Visa källa för Lag

{{Global|Behöver mer information om rättssystem utanför Europa/Nordamerika|månad=2023-10}}{{omdirigering|Legal|orten i Kanada|Legal, Alberta}}
{{Hänvisning|lag som juridiskt begrepp}}
[[Fil:Milkau Oberer Teil der Stele mit dem Text von Hammurapis Gesetzescode 369-2.jpg|miniatyr|Övre delen av stentavlan med [[Hammurabis lagar]].]]
[[Fil:Sveriges Rikes Lag 2013 001.tiff|miniatyr|En svensk [[lagbok]].]]
En '''lag''' kan dels vara en av [[lagstiftande myndighet]] utfärdad [[föreskrift]] ([[författning]]) med ett antal (en eller flera) bestämmelser, dels en [[lagsamling]], ett samlat verk av bestämmelser (till exempel [[common law]], [[Code Napoléon]] och [[1734 års lag]], se nedan), ofta nedtecknad.

Sådan lagstiftning upprätthålls av [[stat]]en i någon form inom ett territorium, eller av den institution, som har hand om rättsskipningen där någon egentlig stat ej står att finna. Även den [[internationell rätt|internationella rätten]], [[folkrätten]], kan räknas som lag, men reglerna för dess implementerande i nationell lag skiljer sig från land till land. Ett exempel på internationell rättsregel är [[Europakonventionen]] – enligt en [[grundlag]]sbestämmelse i [[Sverige]] ([http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1974:152#K2 2 kapitlet] 19 § [[regeringsformen]]) får annan svensk lag inte strida mot den konventionen.

== Etymologi och filosofi kring ordet lag ==
1 "lagar"
2 "förodningar"
3 "lagboken"
4
5


Ordet lag har, som alltså har framgått av detta, även andra liknande betydelser, se [[lag (olika betydelser)]]. Ordet lag heter på [[latin]] ''[[lex]]'', vilket ibland används i populariserade namn på nyantagna lagar eller på äldre lagar författade på latin.

=== Naturrätt ===
Religiöst ansågs lagen ("något som ligger fast, är fastslaget, fastställt") gå tillbaka på grundläggande samhällsregler som fastlagts i heliga skrifter som i princip ansågs utgå från högre makter. Med [[filosofi]]ns och [[teologi]]ns framväxt, utvecklades denna syn på lagen genom [[naturrätten]].

Den [[thomism|thomistiska]] naturrätten menar att det finns tre lagar: den eviga lagen, naturlagen och [[den positiva rätten]]. Den eviga lagen anses då vara den som utgick från [[Gud]], naturrätten det rättsliga [[förnuft]]et och strävan efter fulländning som är inneboende i människan, och den positiva rätten som människans lagar. Eftersom thomismen är religiös, menar den naturrättslära som utgår från den att de mänskliga lagar som strider mot naturrätten inte är riktiga lagar (''legis corruptio''). Den människa som förtrycks av de mänskliga lagarna, i strid mot naturrätten, har rätt att bryta mot dem, enligt de naturliga rättsreglerna.<ref>Tore Strömberg, ''Rättsfilosofins historia i huvuddrag'', 2:a uppl. Lund 1985, s. 15 f</ref> Under upplysningstiden utvecklades mer sekulära naturrättsliga doktriner, men i huvudsak delar de synen på den positiva rätten och dess giltighet. 

=== Den historiska skolan ===
Denna [[dualism|dualistiska]] syn på [[rättsordning]]en, och förklaringen att det finns lagar som inte är lagar, delas med [[den historiska skolan]], som dock i stället härleder giltigheten från rättshistorien.<ref>Tore Strömberg, ''Rättsfilosofins historia i huvuddrag'', 2:a uppl. Lund 1985, s. 41</ref> I motsats till dessa skolor hävdar [[rättspositivism]]en att den positiva rätten, det vill säga vad människor i västvärlden vanligen avser med "lagarna", är den enda källan till rätten. Lagar är enligt rättspositivismen [[stat]]ens befallningar.<ref>Tore Strömberg, ''Rättsfilosofins historia i huvuddrag'', 2:a uppl. Lund 1985, s. 48 f</ref>

=== Laghypotes ===
Laghypotes är något som håller på att växa från en [[hypotes]] till en lag, en hypotes som är belagd.{{Källa behövs|datum=2023-11}}

=== Olika betydelser ===
Ordet ''lag'' kan i juridiska sammanhang syfta på en enskild [[föreskrift]] utifrån ett beslut i [[lagstiftande församling]], till exempel [[kulturmiljölagen]] eller [[semesterlagen]]. Det kan också vara lagen inom ett visst [[rättsområde]], eller en [[författningssamling]] eller [[lagsamling]] som gäller i ett land eller en jurisdiktion. En [[lagbok]] är en officiellt sammanställd lagsamling.

== Lagstiftare ==
Sedan [[medeltiden]] har olika regler också fastlagts för hur man kan förändra en lag i [[parlament]], [[riksdag]]ar etc. Efter upplysningstiden har folket och [[folkrepresentation]]en som lagstiftare (den så kallade [[folksuveränitetsprincipen]]) varit en allt viktigare princip sedan den allenarådande religionen fått minskad makt och [[religionsfrihet]]en började ses som en mänsklig rättighet – att ''inte endast en enda'' allena saliggörande syn på världen skulle ha alla rättigheter, medan andra inte hade det.

En viktig del av lagbegreppet är att en gammal lag bara kan avskaffas och ändras genom att en ny lag stiftas, den så kallade [[formella lagkraftens princip]].<ref>Erik Holmberg och Nils Stjernquist, ''Grundlagarna'' [[1979]], {{ISBN|91-1-807372-7}}, s. 152-157.</ref> Den är fastslagen i 1974 års regeringsform, [http://www.riksdagen.se/templates/R_PageExtended____6080.aspx 8 kapitlet 17 §.]. Alltså är tanken att en lag ska ligga fast så länge inte en ny lag stiftas.

Begreppet [[allmän lag]] som ibland har förekommit innebär att den är generell, det vill säga giltig för alla (en lag som innehåller mer specifika regler kallas [[speciallag]]). Eftersom reglerna och åliggandena i den allmänna lagen gällde alla, ansågs genom historien i allt högre grad att detta var en angelägenhet som borde beslutas av en [[folkrepresentation]], ett folkvalt [[parlament]]. Det ledde också sedermera till tanken på [[allmän rösträtt]]. 

I de flesta moderna stater stiftas också lagar av [[parlament]] eller liknande lagstiftande församlingar, som i [[demokrati]]er är folkvalda. I äldre tider utfärdades lagar ofta av [[kung]]ar och [[envåldshärskare]], ibland gemensamt med [[parlament]]et och båda hade då vanligen ömsesidigt [[veto]]. I Sverige är det [[Sveriges riksdag|riksdagen]] som stiftar lagar, medan [[Sveriges regering|regeringen]] endast kan utfärda [[förordning]]ar, som står under lagar i status. [[Myndigheter]] kan enbart utfärda [[föreskrift]]er, som står under såväl lagar som förordningar i status. De äldsta nedtecknade svenska lagarna är [[landskapslag]]arna.

== Olika typer av lagar ==
Det finns olika typer av lagar, exempelvis:
* Lagar som definierar olika [[brott]] och vilka [[straff]] som de är belagda med. I Sverige motsvaras dessa bestämmelser närmast av [[Brottsbalken]]. Tidigare gällde under hundra år [[Strafflagen]] och dessförinnan [[Missgärningsbalken]] och [[Straffbalken]].
* Lagar inom [[civilrätt]]sliga områden, som exempelvis innehåller bestämmelser om hur [[avtal]] får utformas, hur [[äganderätt]] till [[fast egendom]] och [[lösöre]] regleras, och hur [[Tvistemål|tvist]]er i bland annat ekonomiska frågor skall lösas, liksom också bestämmelser om [[skuldebrev]] och [[konsumenträtt]] etc. Hit hör också [[äktenskapsbalk]]en och [[arv]]sreglerna i [[ärvdabalken]], där det bland annat regleras om tvister angående dessa saker, samt andra regler som reglerar enskildas förhållanden inbördes.
* Lagar som reglerar rättegångsförfarandet, så kallad [[processrätt]], i Sverige reglerat främst i [[Rättegångsbalken]] och [[Förvaltningsprocesslagen]].
* [[Grundlag]]ar brukar främst gälla landets politiska styresform, grundläggande fri- och rättigheter och liknande frågor. Grundlagar intar normalt en särställning genom att de är svårare än andra lagar att ändra. Grundlagar är också lagar, men räknas som högre i status än vanliga lagar, eftersom bestämmelserna där ofta räknas som viktigare och mer grundläggande, vilket de ofta är. Men det finns egentligen inga restriktioner för vad som kan regleras i grundlag, så även trivialiteter kan regleras i grundlags form.

== Definition av lagbegreppet i olika grundlagar ==
=== Lag enligt 1809 års regeringsform ===
I [[1809 års regeringsform|1809 års svenska regeringsform]] ansågs lag vara "allmän civil-, kriminal och kyrkolag" (§ 87) [http://sv.wikisource.org/wiki/Regeringsform_1809], liksom kommunallag efter en grundlagsändring 1865 (§ 57) [https://web.archive.org/web/20100831012655/http://www.sns.se/zino.aspx?articleID=839]. Allmän civil- och kriminallag motsvarar ungefär straff- och civilrätt i förra stycket. Dessutom fanns en skyddsparagraf mot nya åligganden eller "pålagor" i §§ 73-80, liksom i §§ 57-68 som reglerade [[beskattning]] och [[budget]]reglering (om hur statens medel skulle användas, då ofta kallad [[statsreglering]]). Grundlag ändrades enligt ett svårare förfarande i § 81 i 1809 års regeringsform.[https://web.archive.org/web/20100831012655/http://www.sns.se/zino.aspx?articleID=839]

[[Kyrkolag]] var en lag om kyrkans bekännelse, gudstjänstliv och organisation med mera. Den kyrkolag som gällde fram till 1993 var [[1686 års kyrkolag]], som efterhand hade reviderats och kompletterats. 1993 år kyrkolag ersattes 2000 dels av [[Lag om Svenska kyrkan]], dels av Svenska kyrkans [[Kyrkoordningen|Kyrkoordning]].{{Källa behövs|datum=2023-11}}

=== Lag enligt 1974 års regeringsform ===
I [[regeringsformen|1974 års svenska regeringsform]] regleras lagbegreppet i [http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1974:152#K2 kapitel 2] och [http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1974:152#K8 kapitel 8.] I 8 kapitlet 1 § står det att 2 kapitlet om grundläggande fri- och rättigheter har en del paragrafer som innebär att lag skall stiftas av riksdagen om inskränkningar av fri- och rättigheter etc.
I 2 § föreskrivs att "enskildas personliga ställning och förhållanden inbördes" (civilrätt) skall regleras genom lag, liksom i 8 kapitlet 3 § föreskrifter om "förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller åligganden för enskilda". Detta är en viktig skyddsparagraf för att inte inskränkningar i enskildas frihet och egendom ska kunna ändras annat än av folkrepresentationen genom lag eller förändring av lag eller med stöd av lag. Det är en del av [[legalitetsprincipen]]. En annan del av legalitetsprincipen är att lag eller annan föreskrift i princip inte heller får ges tillbakaverkande ([[retroaktiv]]) kraft och reglera förhållanden som tidigare varit lagligt enligt 2 kapitlet 10-11 §§. I Sverige är dock retroaktiv skattelagstiftning tillåten i viss utsträckning enligt 2 kapitlet 10 § andra stycket.<ref>Mer om [[legalitetsprincipen]] finns i ''Grundlagarna'' 1979, {{ISBN|91-1-807372-7}}, s. 103-111 och s. 255-258.</ref>
 
Det finns heller inget som hindrar att också andra områden och ämnen än de nyss nämnda kan regleras genom lag beslutad av riksdagen. Till exempel i de fall det brukar regleras i förordning och utfärdas av regeringen ensam. Detta står i 8 kapitlet 14 §. Ett hinder är dock regeln om att riksdagen inte får reglera hur ett enskilt fall skall regleras. Riksdagen får alltså inte i detalj bestämma hur enskild myndighet eller [[domstol]] skall besluta i ett enskilt fall. Detta regleras i [http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1974:152#K11 11 kapitlet] 7-8 §§ och är till för att förhindra en godtycklig behandling utan systematik och för att främja principen om [[jämlikhet|likheten inför lagen]]. Riksdagen får inte heller till exempel sätta likheten inför lagen ur spel genom någon annan lagstiftning, eftersom bland annat detta är en grundbult i de grundläggande fri- och rättigheterna i [[regeringsformen]]s kapitel 2 (till exempel 2 kapitlet 23 §).

=== Andra grundlagar ===
I många länders grundlagar definieras lag som allt det som beslutas av landets parlament. Till exempel anses budgeten som lag, till exempel i [[Danmark]] där en lag som reglerar budget kallas ''finanslov'', "finanslag". I Sverige anses budgeten inte som en lag utan som ett beslut av riksdagen. Skatter regleras dock i lag eftersom det är ett "åliggande" enligt 1974 års regeringsform ([http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1974:152#K8 8 kapitlet] 3 § och [http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1974:152#K9 9 kapitlet] 1 §). I [[Storbritannien]] anses [[Storbritanniens parlament|parlamentet]] vara suveränt och anses därför kunna reglera vilket ämne som helst i lagform genom så kallade parlamentsakter ''Acts of Parliament''. I [[USA]] kallas motsvarigheten ''Acts of Congress''.{{Källa behövs|datum=2023-11}}

== Olika rättssystem och lagar ==
{{Huvudartikel|Rättssystem}}
[[Fil:Magna charta cum statutis angliae p1.jpg|miniatyr|''[[Magna charta]] cum statutis angliae'', gammal engelsk lagtext från [[1300-talet]].]]
[[Fil:Constitution Pg1of4 AC icon cut.png|miniatyr|Ett utdrag ur inledningen till [[USA:s konstitution]] från 1787, en av världens mest välkända lagtexter.]]

=== Sedvanerätt och billighetsrätt i anglosaxiska länder ===
Är förhållanden inte reglerade genom sådan skriven lag — så som fallet är i en del länder som till exempel [[Storbritannien]] eller [[USA]]  —  anses gamla rättsfall, [[prejudikat]], [[sedvanerätt]] och hävd som bindande lagregler, som reglerar grundläggande förhållanden, till exempel att en frikänd inte får åtalas för samma brott igen och att kroppen måste hittas för att någon skall kunna åtalas för mord etc. Grundläggande rättsregler finns dock även där i skriven lag såsom i [[Magna Charta]], [[Bill of Rights (England)]], [[USA:s konstitution]], [[Bill of Rights (USA)]], [[Europakonventionen]] som också Storbritannien har [[Ratifikation|ratificerat]] och många andra skrivna lagar, så kallade [[statuter]] (''Statutes, statutory law'') eller parlaments- och kongressakter. De bindande regler som gäller av hävd och sedvanerätt och bindande gamla rättsfall kallas ''[[common law]]'' (allmän lag) och alla domstolar är i princip tvungna att följa reglerna såsom en lag för att upprätthålla [[jämlikhet]]en inför lagen, att alla döms konsekvent efter samma regler och reglerna kan i princip endast ändras genom skriven lag.<ref name=common>''Lilla Uppslagsboken'' 1974, band 2, spalt 572; samt ''Bonniers Konversationslexikon'' 1927, band II, spalt 1380 och band III, spalt 1132 (den förra om "common law", den senare om "equity").</ref>

Dessutom finns något vid sidan av ''common law'' som kallas [[billighetsrätt]] (equity), som är en mer pragmatisk tolkning av ''common law''. Det innebar att den stränga oböjliga tolkningen av ''common law'' skulle kompletteras av en mer pragmatisk "skälighetsrätt" eller "billighetsrätt" som lämpade sig bättre efter de konkreta omständigheterna och inte enbart efter gamla sedvänjor och prejudikat. Den billigaste och enklaste lösningen ansågs bäst för parterna.<ref name=common/>

=== Romersk rätt och Saliska lagen ===
I [[Tysk-romerska riket]] (på [[tyska]] ofta kallad ''Gemeines Recht'', "allmän rätt") och i [[Frankrike]] tillämpades gammal [[romersk rätt]] och en lag som kallades [[Saliska lagen]]. Romersk rätt hade sin härstamning i [[Romerska riket]]s rättssedvänjor och rättstradition i form av nedtecknade gamla lagbestämmelser (till exempel kejserliga förordningar och [[de tolv tavlornas lag]]), prejudikat och bildade [[rättsfilosofi]].{{Källa behövs|datum=2023-11}}

Liksom i våra dagar bestämdes i romersk rätt att bevisfrågan skulle prövas av domstolar medan straffen skulle utdömas efter de prejudikat om hur lagen skulle tolkas för olika brott, varvid konsekvens och mer likhet inför lagen uppnåddes ("uniform tolkning"). Prejudikaten avgjordes i Romerska riket av den högste domaren som kallades ''[[praetor]]'', främst i av honom utfärdade [[edikt]].<ref>''Lilla Uppslagsboken'' 1974, band 8, spalterna 245-246; och ''Bonniers Konversationslexikon'' 1927, band IX, spalterna 1313-1314.</ref>

=== 1734 års lag ===
I Sverige var det senaste samlade lagverket [[1734 års lag]], som omfattade både civil-, kriminal- och processrätt. Det var indelat i olika avdelningar, som sedan [[medeltiden]] i Sverige (sedan [[Äldre Västgötalagen]]) kallats [[balk (juridik)|balkar]]. Smärre delar av detta lagverk gäller fortfarande i Sverige och [[Finland]] (då naturligtvis olika delar av lagen), men flera av dess balkar har bytts ut mot nya. Till exempel är [[Jordabalken]] från 1970, [[Äktenskapsbalken]] (ersatte den äldre [[Giftermålsbalken]]) från 1987 och [[Brottsbalken]] från 1962 (som ersatte [[1864 års strafflag|Strafflagen]] från 1864, som i sin tur ersatte [[Straffbalken|Straff]]- och [[Missgärningsbalken|Missgärningsbalkarna]] i 1734 års lag).{{Källa behövs|datum=2023-11}}

=== Code Napoléon ===
[[Fil:Code Civil 1804.png|miniatyr|Första sidan till [[1804]] års upplaga av [[Code Napoléon]]. Denna bok anses vara grunden för moderna [[lagbok|lagböcker]].]]
Napoleon såg till att utfärda en stor lagbok som reglerade civilrätten i en mer samlad, skriven form, som på [[franska]] kallades ''[[Code Napoléon]]'' efter kejsaren. Dess officiella namn på franska var dock ''Code Civil des français'', "fransmännens civillagsamling", ibland förkortat till ''Code civil'', "civillagen". Den gäller fortfarande i förändrad form i till exempel Frankrike och [[Belgien]] och har också senare införts i eller varit förebild för en del andra länder som har behövt en mer ordnad lagstiftning.<ref name=Code>''Bonniers Konversationslexikon'' 1927, band II, spalterna 1338-1339; och ''Lilla Uppslagsboken'' 1974, band 2, spalt 543.</ref>

"Code" ([[latin]]: ''Codex'') betyder från början "kod", "[[kodifikation]]", vilket från början innebar att en lag kallades Code för att man "kodifierade" rättssedvänjor, det vill säga såg till att få rättssedvänjorna på pränt i en lagbok.<ref name=Code/>

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>

=== Litteratur ===
*[[Erik Holmberg]] och [[Nils Stjernquist]], ''Grundlagarna'', Göteborg och Lund december [[1979]], [[Norstedts Förlagsgrupp|PA Norstedts och Söners förlag]], Stockholm [[1980]], [[Studentlitteratur AB]], 1980 ({{ISBN|91-1-807372-7}}).
*''Bonniers Konversationslexikon'', [[Albert Bonniers Förlag|Bonniers Förlag]], Stockholm [[1927]].
*''Lilla Uppslagsboken'', [[Svensk uppslagsbok|Förlagshuset Norden AB]], Malmö [[1974]].

== Se även ==
{{commonsbox|Law}}
{{wikiquotebox}}
*[[Sveriges rikes lag]]
*[[Sveriges Lagar]]
*[[Teleologi|Teleologisk lagtolkning]]
*[[Rätt (juridik)|Rätt]]
*[[Rättskälla]]
*[[Gällande rätt]]
*[[Lex]]
*[[Förordning]]
*[[Ekonomisk lag]]
*[[Juridik]]
*[[Romersk rätt]]
*[[Lokal ordningsstadga]]
*[[Praetor]]
*[[Edikt]]
*[[Kanonisk rätt]]
*[[Naturrätt]]
*[[Lagbok]]
*[[Lagstyre]]

{{Politisk filosofi}}

[[Kategori:Juridik]]
[[Kategori:Lagar| ]]
[[Kategori:Påbud]]