Visa källa för Gustaf Horn

{{andra betydelser}}
{{Adlig
|namn                     = Gustaf Horn
|bild                     = GustafHorn.jpg
|bildtext                 = Gustaf Horn (1592–1657).
|succession               = [[Överste]]
|ämbetstid                = 1621–1628
|succession1              = [[Riksråd]]
|ämbetstid1               = 1625–1657
|succession2              = [[Fältmarskalk]]
|ämbetstid2               = 1628–1657
|succession3              = [[Lagman]] i [[Söderfinne lagsaga]]
|ämbetstid3               = 1644–1652
|succession4              = [[Greve]]
|ämbetstid4               = 1651–1657
|succession5              = [[Generalguvernör]] över [[Svenska Livland|Livland]]
|ämbetstid5               = 1652–1653 
|företrädare5             = [[Magnus Gabriel De la Gardie]]
|efterträdare5            = Magnus Gabriel De la Gardie
|succession6              = [[Marsk|Riksmarsk]]
|ämbetstid6               = 1653–1657
|företrädare6             = [[Jakob De la Gardie]]
|efterträdare6            = [[Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken]]
<!-- släktuppgifter -->
|ätt                      = [[Horn af Björneborg]]
|far                      = [[Carl Henriksson Horn af Kanckas]]
|mor                      = [[Agneta von Dellwig]]
|släktingar               = [[Henrik Horn (1578–1618)|Henrik Horn]] (bror)<br>Helena Horn (syster)<br>[[Klas Horn (1583–1632)|Klas Horn]] (bror)<br>[[Evert Horn af Kanckas]] (bror)<br>Carl Horn (bror)<br>Anna Horn (syster)
|partner-1                = <!-- relation före gifte -->
|partnerbarn-1            = <!-- barn med relation före gifte -->
|make_maka                = [[Kristina Oxenstierna]]
|giftdatum                = [[22 juli]] [[1628]]
|giftplats                = Stockholm
|barn                     = [[Agneta Horn]]<br>[[Axel Horn]]
|make_maka2               = [[Sigrid Bielke]] 
|giftdatum2               = [[9 juli]] [[1643]]
|giftplats2               = Stockholm
|barn2                    = Anna Katarina Horn<br>Kristina Horn<br>Ebba Sigrid Horn<br>Helena Horn<br>Maria Eleonora Horn<br>Gustaf Karl Horn<br>Evert Horn<br>[[Eva Horn]]<br>Hedvig Lovisa Horn
<!-- militäruppgifter -->
|troskap                  = {{flaggland|Sverige|flotta}}
|tjänstetid               = 1612–1614, 1621–1657
|grad                     = [[Fältmarskalk]]
|slag                     = '''[[Ingermanländska kriget]]'''
'''[[Andra polska kriget]]'''
*[[Slaget vid Listenhoff]]
*[[Slaget vid Wallhof]]
*[[Slaget vid Selburg]]
*[[Slaget vid Wenden (1626)|Slaget vid Wenden]]
*[[Slaget vid Treiden (1628)|Slaget vid Treiden]]
'''[[Trettioåriga kriget]]'''
*[[Slaget vid Falkenberg]]
*[[Slaget vid Breitenfeld]]
*[[Slaget vid Bamberg]]
*[[Slaget vid Wiesloch (1632)|Slaget vid Wiesloch]]
*[[Belägringen av Benfeld]]
*[[Slaget vid Nördlingen]]
'''[[Torstensonska kriget]]'''
*[[Horns krig]]
<!-- personuppgifter -->
|personnamn               = Gustaf Carlsson Horn
|födelsedatum             = [[22 oktober]] [[1592]]
|födelseplats             = [[Örbyhus]], [[Uppsala län]], [[Sverige]]
|nationalitet             = {{flaggbild2|Sverige}}
|dödsdatum                = {{Död datum och ålder|1657|05|10|1592|10|22}}
|dödsplats                = [[Skara]], [[Skaraborgs län]], Sverige 
|begravningsplats         = [[Jacobs kyrka]], [[Stockholm]]
|vapensköld               = 
}}

'''Gustaf Carlsson Horn''' ([[Horn af Björneborg]]), född [[22 oktober]] [[1592]] på [[Örbyhus slott]] i [[Uppland]] under faderns fångenskap på slottet, död [[10 maj]] [[1657]] vid ett besök i [[Skara]], var en svensk [[fältmarskalk]], [[riksråd]] och [[generalguvernör]]. Han var son till [[Carl Henriksson Horn af Kanckas]].<ref name="Riksarkivet"/>

Efter studier utomlands utnämndes han 1618 till [[kammarjunkare]] hos [[Gustav II Adolf]], blev riksråd 1625 och erhöll samma år [[Marienborg, Livland|Marienborgs slott]] i gåva av konungen. Han blev fältmarskalk 1628, upphöjdes till [[greve]] av Björneborgs kungsgård 1651, med tillhörande 357 finska hemman. Slutligen [[generalguvernör]] i [[Svenska Livland|Livland]] 1652, [[riksmarsk]] 1653 och samma år vice [[president]] i [[Krigskollegium]]. Under [[trettioåriga kriget]] anses han ha varit en av svenska arméns mest framstående fältherrar.<ref name="Riksarkivet"/>

== Biografi ==
Gustaf Horn studerade vid tyska universitet och deltog därefter i ryska kriget. Han lärde sig [[krigskonst]] hos [[Moritz av Oranien]] i [[Nederländerna]]. År 1618 blev han [[kammarherre]] hos Gustav II Adolf och förde giftermålsförhandlingar mellan Gustav II Adolf och [[Maria Eleonora av Brandenburg]]. Han blev [[överste]] för Norrlands regemente 1621. Som sådan deltog han i belägringen av [[Riga]] och blev där illa sårad. Försvarade Livland mot [[Polen]] åren 1625–1628 i sällskap med [[Johan Pontusson De la Gardie]]. Gustaf Horn blev riksråd 1625 och fältmarskalk 1628. Horn visade stor skicklighet bland annat i slagen vid Wallhof respektive Wenden 1626. Detta medförde att kungen år 1630 utsåg honom till sin närmaste man i [[Trettioåriga kriget|tyska kriget]].<ref name="Riksarkivet">{{SBL|13818|författare=[[Alf Åberg|Åberg, Alf]]|namn=Gustav Horn}}</ref>

Horn segrade i det första regelrätta [[slaget vid Falkenberg]] och förde sedan befäl under kungen i [[slaget vid Breitenfeld]] 1631. Han ansvarade för den vänstra flygeln, vid vilken den sachsiska armén stod uppställd, medan den högra flygeln leddes av [[Johan Banér]]. Efter den sachsiska arméns flykt kom han att sväva i stor fara, men han räddade Sverige från nederlag genom en överlägsen rådighet då han lät bilda en ny front och sedan, undsatt av konungen, rev upp [[Johann Tserclaes Tilly|Tilly]]s "fyrkanter". Den påföljande svenska segern var således till stor del Gustaf Horns förtjänst. Därefter tog sig Horn till [[Övre Franken]] och med 7000 man erövrade han [[Tyska Orden]]s residensstad [[Malbork|Marienburg]] samt [[Furstbiskopsdömet Bamberg|biskopsstiftet Bamberg]]. Efter detta begav sig Horn och Gustav II Adolf över [[Donau]] och [[Lech]] in i [[Bayern]], varifrån Horn sändes till Rhenländerna, där han intog [[Koblenz]] och [[Trier]]. Han besegrade även den kejserliga armén vid [[Wiesloch]] och [[Schwaben]]. I april 1633 förenade sig Horn med hertig [[Bernhard av Weimar]]. Samarbetet misslyckades dock och på inrådan av bl.a. svärfadern [[Axel Oxenstierna]] skildes de båda krigsherrarna åt. Samma år i augusti 1633 tågade Gustaf Horn till [[Bodensjön]].<ref name="Riksarkivet"/>

Efter [[Wallenstein]]s död 1634 intog Horn flera platser i Schwaben, men råkade åter i tvist med hertig Bernhard av Weimar. De två tvingades dock att samarbeta för att rädda [[Regensburg]] och [[Nördlingen]], men den 27 augusti 1634 förlorades ändå slaget vid Nördlingen mot den spansk-kejserliga armén. Nederlaget kom att skyllas på att han lät sig påverkas av hertig Bernhards iver. Gustaf Horn blev [[krigsfånge]] och fick i många år försmäkta i tyskt fängelse. Först 1642 blev han utväxlad mot tre kejserliga generaler.<ref>{{Bokref|titel=Trettioåriga kriget|utgivare=Historiska media|datum=2006|hämtdatum=2024-11-19|isbn=978-91-85377-37-4|förnamn=Lars|efternamn=Ericson Wolke|sid=239}}</ref> Han återvände till Sverige och gifte sig i Stockholm den 9 juli 1643 med Sigrid Bielke. Familjen medföljde på hans många resor i rikets tjänst och olika krigsuppdrag. Under kriget mot [[Danmark]] 1644 anföll Gustaf Horn [[Skåne]] och erövrade hela landskapet förutom [[Malmö]] och [[Kristianstad]]. År 1645 påbörjades en belägring av Malmö, som dock avbröts genom [[freden i Brömsebro]].<ref>{{Tidningsref|rubrik=Uthur hans Excell. Feldm. Her Gustaff Horns hufwud quarteer Skreflinge wedh Malmö den 14. Aug.|tidning=Ordinari Post Tijdender|datum=27 augusti 1645|sid=2|url=https://tidningar.kb.se/2979645/1645-08-27/edition/145134/part/1/page/2/}}</ref> Detta krigsföretag har kommit att kallas "[[Horns krig]]". År 1644 blev han [[lagman]] i [[Söderfinne lagsaga]]. År 1652 blev Horn generalguvernör i Livland och 1653 utnämndes han till riksmarsk, generalfältherre, samt till vice president i Krigskollegium. I början av [[Karl X Gustavs polska krig|polska kriget]] 1655 fick Horn i uppdrag av [[Karl X Gustav]] att leda svenska försvaret.<ref name="Riksarkivet"/>

Horn lät uppföra [[malmgård]]en [[Stora Hornsberg]] på [[Kungsholmen]] efter ritningar av arkitekt [[Jean de la Vallée]], gården revs på 1890-talet. Den 28 april 1628 fick Gustaf Horn godsen Häringe och [[Hammersta]] med underlydande torp och gårdar på [[Södertörn]] i förläning av Gustav II Adolf. Under 1650-talet när han låg ute i fält lät han uppföra [[Häringe slott]]. Genom sin hustrus arv kom han i besittning av medeltidsborgen [[Wiks slott]] i Uppland.<ref name="Riksarkivet"/> Vidare förvärvade han [[Boo slott]] av [[Alexander Leslie]].

Gustaf Horn dog i Skara 1657 och när han begravdes i Hornska gravkoret i [[Sankt Jakobs kyrka]] i [[Stockholm]] 11 augusti 1660 ringde kyrkklockorna åtta gånger.<ref>{{bokref |efternamn=Åstrand |förnamn=Göran |medförfattare=Aunver, Kristjan |titel=Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide |år=1999 |utgivare=Ordalaget |utgivningsort=Bromma |isbn=91-89086-02-3 |libris=7777883 |sid=63}}</ref> Gustaf Horn var en av Gustav II Adolfs bästa fältherrar, vid sidan av Johan Banér. Horns specialitet var försvar. Han var framstående även som ämbetsman. Han var fruktad hos soldaterna för sin stränga [[krigstukt]].<ref name="Riksarkivet"/>

==Bilder==
<gallery>
Fil:Gustav Horn af Björneborg, 1592-1657 (David Beck) - Nationalmuseum - 15324.tif|Porträtt av [[David Beck]].
Fil:Gustav Horn af Björneborg, 1592-1657 - Nationalmuseum - 14839.tif|Porträtt av en okänd konstnär.
Fil:Dankaerts-Historis-9319.tif|Kopparstick från 1642 av [[Matthäus Merian den äldre]].
Fil:Gustaf Horn..tif|Gustaf Horn, litografi av [[Axel Salmson]].
</gallery>

==Äktenskap==
* 1:a äktenskapet 1628 med [[Kristina Oxenstierna]] (1610–1631)
* 2:a äktenskapet 1643 med [[Sigrid Bielke]] (1620–1679)

==Barn==
I '''första''' äktenskapet:
# [[Agneta Horn]] (1629–1672), gift med [[Lars Jespersson Kruus]] (1621–1656)
# [[Axel Horn]] (1630–1631)
I '''andra''' äktenskapet:
# Anna Katarina Horn (1644 – avled 7 dagar gammal)
# Kristina Horn (1646 – tvilling – avled några timmar efter födseln)
# Ebba Sigrid Horn (1646 – tvilling – avled några timmar efter födseln)
# Helena Horn (1647–1648)
# Maria Eleonora Horn (1648–1652)
# Gustaf Karl Horn (1650–1654)
# Evert Horn (1652–1654)
# [[Eva Horn]] (1653–1740), gift med [[Nils Bielke (1644-1716)]] på [[Salsta slott]]
# Hedvig Lovisa Horn (1655–17??), gift med *1) [[Ture Karlsson Sparre]] (1654–1683)  *2) [[Bernhard von Liewen]] (1651–1703)

==Se även==
* [[Lista över svenska fältmarskalkar]]

==Referenser==
===Noter===
<references/>

=== Tryckta källor ===
* Agneta Horns självbiografi "''Agneta Horns leverne''", utg. av Sigrid Lejonhufvud 1808. Albert Bonniers Förlag 1961.
* Gustaf Horns "''Bref till rikskansleren A. Oxenstierna''", omfattande åren 1625–1654, utgavs 1897 av P.Sondén. i "''Rikskansleren A. Oxenstiernas skrifter och brefväxling. Senare afd., band 8''".
* Västerhaninge och Muskö socknar i Sotholms härad af Stockholms län, av Gustaf Westerin 1897.
* K. Jacob, "''Von Lützen nach Nördlingen''" (1904).
* V. Vessberg "''Bidrag till historien om Sveriges krig med Danmark 1643-45, 1''" (1895).

=== Webbkällor ===
*[https://slottsguiden.info/slottdetalj.asp?id=41 Häringe] Slottsguiden 
*{{runeberg.org|sbh|a0518.html Horn, Gustaf}}
*{{runeberg.org|anrep|2|0295.html Grefl. ätten Horn af Björneborg}}
== Externa länkar ==
*{{Commonscat|Gustaf Horn (1592-1657)}}

{{Generalguvernörer i Livland}}

{{STANDARDSORTERING:Horn, Gustaf}}
[[Kategori:Svenska riksråd under 1600-talet]]
[[Kategori:Generalguvernörer i Livland]]
[[Kategori:Svenska fältmarskalkar]]
[[Kategori:Svenska grevar under 1600-talet]]
[[Kategori:Livländsk adel]]
[[Kategori:Personer under stormaktstiden]]
[[Kategori:Hornätten|Gustaf 01]]
[[Kategori:Svenska militärer under 1600-talet]]
[[Kategori:Personer i Finland under 1600-talet]]
[[Kategori:Personer i trettioåriga kriget]]
[[Kategori:Deltagare i slaget vid Breitenfeld]]
[[Kategori:Deltagare i slaget vid Nördlingen]]
[[Kategori:Personer från Vendels socken]]
[[Kategori:Födda 1592]]
[[Kategori:Avlidna 1657]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Svenska marskar]]