Visa källa för Gustaf Mauritz Armfelt

{{förväxlas|Gustaf-Mauritz Armfelt}}
{{Adlig
|namn                     = Gustaf Mauritz Armfelt
|bild                     = Gustaf Mauritz Armfelt av Joseph Maria Grassi.jpg
|bildstorlek              = 
|bildtext                 = Gustaf Mauritz Armfelt klädd i generalsuniform. Porträtt av [[Josef Maria Grassi]], 1801.
|succession               = [[Friherre]]
|ämbetstid                = 1757–1814
|utnämnd                  = 
|företrädare              = 
|efterträdare             = 
|succession1              = [[Överståthållarämbetet|Överståthållare]] i Stockholm
|ämbetstid1               =1792
|utnämnd1                 = [[Gustav III]], på dödsbädden 
|företrädare1             = [[Adolf Fredrik Munck]]
|efterträdare1            = [[Carl Vilhelm Modée]]
|succession2              = Sveriges [[Minister (diplomat)|minister]] i [[Neapel]]
|ämbetstid2               =1792–1794
|utnämnd2                 = [[Karl XIII|Hertig Karl]] ([[förmyndarregering]]en för kronprinsen [[Gustav IV Adolf]])
|företrädare2             = [[Georg Gustaf Wrangel]]
|efterträdare2            = [[Johan Claes Lagersvärd]]
|succession3              = Sveriges [[Minister (diplomat)|minister]] i [[Sveriges ambassad i Wien|Wien]] 
|ämbetstid3               =1800–1802
|utnämnd3                 = [[Gustav IV Adolf]]
|företrädare3             = [[Jacob De la Gardie]]
|efterträdare3            = [[Gustaf von Düben (diplomat)|Gustaf von Düben]]
|succession4               =[[Greve]]
|ämbetstid4                =1812–1814
|utnämnd4                  =[[Alexander I av Ryssland]]
|företrädare4              = 
|efterträdare4             = 
|succession5              = [[Finlands generalguvernör]]
|ämbetstid5               = 1812–1813
|utnämnd5                 = [[Alexander I av Ryssland]]
|företrädare5            = [[Fabian von Steinheil]]
|efterträdare5            = [[Fabian von Steinheil]]
|andra                    = [[En av rikets herrar]]
|yrke                     =Militär
|smeknamn                 =Gösta Armfelt
|Andra namn               =Brandt (som landsförvisad)  
<!-- andra uppgifter för militär person -->
|troskap                  ={{flaggbild|Sverige}}[[Sverige]]<br>{{flaggbild|Ryssland}}[[Tsarryssland]]
|försvarsgren             =[[Armé]]n
|gren                     = [[Armé]]n
|land                     =
|tjänstetid               = ca. [[1780]]–[[1810]]
|grad                     = [[Generalmajor]]
|enhet                    = [[Svea livgarde|Livgardet]]
|befäl                    = [[Nylands infanteriregemente]]
|slag                     = '''[[Gustav III:s ryska krig]]'''
*[[Slaget vid Summa]]
*[[Andra slaget vid Pardakoski–Kärnakoski]]
*[[Slaget vid Savitaipal]]
'''[[Pommerska kriget 1805–1807|Svensk-franska kriget]]'''
'''[[Dansk-svenska kriget 1808–1809|Dansk-svenska kriget]]'''
*[[Slaget vid Lier]]
*[[Slaget vid Mobekk]]
'''[[Finska kriget]]'''
|utmärkelser              = [[En af rikets herrar]]<br/>[[Serafimerorden]]<br/>Kommendör med stora korset av [[Svärdsorden]]<br/>[[Riddare med stora korset av Svärdsorden]]<br/>[[Andreasorden]]<br/>[[Elefantorden]]<br/>[[Sankt Georgsorden]]<br/>[[Alexander-Nevskij-orden]]<br/>[[Sankt Vladimirs orden]]<br/>[[Malteserorden]]
|övrigt                   =[[Ambassadör]]<br/>[[Kammarherre]]<br/>[[Generalguvernör]]
|avsked                   =1793-01-12
|åtal                     =Konspiration mot [[förmyndarregering]]en för kronprinsen [[Gustav IV Adolf]]
|straff                   =Armfelt dömdes 1794 till döden av [[Svea hovrätt]] men hade lämnat landet och blev landsförvisad 1794–1797. Efter att Gustav IV Adolf blivit myndig kung återtogs domen 1799. Armfelt utvisades från Sverige 1811 av Bernadotte.
<!-- släktuppgifter -->
|ätt                      = [[Armfelt]]
|sätesgård                = [[Åminne herrgård]] 
|personnamn               = 
|far                      = [[generalmajor]] ''Magnus'' Wilhelm Armfelt
|mor                      =''Maria'' Catharina Wennerstedt
|släktingar               =
|partner-1                = Grevinnan [[Magdalena Rudenschöld]] (1766–1823) var hans älskarinna 1785–1793
|partnerbarn-1            = <!-- barn med relation före gifte -->
|make_maka                = grevinnan [[Hedvig Ulrika De la Gardie]]
|giftdatum                = 7 augusti 1785
|giftplats                =[[Drottningholms slott]]
|barn                     =Se texten
|make_maka2               = 
|giftdatum2               =
|giftplats2               =
|barn2                    = 
|partner                  = skådespelerskan Mademoiselle L'Eclair
|partnerbarn              =[[Mauritz Clairfelt]] (1780–1841)
|partner2                 = [[Wilhelmine av Kurland]] (under [[exil]]en i [[Kurland]] 1794–1799)
|partnerbarn2             =Gustava Wilhelmina Charlotta (Mina) Armfelt (1798–1863), och Adelaide Gustava Aspasie (Vava) Armfelt (1801–1881)
|födelsedatum             = 31 mars 1757
|födelseplats             = [[Tarvasjoki]], Finland (dåvarande Sverige)
|förstnämnddatum          = 
|nämnddatum               = 
|nämndplats               = 
|senastnämnddatum         = 
|dödsdatum                = 19 augusti 1814 (57 år)
|dödsplats                =  [[Tsarskoje Selo]], Ryssland
|dödsorsak                =
|begravningsplats         = familjegraven i [[Halikko kyrka]]
|grav                     =
|grav_beskrivning         =
|extra_bild               =Gustaf Mauritz Armfelt 2.jpg
|extra_bild_text          =Gustaf Mauritz Armfelt på äldre dagar.
|namnteckning             =
|beskrivning_namnteckning =
|sigill                   =
|beskrivning_sigill       =
|vapensköld               =Armfelt_Wappen.png
|beskrivning_vapensköld   =Friherrliga ätten Armfelts vapen
}}
'''Gustaf Mauritz [[Armfelt]]''', född [[31 mars]] [[1757]] på Juva kaptensboställe i [[Tarvasjoki]], död [[19 augusti]] [[1814]] i [[Tsarskoje Selo]], var en svensk [[friherre]], finländsk [[greve]] och [[Kavaljer|hovman]].

Armfelt var son till [[generalmajor]] ''Magnus'' Wilhelm Armfelt och hans hustru ''Maria'' Catharina [[Wennerstedt]]. Han var student vid [[Kungliga Akademien i Åbo]] 1770–1771 och Amiralitetsskolan i Karlskrona 1771–1773, blev gardesfänrik vid hovet 1774 men var tvungen att lämna Sverige 1778 efter att ha varit inblandad i en [[duell]]. Han bodde i Paris till 1780.

Armfelt blev [[Gustav III]]:s [[gunstling]] och gjorde en lysande karriär, inte bara som militär utan också i den kulturella världen. Han var chef för [[Kungliga Dramatiska Teatern]] och en av de första ledamöterna av [[Svenska Akademien]]. Efter Gustav III:s död anklagades han för en politisk konspiration och landsförvisades. Senare spelade han som [[Alexander I av Ryssland]]s rådgivare en viktig roll i [[Finland]]s historia.

==Biografi==

=== Uppväxt ===
Armfelt föddes 1757 som det äldsta barnet till [[Magnus Wilhelm Armfelt]] och Maria Wennerstedt född i adelsätten [[Wennerstedt]]. Fadern var militär och deltog som ung i [[slaget vid Villmanstrand]]. Senare gick han i fransk krigstjänst och stred bland annat i Flandern med fältmarskalken [[Moritz, greve av Sachsen|Moritz av Sachsen]]. Efter att ha återvänt till Sverige blev fadern till slut generalmajor och landshövding i Åbo. Modern stammade från flera anrika adliga släkter. Familjen bodde till en början på Juva kaptensboställe utanför Åbo. Senare köpte de [[Åminne herrgård]] som blev släkten Armfelts stamgods under mer än hundra år.

Armfelt hette från början bara Gustaf, inom familjen kallad Gösta. Mauritz var ett eget tillägg som en tribut till härföraren Moritz av Sachsen. Han studerade i hemmet för en [[informator]] och kom senare till Åbo för högre studier. År 1771 påbörjade han officersutbildning vid amiralitetsskolan i [[Karlskrona]]. Han tjänstgjorde därefter en tid i Stockholm men efter att varit inblandad i en duell lämnade han landet 1778 och begav sig ut på en resa genom Europa som [[adjutant]] till [[Göran Magnus Sprengtporten]].

===Gustav III:s gunstling===
[[File:Gustaf Mauritz Armfelt in Scythian Tourney Dress (Adolf Ulrik Wertmüller) - Nationalmuseum - 18040.tif|miniatyr|Armfelt avporträtterad 1785 av [[Adolf Ulrik Wertmüller]]. Armfelt är iklädd [[Skyter|skytisk dräkt]].]]
Då [[Gustav III]] besökte [[Spa (ort)|Spa]] i Belgien 1780 uppsöktes han av Armfelt, som från detta möte blev kungens förklarade [[gunstling]]. Han var en av följeslagarna i [[Gustav III:s italienska resa]] och överhopades med titlar och ärebetygelser: kapten vid livgardet av kronprins [[Gustav IV Adolf|Gustav Adolf]] 1781, överkammarjunkare 1783, direktör för [[Kungliga Dramatiska Teatern|Kungliga Svenska Dramatiska Teatern]] och [[Operan]], ledamot nr 110 av [[Kungliga Musikaliska Akademien]] 1788,<ref>{{bokref|efternamn=Nyström|förnamn=Pia|medförfattare=Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie|titel=Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771–1995|utgåva=2., rev. och utök. uppl.|serie=Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84|år=1996|utgivare=Musikaliska akad.|utgivningsort=Stockholm|isbn=91-85428-99-X (inb.)|libris=7749167}}</ref> ledamot av [[Svenska Akademien]] 1786–1794, generaladjutant och överste för [[Nylands infanteriregemente]] 1787 efter farbrodern [[Carl Gustaf Armfeldt d.y.|Carl Gustaf Armfelt]].

Armfelts älskarinna [[Magdalena Rudenschöld]] skrev i sina memoarer att Armfelt skulle "hava låtit hugga sig i stycken för att försvara konungen".<ref name=":0">{{Webbref|titel=285 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809)|url=https://runeberg.org/sfubon/7/0287.html|verk=runeberg.org|hämtdatum=2022-07-21|språk=sv|förnamn=Carl|efternamn=Grimberg}}</ref> Få brevväxlingar mellan en kung och hans undersåte som bära en så starkt personlig prägel som den mellan Gustav III och Armfelt. På sommaren 1789 skrev Armfelt exempelvis till kungen: "Jag förgäter alltid, då jag talar och även då jag skriver till Eders Maj:t, att det är till min konung jag vänder mig. Jag tänker endast på att det är för min bästa, ömmaste vän, som jag öppnar mitt hjärta; och jag skulle vilja se honom lyckligare, segerrikare, mera älskad av sina undersåtar och mera fruktad av sina fiender, än någon dödlig någonsin varit."<ref name=":0" />

Armfelts roll vid Gustav III:s hov var främst teatermannens. Han verkade som författare, iscensättare och skådespelare. Den av hans teateruppsättningar som blev särskilt framgångsrik var sång- och lustspelet ''Tillfälle gör tjuven'' som uruppfördes 1783 på [[Ulriksdals slottsteater]] med Armfelt själv i en av rollerna. Pjäsen anses ha en viktig teaterhistorisk betydelse då den introducerade genren [[vaudeville]] i svensk teater.<ref>Stig Ramel ''Gustaf Mauritz Armfelt 1757–1814'', sid. 43–44</ref> I egenskap av att vara en begåvad teaterman samtidigt som han var kungens nära vän och samtalspartner kunde Armfelt göra en lysande karriär inom teatervärlden. 1786 utsågs han till chef för [[Operan]] och två år senare till chef för [[Kungliga Dramatiska Teatern]]. Det var också i egenskap av den ledande teatermannen som Armfelt blev ledamot av den nyinstiftade [[Svenska Akademien]] 1786. Han valdes med stor enighet in av de tretton första ledamöter som Gustav III själv hade utsett och blev vid 29 års ålder den yngste i sällskapet.<ref>Ramel, sid 73–78</ref>

Som militär deltog Armfelt i [[Gustav III:s ryska krig]] 1788–1790 och blev i [[slaget vid Savitaipal]] 1790 allvarligt sårad i axeln. Han sändes även till Dalarna för att värva friskaror till kriget. Efter kriget utnämndes han till generalmajor och [[Serafimerorden|serafimerriddare]], och blev samtidigt kansler för [[Kungliga Akademien i Åbo]]. Några politiskt betydelsefulla poster fick han inte förrän 1790, då han ledde fredsförhandlingarna med Ryssland i [[freden i Värälä|Värälä]].

===Armfeltska konspirationen===
{{huvudartikel|Armfeltska konspirationen}}
[[Fil:Count Gustaf Mauritz Armfelt in Florence (Louis Gauffier) - Nationalmuseum - 19714.tif|miniatyr|Gustaf Mauritz Armfelt i Neapel 1793. Porträttet visar Armfelt sittande framför bysterna av [[Gustav III]] (benämnd den ’’Gudomlige Gustaf’’) och [[Julius Caesar]] (benämnd den ’’Gudomlige Caesar’’). På Gustafs byst står skrivet, under en strålande [[Polstjärnan|Polstjärna]], på latin ’’J. Caesari. Virtutib. et. fato. similis.’’ Vilket på svenska blir ’’Lika dygdig som Julius Caesar, och mötte samma öde.’’. I sitt knä håller han en öppen bok som handlar om [[Julius_Caesar#Idus_martiae|Mordet på Caesar]]. Porträtt av [[Louis Gauffier]].]]

Efter [[mordet på Gustav III|Gustav III:s död]] var Armfelt ledande i den grupp av oppositionella gustavianer som var kritiska mot [[Gustaf Adolf Reuterholm]], den starke mannen i [[förmyndarregering]]en för [[Gustav IV Adolf]]. Reuterholm och Armfelt, som också var [[Syssling|sysslingar]], hade varit rivaler sedan ungdomsåren och avskydde varandra.<ref>{{Bokref|upplaga=Ny utg.|titel=När Finland var Sverige: historien om de 700 åren innan riket sprängdes|utgivare=Bonnier|datum=2014|hämtdatum=2024-10-14|isbn=978-91-0-014277-3|förnamn=Herman|efternamn=Lindqvist|sid=410}}</ref> Reuterholm utnämnde 1792 Armfelt till [[ambassadör|minister]] i [[Neapel]], vilket var ett sätt att förpassa honom långt från händelsernas centrum. Den förbittrade Armfelt ansåg att förmyndarregeringen stred mot Gustav III:s sista vilja och hade lösa planer på att störta Reuterholm. Revolutionsplanen gick i korthet ut på att med hjälp av ryska påtryckningar tvinga fram en regimförändring och tillsätta en ny regering där den ännu omyndige kronprinsen skulle ha inflytande. Armfelt beskrev sina planer och sin upprördhet över Reuterholms regerande i brevkorrespondens med bland andra [[Magdalena Rudenschöld]] och [[Johan Albrekt Ehrenström]] men genom ett omfattande spionnätverk upptäckte Reuterholm hans planer, särskilt hjälpte Armfelts medarbetare i Italien [[Johan Claes Lagersvärd]] Reuterholm<ref>{{SBL|10969|namn=Lampa, släkt|år=1977–1979|sammasom=nej}}, läst den 1 oktober 2017.</ref>, och Armfelt dömdes 1794 till döden av [[Svea hovrätt]]. Då hade han dock redan satt sig i säkerhet i [[Kaluga]] i Ryssland, där han var landsförvisad 1794–1797. Armfelt bodde bland annat i [[Dresden]] och [[Berlin]] 1797–1799 och i [[Peter von Biron|hertigens av Kurland]] familj i [[Schlesien]] och [[Böhmen]] 1799–1802.
Efter att Gustav IV Adolf blivit myndig kung benådades Armfeldt 1799 och hans karriär tog ny fart. Han blev Sveriges minister i [[Wien]] 1800–1802, militärkommendant över svenska [[Vorpommern]] och överbefälhavare vid Västra armén i kriget mot Frankrike 1804–1807. Han återkallades också som ledamot av [[Svenska Akademien]] 1805, men uteslöts ånyo efter landsförvisningen 1811.

Armfelt utnämndes i mars 1808 till överbefälhavare över Västra armén och ledde infallet i [[Norge]] på våren och försommaren under [[dansk-svenska kriget 1808–1809]]. Trots segrar vid [[Slaget vid Lier|Lier]] och [[Slaget vid Mobekk|Mobekk]] slutade företaget snöpligt och han skildes i onåd från befälet i augusti 1808. Efter revolutionen i mars 1809 återfick han sitt befäl men entledigades redan i september ånyo från detta.<ref>{{SBL|18804|namn=Gustaf Mauritz Armfelt|författare=[[L. Stavenow|Stawenov, L]]|år=1920}}</ref>

===Tillbaka i Finland===
1809 eller 1810, efter [[finska kriget]] och förlusten av Finland till Ryssland, beslutade Armfelt att flytta tillbaka till Finland. Han kunde inte acceptera att [[Karl XIV Johan|Jean Baptiste Bernadotte]], en av Napoleons före detta generaler, var utsedd till tronarvinge efter [[Karl XIII]] och [[Vasaätten]]. Kronprinsen kom till Sverige 1810 och regerade ''de facto'' efter det. Armfelt utvisades 1811 och flyttade tillbaka till Finland, gick i tjänst hos tsar [[Alexander I av Ryssland]] och blev dennes generaladjutant, ordförande vid Kommittén för Finska Ärenden, tillförordnad generalguvernör i Finland, samt upphöjd till greve i finländska riddarhuset 1812 och kansler för Kejserliga Akademien i Åbo, före detta Kungliga Akademien i Åbo. Gustav Mauritz Armfelt anbefallde starkt tsar Alexander I att upprätthålla den gällande svenska [[1734 års lag]] i Finland och godkänna landets status som [[autonom]]a [[Storfurstendömet Finland]] under den ryske tsaren.

Armfelt hade stort inflytande i Alexanders beslut att 1812 inlemma det så kallade [[Gamla Finland]] (det vill säga redan i [[freden i Nystad|1721]] och [[freden i Åbo|1743]] till Ryssland förlorade områden och därmed ''gammalt'' från ryskt perspektiv) i storfurstendömet och flytta huvudstaden från [[Åbo]] till [[Helsingfors]].

===Död och eftermäle===
Armfelt led av hjärtproblem som förvärrades av hans krigsskador. Efter en tids vacklande hälsa avled han 1814 i sitt hem utanför [[Sankt Petersburg]], 57 år gammal. Den ryske kejsaren förordnade en [[statsbegravning]] vilken ägde rum i Finska kyrkan i Sankt Petersburg den 25 augusti. Armfelts kista fördes därefter med ett örlogsfartyg till Åbo där den döde mottogs av en stor procession och kistan nedsattes sedan i familjegraven i [[Halikko kyrka]].<ref>Ramel, sid 337–347</ref>

Armfelt ärades i Sankt Petersburg och Åbo men i Sverige förbigicks hans död med tystnad. Samtidens biografiska skrifter och minnesbilder som i de flesta fall kom från Armfelts fiender var ytterst kortfattade. Det var först på 1880-talet när [[Elof Tegnér]] utgav en biografi i tre delar som det börjades ges en rättvisare och mer nyanserad bild av Armfelt.<ref>Ramel, sid 349–50</ref>

==Armfelts förhållanden och barn==
Gustaf Armfelt hade flera förhållanden och barn. Mest känd var grevinnan [[Magdalena Rudenschöld]] (1766–1823), som var hans älskarinna 1785–1793. Med den parisiska skådespelerskan mademoiselle L'Éclair hade han en son [[Mauritz Clairfelt]] (1780–1841). Under [[exil]]en i [[Kurland]] 1794–1799 var han gäst hos den kurländske [[hertig]]en [[Peter von Biron]] och blev älskare åt såväl hans hustru [[Dorothea von Medem]] som dotter; med Dorotheas dotter [[Wilhelmine av Kurland]] skall han ha haft två döttrar, Gustava Wilhelmina Charlotta (Mina) Armfelt (1798–1863) och Adelaide Gustava Aspasie (Vava) Armfelt (1801–1881). Mina uppgavs officiellt vara dotter till kusinen Fredrik Armfelt. Vava adopterades 1812 till adliga ätten Armfelt.

Han gifte sig 7 augusti 1785 på [[Drottningholms slott]] med grevinnan [[Hedvig Ulrika De la Gardie]] (1761–1832), dotter till greve [[Carl Julius De la Gardie]] och grevinnan [[Magdalena Christina Stenbock]].

'''Barn (i äktenskapet):'''
#Maria Magdalena Catharina Augusta Armfelt, (1786–1845), grevinna
#Gustaf Fredrik Armfelt, (1788–1789).
#Carl Armfelt, född och död [[1788]].
#Magnus Armfelt, född och död [[1788]].
#[[Gustaf Magnus Armfelt]], (1792–1856), generalmajor, greve
#[[Alexander Armfelt]], (1794–1876), kapten, ministerstatssekreterare, verkl. [[geheimeråd]], greve
#Constantin Armfelt, (1796–1797), död i [[Kaluga]], Ryssland.
#Carl Magnus Wilhelm Armfelt, (1797–1878).

Gustaf Mauritz Armfelt är begravd i familjegraven i Halikko kyrka i sydvästra Finland,<ref>{{bokref |förnamn=Göran |efternamn=Åstrand |titel=Här vilar berömda svenskar |år=1999 |sid=17}}</ref> i närheten av sina gods [[Åminne herrgård]] vars karaktärhus han förnyade 1811–1814.

==Utmärkelser==
(Baserat på okulär bedömning på de porträtt som finns på denna sida)
*{{flaggbild|Sverige}} [[Serafimerorden]] 1790<ref name=":1" />
*{{flaggbild|Sverige}} Riddare med Stora Korset av Svärdsorden 1789
*{{flaggbild|Sverige}} Kommendör med Stora Korset av [[Svärdsorden]] 1790
*{{flaggbild|Ryssland}} [[Andreasorden]]
*{{flaggbild|Danmark}} [[Elefantorden]]
*{{flaggbild|Ryssland}} [[Sankt Georgsorden]]
*{{flaggbild|Ryssland}} [[Alexander-Nevskij-orden]]
*{{flaggbild|Ryssland}} [[Sankt Vladimirs orden]]
*{{flaggbild|Malta}} [[Malteserorden]]

== Grader och titlar ==

* 1771 [[Kadett]] vid amiralitetsskolan i [[Karlskrona]]<ref name=":1">{{Webbref|titel=Gustaf Mauritz Armfelt - Historiesajten|url=https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=57|verk=historiesajten.se|hämtdatum=2023-10-05}}</ref>
* 1771 [[Korpral]] vid [[Åbo]] läns livdragoner
* 1772 [[Sergeant (Sverige)|Sergeant]]
* 1773 Avlade officersexamen
* 1774 [[Fänrik]] vid [[livgardet]]
* 1777 [[Löjtnant]]
* 1781 [[Kavaljer]] hos kronprins [[Gustav IV Adolf|Gustav Adolf]]
* 1782 [[Kapten]] vid gardet
* 1783 [[Kompanichef]] 
* 1783 [[Överstelöjtnant]] i armén och [[Generaladjutant|generaladjutant av flygeln]]
* 1783 [[Kammarjunkare|Överstekammarjunkare]]
* 1786 [[Överstelöjtnant]] vid [[Nylands infanteriregemente]]
* 1787 [[Överste]] 
* 1788 Brigadchef för frikåren i Dalarna och befälhavare över trupperna vid värmländska gränsen
* 1789 Erhöll på nytt befäl över trupperna vid norska gränsen
* 1789 Erhöll befäl i Finland
* 1790 [[Generalmajor]]
* 1790-1792 Förde befäl över [[Göta livgarde (infanteri)|andra livgardet]]
* 1791 Chef för [[Närke-Värmlands regemente|Närkes och Värmlands regemente]]
* 1792 [[Generallöjtnant]] 
* 1804-1807 Generalbefälhavare i [[Pommern]]
* 1807 General av infanteriet
* 1808 Högste befälhavare för västra, mot Norge opererande armén
* 1809 Blev en av [[En av rikets herrar|rikets herrar]] vid [[Karl XIII]]:s kröning
* 1809 President i [[krigskollegium]]
* 1810 Erhöll avsked ur svensk statstjänst
* 1812 Ordförande i kommittén för finska ärendena i [[Sankt Petersburg|Petersburg]]
* 1812 Rysk general av infanteriet och kejsarens förste generaladjutant
* 1812 På nytt [[Universitetskansler|kansler]] för [[Åbo universitet]]
* 1812-1814 Finsk-rysk [[greve]]
* 1812-1813 Tillförordnad [[generalguvernör över Finland]]

==Bibliografi i urval==
*{{bokref |titel=Inträdes-tal, hållne uti svenska academien den XIII. maji MDCCLXXXVI. Af öfverste kamar- junkaren ... Gustaf Mauritz Armfelt, och lectoren ... Carl Gustaf Nordin |år=1786 |utgivningsort=Stockholm |libris=2413899 }}
*{{bokref |titel=Från tredje Gustafs dagar: anteckningar och minnen... 3, Gustaf Mauritz Armfelt : efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor |utgåva=2. uppl. |år=1893–1894 |utgivare=Beijer |utgivningsort=Stockholm |libris=896727 }}
**{{bokref |titel=1, Armfelt och Gustaf III |år=1893 |libris=9682411 |url=https://runeberg.org/f3gd/31/ }}
**{{bokref |titel=2, Armfelt i landsflykt |år=1894 |libris=9682415 |url=https://runeberg.org/f3gd/32/ }}
**{{bokref |titel=3, Under omstörtningarna 1803–1814 |år=1894 |libris=9682416 |url=https://runeberg.org/f3gd/33/ }}
*{{bokref |titel=Resan till Italien: Gustaf Mauritz Armfelts resedagbok 1783–1784 |år=1997 |utgivare=Atlantis |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-7486-465-3 |libris=7644591 }} – Inledning och kommentarer av Rainer Knapas.

==Se även==
*[[Göran Magnus Sprengtporten]]
*[[Villa Armfelt]] på [[Frescati]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>
=== Källor ===
* [[Svensk Uppslagsbok]], Lund 1930
*{{runeberg.org|sbh|a0045.html Armfelt, Claes}}
*[[Stig Ramel]] ''Gustaf Mauritz Armfelt 1757–1814'', Atlantis 1997 {{ISBN|91-7486-473-4}}

==Vidare läsning==
*{{BLF|2556|namn=Armfelt, Gustaf Mauritz}}
*{{bokref |efternamn=Bonsdorff |förnamn=Carl von |titel=Gustav Mauritz Armfelt: levnadsskildring |år=1930–1934 |utgivningsort=Helsingfors |libris=2056303 }}
**{{SLS Q|Q113519017}}
**{{SLS Q|Q113519034}}
**{{SLS Q|Q113519044}}
**{{SLS Q|Q113519018}}
*{{bokref |titel=Gustaf Mauritz Armfelt |serie=Historisk tidskrift för Finland, 0046-7596 ; 1997:3 |år=1997 |utgivare=Historiska föreningen |utgivningsort=Helsingfors |libris=12270775 }}
*{{bokref |efternamn=Hartman |förnamn=Torsten |titel=De tre gustavianerna G.M. Armfelt, J.F. Aminoff och J.A. Ehrenström |år=1899 |utgivare=Edlund |utgivningsort=Helsingfors |libris=2009700 }}
*{{bokref |titel=Historiska handlingar. D. 12. Nr 3, Konung Gustaf III:s bref till friherre G.M. Armfelt |år=1883 |utgivare=Samf. |utgivningsort=Stockholm |libris=3683591 }}
*{{bokref |efternamn=Ivalo |förnamn=Santeri |medförfattare=Saxén, Lily |titel=Gustaf Mauritz Armfelt: en lefnadsteckning |serie=Folkupplysningssällskapets skrifter ; 112 |år=1900 |utgivningsort=Helsingfors |libris=2722735 }}
*{{bokref |efternamn=Mandelin |förnamn=Carl Gustaf |titel=Likpredikan, öfwer hans excellence gener. af infant. ledam. i riksrådet, präsid. uti comit. för finska ärenderne, Åbo akad. kansler ... Gustaf Mauritz Armfelt, hållen den 13/25 aug. 1814, på tyska i lutheriska finska St. Mariae kyrkan: i St, [!] Petersburg, och nu äfwen på swenska |år=1814 |utgivningsort=Petersburg |libris=2400217 }}
*{{bokref |efternamn=Nordenskiöld |förnamn=Carl Fredrik |titel=Gustaf Mauritz, sitt fäderneslands förrädare. Öfwersättning |år=1795 |utgivningsort=Stockholm |libris=2408243 }}
*{{bokref |efternamn=O'Regan |förnamn=Christopher |titel=Kärlekens krigare |år=2012 |utgivare=Forum |utgivningsort=Stockholm |isbn=978-91-37-13764-3 |libris=12751480 }}
*{{bokref |efternamn=Ramel |förnamn=Stig |titel=Gustaf Mauritz Armfelt 1757–1814: dödsdömd kungagunstling i Sverige, ärad statsgrundare i Finland |år=1997 |utgivare=Atlantis |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-7486-473-4 |libris=7644598 }}
*{{SBL|18804|namn=Gustaf Mauritz Armfelt|författare=[[L. Stavenow|Stawenov, L]]|år=1920}}
*{{bokref |efternamn=Tegnér |förnamn=Elof |titel=Armfelt och Leopold |år=1881 |utgivningsort=Upsala |libris=3119345 }}
*{{bokref |efternamn=Tegnér |förnamn=Elof |titel=G.M. Armfelt i Neapel år 1794 |år=1883 |utgivningsort=Stockholm |libris=3119352 }}
*{{bokref |efternamn=Tegnér |förnamn=Elof |titel=Gustaf Mauritz Armfelt: studier ur Armfelts efterlemnade papper samt andra handskrifna och tryckta källor |år=1883–1887 |utgivare=Beijer |utgivningsort=Stockholm |libris=42058 }}
*{{tidskriftsref |författare=Wallis, Ernst |rubrik=Gustaf Mauritz Armfelt såsom konungagunstling |år=1885 |tidskrift=Ur dagens krönika |volym=Årg. 5 |utgivare=Stockholm, 1881–1891 |sid=219–240 |libris=834676 |url=https://runeberg.org/urdagkron/1885/0243.html }}

==Externa länkar==
*{{commonscat|Gustaf Mauritz Armfelt}}
*[http://litteraturbanken.se/forfattare/ArmfeltGM/titlar/Intradestal1786/sida/85/etext Armfelts inträdestal i Svenska akademien]
*[https://web.archive.org/web/20100606020402/http://www.sls.fi/blf/artikel.php?id=2556 Biografiskt lexikon för Finland: Armfelt, Gustaf Mauritz]
*[http://www.kansallisbiografia.fi/kenraalit/?gid=18 Biografiakeskus: Armfelt, Gustaf Mauritz]
* {{Libris namn|förnamn=Gustaf Mauritz|efternamn=Armfelt|år=1757-1814|namn=Armfelt, Gustaf Mauritz|auth=208445}}

{{s-start}}
{{s-off}}
{{s-bef|företrädare=[[Fabian von Steinheil]] }}
{{s-ttl|titel=[[Finlands generalguvernör]]|år=1812–1813 }}
{{s-aft|efterträdare=[[Fabian von Steinheil]]}}
{{s-cul}}
{{s-new|}}
{{s-ttl|titel=[[Lista_över_Svenska_Akademiens_ledamöter#Stol_14|Stol nummer 14 i Svenska Akademien]]|år=1786–1802}}
{{s-aft|efterträdare=[[Malte Ramel (1747–1824)|Malte Ramel]]}}
{{s-bef|företrädare=[[Johan Murberg]] }}
{{s-ttl|titel=[[Lista_över_Svenska_Akademiens_ledamöter#Stol_17|Stol nummer 17 i Svenska Akademien]]|år=1807–1811}}
{{s-aft|efterträdare=[[Gustaf af Wetterstedt]]}}
{{s-end}}
{{Svenska Akademien stol 14}}
{{Svenska Akademien stol 17}}

{{Auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Armfelt, Gustaf Mauritz}}
[[Kategori:Ryska generaler]]
[[Kategori:Svenska generaler]]
[[Kategori:Svenska friherrar]]
[[Kategori:Överståthållare]]
[[Kategori:Personer under gustavianska tiden]]
[[Kategori:Gustavianer]]
[[Kategori:Gunstlingar vid svenska hov]]
[[Kategori:Gustav III:s hov]]
[[Kategori:Chefer vid Kungliga Operan]]
[[Kategori:Svenska teaterchefer under 1700-talet]]
[[Kategori:Ledamöter av Svenska Akademien]]
[[Kategori:Ledamöter av Kungliga Musikaliska Akademien]]
[[Kategori:Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden]]
[[Kategori:Kommendörer med stora korset av Svärdsorden]]
[[Kategori:En av rikets herrar]]
[[Kategori:Mottagare av Serafimerorden]]
[[Kategori:Riddare med stora korset av Svärdsorden]]
[[Kategori:Svenska militärer under 1700-talet]]
[[Kategori:Svenska militärer under 1800-talet]]
[[Kategori:Sveriges ambassadörer i Italien]]
[[Kategori:Finlandssvenska militärer]]
[[Kategori:Ätten Armfelt|Gustaf Mauritz]]
[[Kategori:Bureätten]]
[[Kategori:Personer från Tarvasjoki]]
[[Kategori:Födda 1757]]
[[Kategori:Avlidna 1814]]
[[Kategori:Män]]