Visa källa för Koppar

{{Hänvisning|grundämnet|färgen|Koppar (färg)|dryckeskärlet|Kopp}}
{{fler källor|datum=2012-04}}
{{Grundämne
|namn                             = Koppar
|atomnummer                       = 29
|tecken                           = Cu
|grupp                            = 11
|period                           = 4
|block                            = d
<!-- BILDER -->
|bild                             = NatCopper.jpg
|bildtext                         = 
|emissionsspektrum                = Copper spectrum visible.png
|ämnesklass                       = övergångsmetall
|aggregationstillstånd            = [[Fast form|Fast]]
|densitet = 8 926
|hårdhet = 3,0
|utseende = Rödaktig metallisk
|bild-utseende = Cu-Scheibe.JPG
|relativ_atommassa = 63,546
|atomradie = 135 (145)
|kovalent-radie = 138
|van-der-Waal-radie = 140
|elektronkonfig = <nowiki>[</nowiki>[[argon|Ar]]<nowiki>]</nowiki>3d<sup>10</sup>4s<sup>1</sup>
|e-minus = 2, 8, 18, 1
|oxidationstillstånd-oxid = '''2''', 1 (svag [[bas (kemi)|bas]])
|kristallstruktur = kubisk (ccp)
|tillstånd = fast
|magnetiska-egenskaper = Ej magnetisk
|smältpunkt = 1 357,6 [[Kelvin|K]] (1 083,4 [[grad Celsius|°C]]<ref name=about>{{webbref |efternamn=Helmenstine |förnamn=Anne Marie |url=http://chemistry.about.com/od/elementfacts/a/copper.htm |titel=Copper Facts |verk=About.com |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160429084316/http://chemistry.about.com/od/elementfacts/a/copper.htm |arkivdatum=2016-04-29 |hämtdatum=27 mars 2013 |språk=en}}</ref>)
|kokpunkt = 2 840 K (2 567&nbsp;°C<ref name=about/>)
|molvolym = 7,11
|molpotens = -6
|ångbildningsvärme = 300,3
|smältvärme = 13,05
|ångtryck = 0,0505 Pa vid 1358 K
|ljudhastighet = 3 570
|elektronegativitet = 1,9
|värmekapacitet = 380
|elektrisk-ledning = 59,6 × 10<sup>6</sup>
|värmeledning = 401
|joniseringspot-1 = 745,5
|joniseringspot-2 = 1 957,9
|joniseringspot-3 = 3 555
|joniseringspot-4 = 5 536
|isotoper =
{{Grundämne/Isotop
|isotop = <sup>63</sup>Cu
|förekomst = '''69,17 %'''
|stabil-neutroner = 34
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = <sup>64</sup>Cu
|förekomst = [[Syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid = 12,7 [[Timme|timmar]]
|sönderfallstyp = [[Elektroninfångning|ε]]<br />[[Beta-sönderfall|β]]<sup>-</sup>
|sönderfallsenergi = 1,675 [[elektronvolt|MeV]]<br />0,579
|sönderfallsprodukt = <sup>64</sup>[[Nickel|Ni]]<br /><sup>64</sup>[[Zink|Zn]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = <sup>65</sup>Cu
|förekomst = 26,233 %
|stabil-neutroner = 36
}}
<!-- SÄKERHETSINFORMATION -->
|säkerhetsinformation_ref         = 
|säkerhetsdatablad                = 
|Sigma-Aldrich                    = 326488
|GHS-ref                          = <ref name="GESTIS">{{GESTIS|Name=Kupfer|ZVG=8240|CAS=7440-50-8|Datum=27 april 2008}}.</ref>
|GHS-symboler                     = {{GHS-tabell|02|09}}
|H-fraser                         = {{H-fras|228|410}}
|EUH-fraser                       = 
|P-fraser                         = {{P-fras|210|273|501}}
|faroref                          = <ref name="GESTIS" />
|farosymboler                     = '''Pulver:''' {{Farotabell|F}}
|R-fraser                         = {{R-fras|11}}
|S-fraser                         = {{S-fras|16}}
|NFPA704                          = {{NFPA 704|Hälsa=2|Eldfarlighet=4|Reaktivitet=1|Andra=}}
|MAK                              = Schweiz: 0,1 mg × m<sup>−3</sup><ref name=SUVA>MAK-Werten der SUVA, Schweiz, 2 november 2015.</ref> (mätt som [[inhalerat damm]])<ref name=SUVA/>
|toxikologiska_data               = 
|flampunkt                        = 
|brandpunkt                       = 
|självantändningspunkt            = 
|radioaktiv                       = 
|övriga_faror                     = 
}}
'''Koppar''' ([[latin]]skt namn, ''cuprum'') är ett rödaktigt, halvädelt [[metall]]iskt [[grundämne]], tillhörande [[myntmetaller]]na. Det latinska namnet ''cuprum'' betyder egentligen "metallen från Cypern". [[Cypern]] har nämligen alltid varit rikt på koppar.

== Historia ==
Koppar kan likt ädelmetallerna, dit den ibland räknas, ibland förekomma metalliskt i naturen och är den första metallen som mänskligheten lärde sig att bearbeta. Koppar har länge varit eftertraktad och använd som [[betalningsmedel]] likt silver och guld och man har funnit mekaniskt framställda smycken från 9500 f.Kr. Spår av tidig kopparhantering från 6000-talet f.Kr. har hittats på [[yngre stenåldern|neolitiska]] boplatser i både [[Iran]] och [[Turkiet]], och 1000 år senare importerades koppar till södra [[Mesopotamien]].<ref>[http://www.ne.se/koppar/historik/kopparhantering-i-äldsta-tid "koppar – Kopparhantering i äldsta tid".] {{Wayback|url=http://www.ne.se/koppar/historik/kopparhantering-i-%C3%A4ldsta-tid |date=20140911195319 }} NE.se. Läst 29 juli 2013.</ref> Bruket av koppar ledde till en ny [[teknologi]]sk utveckling, [[kopparåldern]] och i Norden [[bronsåldern]]. Från omkring 4000 f.Kr. finns fynd som visar att [[indian]]er i [[Nordamerika]] använde koppar till pilspetsar och i [[Sydamerika]] utvecklades koppar[[metallurgi]] under 1000–500 f.Kr. exempelvis i [[Moche]]kulturen. Koppar har haft en stor betydelse för den svenska historien och inom svensk kultur. I mitten av 1600-talet var [[Falu koppargruva|koppargruvan i Falun]] den största i Europa och hela Sveriges ekonomi hölls uppe tack vare en lönsam årlig [[gruvdrift|malmbrytning]] på cirka 3&nbsp;000&nbsp;ton, och [[Falu rödfärg]] var en mycket viktig biprodukt. Koppar var landets viktigaste [[export]]vara. Kopparplåt från Falun täckte taken på Europas slott och [[katedral]]er och koppar från Falun användes i [[kopparmynt|myn]]t ända nere i [[Spanien]] under hela [[1600-talet]], likväl som svenska [[daler kopparmynt|Daler]] och man använde koppar[[myntfot]].

== Framställning av koppar ==
Koppar finns i [[jordskorpan]], bundet i [[malm]]erna. Det bryts därför vanligen i [[dagbrott]] som till exempel [[Chuquicamata]] i [[Chile]], [[Bingham Canyon Mine]] i Utah, [[USA]] och [[El Chino Mine]] i [[New Mexico]], USA.
Enligt [[United States Geological Survey]] var 2011 Chile den största producenten av koppar med 5,4 miljoner ton, 33 % av världens totala produktion på 16,1 miljoner ton, följt av [[Peru]], [[Kina]], och USA. Chile har brytbara kopparfyndigheter på 190 miljoner ton.
Vanligaste är [[Sulfidmineral|sulfidiska malmer]], främst [[kopparkis]]. De kopparkishaltiga malmerna innehåller dock vanligen ganska mycket [[svavelkis]], vilket länge gjorde många malmfyndigeter oanvändbara då man hade svårigheter att avlägsna svavlet ut kopparmalmen.<ref name="ReferenceB">{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1933 |titel=[[Svensk uppslagsbok]]. Bd 15 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk Uppslagsbok AB |sid=1034–35}}</ref> 

Idag [[Anrikning|anrikas]] malmerna genom att krossas och malas till ett fint pulver, som sedan anrikas genom [[flotation]] till [[slig]], med en halt av omkring 20–30 % koppar.<ref name="ReferenceA"/>

Därefter rostas malmen för att minska [[svavel]]halten genom oxidation. Den smälts därefter i en [[ljusbågsugn]] tillsammans med en slaggbildare, exempelvis sand. Smältan består nu av [[slagg]] och skärsten, en blandning av [[kopparsulfid]] och [[järnsulfid]] med en halt på omkring 40 % koppar.<ref name="ReferenceA"/>

Genom kopparbessemermetoden, utvecklad under påverkan från [[Bessemermetoden]] inblåses nu syre i smältan, varvid syret oxiderar järnsulfiden till järnoxid.<ref name="ReferenceB"/> Efter den första blåsningen får man så kallad vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen, varefter man får ut blisterkoppar eller råkoppar, som innehåller 98–99 % ren koppar.<ref name="ReferenceA"/>

Den raffineras på [[elektrolyt]]isk väg till rena koppar[[katod]]er. Resultatet är koppar som nästan är 100 % ren. Samtidigt utvinns biprodukterna som till exempel [[guld]] och [[silver]]. I Skandinavien importeras och smälts kopparkoncentrat, som består av ca 25–35 % koppar genom flamsmältningteknologi. De största verken (i Norden) är [[Rönnskärsverken]] i Sverige och [[Harjavalta]] i Finland. 

Koppar är 100 % [[återvinning]]sbar, utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Enligt nyligen framtagen data kommer 34 % av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen från återvunnet material. Se vidare [[Metallåtervinning#Koppar|kopparåtervinning]]. Handeln med kopparskrot har bidragit till att kopparstölder blivit ett samhällsproblem.

== Handel ==
Handeln med koppar är global och görs upp på en mängd [[råvarubörs|marknader]]. Det har funnits försök att skapa [[monopol]], men det har inte lyckats. Exempel på detta var ''World Copper Agreement'' 1935 och Intergovernmental Council of Countries Exporters of Copper (CIPEC) 1967. Större handelsplatser är [[London Metal Exchange]] (LME), Shanghai Metal Exchange (SHME) och [[New York Mercantile Exchange|NYMEX]] COMEX. Av dem är LME ledande. 

Handeln sker vanligen med A grad Koppar i enlighet med BS EN 1978:1998 (Cu-CATH-1).

== Egenskaper ==
Koppar är rödaktig, har klar lyster, är [[smide|smidbar]], tänjbar, [[Pressning (industri)|pressbar]], en bra [[värmeledare]] och kan lämpa sig för [[gjutning]] som dock besväras av blåsor i olegerat tillstånd. Koppar är den näst bästa [[konduktivitet|ledaren]] för [[elektrisk ström]] efter [[silver]] och är det absolut vanligaste materialet för [[elkabel|elektriska kablar]] och elektroniska [[mönsterkort]]. Koppar är inte [[magnet]]iskt men används till [[elektromagnet]]er och [[transformator]]er. Koppar har god [[lödning|lödbarhet]] med [[tenn]]- eller [[silver]]baserat lod, men [[flussmedel]] behövs.

Metallen leder även värme mycket effektivt (401 [[watt]] per meter och [[kelvin]]), en egenskap som gör den användbar inom elektronik där den leder bort värme från kretsarnas [[transistor]]er och andra effekt[[halvledare]].
Livslängden för olika kopparprodukter varierar stort – från hundra år eller mer i byggnader, till bara några få år i elektronisk utrustning. En ständig debatt förs kring huruvida kopparkapslar är lämpliga för [[slutförvaring av radioaktivt avfall]]. Förespråkarna menar att kopparkapslar med 5 cm tjocka väggar kommer att hålla i minst en miljon år under normala förhållanden.

Koppar är en halvädel metall och motstår de flesta [[oxiderande]] [[syror]], även ren [[saltsyra]], men löses i [[salpetersyra]] och [[svavelsyra]].
I fuktig luft, särskilt i närvaro av luftföroreningar, bildas ett brunt oxidskikt, som sedan kan omvandlas till en grön [[patina]], kallad [[ärg]]. Vanliga oxider är [[koppar(I)oxid]] och [[koppar(II)oxid]] och vanligaste salt är [[kopparsulfat]].

Koppar förekommer i olika former och koncentrationer. Den finns i sjövatten, floder, växter, jorden och även i ren metallisk form.

== Biologiska funktioner==
[[Fil:ARS copper rich foods.jpg|miniatyr|Mat rik på koppar]]
Koppar är ett livsnödvändigt [[spårämne]] för människor, djur och växter. Kopparinnehållet hos en vuxen individ utgör normalt 80 milligram, det dagliga upptaget genom födan av omkring 2–3 milligram.<ref name="ReferenceA">''Nationalencyklopedin'' multimedia plus, 2000</ref>

Vissa djur såsom många [[blötdjur]] har kopparbaserade [[hemocyanin]]molekyler för syretransporten i blodet och koppar behövs för [[fotosyntes]]en i växtriket. Hos människan bidrar koppar till bildandet av [[röda blodkroppar]].

Samtidigt kan förhöjningar av kopparhalten ge upphov till skadliga effekter på mark- och vattenorganismer. Sådana effekter kan uppträda vid de halter som uppmäts i förorenade miljöer till exempel i storstäder. 

Koppar[[förgiftning]] är dock ovanlig, då kopparupptaget i tarmen är litet. Akut kopparförgiftning leder till kräkningar och diarré. Koppar lagras normalt inte i kroppen, varför symtomen är övergående om exponeringen upphör.<ref name="ReferenceA"/>

Koppar påverkar [[immunförsvaret]], och [[kopparbrist]] kan bl.a. leda till [[agranulocytos]], ett livshotande tillstånd av brist på [[vita blodkroppar]]. Det ingår som beståndsdel i [[ceruloplasmin]], samt några [[aminoxidas]]er som oxiderar [[monoamin]]er (till exempel [[dopamin]]), [[histamin]] och [[diamin]]er.<ref>{{Webbref |url=http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D08.811.682.664.249&tool=karolinska |titel=Amine Oxidase (Copper-Containing) |hämtdatum=2011-11-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120121134210/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D08.811.682.664.249&tool=karolinska |arkivdatum=2012-01-21 }}</ref> 

[[Antimikrobiell behandling|Antimikrobiellt]] har koppar visat sig effektiv mot bland annat [[Escherichia coli|E. coli]], [[MRSA]], [[polio]], [[influensavirus]] och [[stafylokocker]].{{Källa behövs|datum=2011-11-04}}

Används även i [[kopparspiral]] som [[preventivmedel]].<ref>[http://preventivmedel.nu/preventivmedel/kopparspiral/ preventivmedel.nu] {{Wayback|url=http://preventivmedel.nu/preventivmedel/kopparspiral/ |date=20130529191118 }}</ref>

[[Fil:Minneapolis_City_Hall.jpg|miniatyr|Ärgat koppartak]]
== Historisk och aktuell användning ==
Koppar och kopparlegeringar har använts i vår del av världen under tre och ett halvt årtusende i ett otal applikationer – från bronsålderns rakknivar och bronsyxor, via 1600-talets koppartak och brons[[kanon]]er, till industrisamhällets [[Lager (tillgångar)|lager]]metaller, [[VVS]]-detaljer och elektriska och elektroniska komponenter. Kopparkärl med [[förtenning|förtent]] insida var förr vanliga i köket och används ännu för dekoration och till moderna exklusiva kokkärl där god värmeledning önskas.

I dag används materialet som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör, samt för vatten- och värmedistribution tack vare sina goda [[korrosion]]segenskaper. I kylskåp och bilar har koppar använts till [[radiator]]er och rör, exempelvis [[bromssystem|bromsrör]].

[[Fil:Stranded_lamp_wire.jpg|miniatyr|Elkabel med kopparledare]]
Koppar används som [[elektrisk ledare]], på elektroniska [[mönsterkort]] och till [[elektronikkomponent]]er för exempelvis [[telekommunikation]] på grund av den goda [[ledningsförmåga]]n och [[lödning|lödbarheten]]. Eltillämpningar konsumerar 60 % av all framställd koppar.

[[Fil:French_horn_front.png|miniatyr|Blåsinstrument av mässing]]
Kopparlegeringar som [[mässing]] och [[brons]]er används till exempel i rörkopplingar och [[ventil]]er, och som beslag och dekorationer. Koppar och kopparlegeringar används i marina tillämpningar, såsom [[propeller|båtpropellrar]] och [[fiskedrag]] och är vanliga i [[musikinstrument|musiksammanhang]], såsom [[piano]]- och [[gitarr]]strängar och [[bleckblåsinstrument]].

Kopparens användbarhet och beständighet har eftertraktats och den används till [[kopparmynt|mynt]] i många länder, med eller utan [[nickel]], i Sverige exempelvis i 50-öringen som användes 1992–2009. Koppar är en vanlig tillsats vid [[guldsmedskonst|guldsmedsarbeten]] då [[guld]]- och [[silver]]legeringar ska göras mera [[hållfasthet|hållfasta]].

Kopparföreningar utgör de färgande beståndsdelarna i en rad blå och gröna [[pigment]], som [[Malakitgrönt (oorganiskt pigment)|malakit]], [[azurit]] och [[Smaragdgrön|schweinfurtergrönt]].<ref>{{Bokref|efternamn = Hansen|förnamn = Fenge|titel = Farvekemi. Uorganiske pigmenter|hämtdatum = |år = 1991|medförfattare = Jensen, Ole Ingolf|utgivare = G.E.C. Gad|utgivningsort = Köpenhamn|språk = danska|sid = 97–113}}</ref>

== Kopparlegeringar ==
Koppar används dels olegerad dels som basmetall i ett stort antal [[legering]]ar, i vilka man önskar uppnå vissa speciella egenskaper. Vanliga legeringsmetaller är [[zink]], [[tenn]], [[aluminium]], [[nickel]], [[beryllium]], [[kisel]], [[kadmium]] och [[krom]]. 

Några kända kopparlegeringar är [[mässing]], [[brons]], [[malm (legering)|malm]], [[tombak (legering)|tombak]] och [[nysilver]]. Även [[nordiskt guld]] och [[Coopers guld]] är kopparbaserade. [[Konstantan]] och [[manganin]] är legeringar för speciella tekniska tillämningar.

De vanligaste av dessa legeringar är mässing, (koppar och zink) och brons, (koppar och tenn).
Dessa namn används dock om en rad olika [[legering]]ar med koppar som basmetall och en eller flera legerande metaller, även när de ingående metallerna inte är helt kända.

== Se även ==
* [[Periodiska systemet]]
* [[Falu koppargruva]]
* [[Aitikgruvan]]
* [[Brons]]
* [[Mässing]]
* [[Kopparbrist]]
* [[Kopparnickel]]
* [[Legering]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>

=== Tryckta källor ===
*{{bokref|name="Life and Science-Chemistry Today"|efternamn=Sherwood|förnamn=Martin|titel=Kemin, Grundämnen & föreningar|år=1990|utgivare=Bonniers|isbn=91-34-50893-7|sid=128}}
*{{bokref|titel=Nationalencyklopedin|11|år=1989|utgivare=Bra Böcker|isbn=91-7024-621-1|sid=4306}}

== Externa länkar ==
* {{webbref |url=http://kulturarvsdata.se/raa/dokumentation/d58730a0-6e11-40ec-874e-d5711b593e36 |titel=Materialguiden |arkivurl= |arkivdatum= |år=2013 |utgivare=Riksantikvarieämbetet |format={{pdf}} (CC-BY-2.5)}}
* [http://miljobarometern.stockholm.se/sub.asp?mo=6&dm=1 Materialflödesanalys för koppar i Stockholm]
* [http://copper.org Copper Development Association]

{{Periodiska systemet navbox}}

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Koppar| ]]
[[Kategori:Grundämnen]]
[[Kategori:Mineral]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]