [[Liberala riksdagspartiet]], 1924. Orsaken var främst åsiktsskillnader i förbudsfrågan.

==Se även==
*[[Alkoholförbud]]
*[[Sveriges alkoholhistoria]]
*[[Systembolaget]]

== Referenser ==
<references/>

{{Val och folkomröstningar i Sverige}}

[[Kategori:Politik i Sverige 1922]]
[[Kategori:Alkohollagstiftning]]
[[Kategori:Folkomröstningar 1922|Rusdrycksförbud i Sverige]]
[[Kategori:Folkomröstningar om droger]]
[[Kategori:Folkomröstningar i Sverige|Rusdrycksförbud]]
[[Kategori:Alkohol i Sverige]]
[[Kategori:Historia om mat och dryck]]