Visa källa för Lantdag

[[File:Plenarsaal des Niedersächsischen Landtages in Hannover.jpg|thumb|Det tyska förbundslandet [[Niedersachsen]]s lantdag, 2007.]]{{Fler källor
| datum = 2021-03
}}
'''Lantdag''' är namnet på en [[folkrepresentation]] i en delstat eller underlydande land (medan hela landets parlament kallas ''riksdag'' eller ''förbundsdag''). Namnet har använts i [[Estland]], [[Kurland]], [[Livland]] och [[Finland under den ryska tiden]] och i [[svenska besittningar]], och används alltjämt för parlamenten i [[Tyskland]]s och [[Österrike]]s [[förbundsland|förbundsländer]] ({{Lang-de|Landtag}}), med undantag för de tyska förbundsländer som är [[stadsstat]]er.

== Sverige ==
I Sverige användes termen som beteckning för vissa [[landsortsmöten]] i Sverige och Finland, samt i de baltiska besittningarna. På 1660-talet hölls Malmö [[Malmö recess (1662)|lantdag]], där de nyförvärvade skånska provinsernas angelägenheter avhandlades.<ref name="ReferenceA">{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1933 |titel=[[Svensk uppslagsbok]] |utgåva=band 16 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk Uppslagsbok AB |sid=891}}</ref>

==Finland före 1919==
{{Se även|Finlands lantdagar}}
Folkrepresentationen i Finland kallades lantdag under storfurstendömets tid 1809–1917 och fram till antagandet av det självständiga Finlands första grundlag 1919 ([[1919 års regeringsform]]), då beteckningen i stället blev riksdag som följd av att landet hade blivit självständigt. Efter lantdagen i Borgå 1809 sammankallades den inte förrän med lantdagen i Helsingfors 1863. Den mellanliggande perioden, då ingen finländsk lagstiftning ägde rum,  brukar i Finlands historia kallas [[statsnatten]].

Lantdagen var till 1907 en ståndslantdag vald genom [[klassval]], och bestående av fyra [[Stånd (samhällsklass)|ständer]]: [[adel|ridderskapet och adeln]], [[Prästeståndet i Finland|prästeståndet]], [[Borgarståndet i Finland|borgarståndet]] samt [[Bondeståndet i Finland|bondeståndet]]. Under storfurstendömets tid sammanträdde ståndslantdagen 15 gånger: 1809 ([[Borgå lantdag]]), 1863,  1867, 1872, 1877, 1882, 1885, 1888, 1891, 1894, 1897, 1899 (urtima lantdag), 1900, 1904–1905, och 1905–1906  (urtima lantdag). I [[Helsingfors]] sammanträdde adeln i [[Finlands riddarhus|Riddarhuset]] och de [[ofrälse]] stånden i [[Ständerhuset]].

Efter [[storstrejken 1905]] omvandlades ståndslantdagen [[1907]] genom [[Lantdagsordningen 1906]] till en [[Enkammarsystem|enkammarlantdag]] sammansatt av representanter för olika [[politiska partier]], valda med [[Allmän rösträtt|allmän och lika rösträtt]] (för kvinnors del bland de första i världen).

==Tyskspråkiga länder==
Lantdag ({{Lang-de|Landtag}}) är beteckningen för [[parlament]]et i ett [[Tysklands förbundsländer|tyskt]] eller [[Lantdag (Österrike)|österrikiskt förbundsland]] (med undantag av de [[Tysklands förbundsländer|tyska förbundsländer]]na och [[stadsstat]]erna [[Bremen (förbundsland)|Bremen]], [[Hamburg]] och [[Berlin]] där det kallas borgerskap, ''Bürgerschaft'', respektive [[deputerad]]ekammare, ''[[Abgeordnetenhaus von Berlin|Abgeordnetenhaus]]''). I äldre tid (fram till och med [[Weimarrepubliken]]) var även [[Lübeck]] en "fri stad"/"fri riksstad", det vill säga en egen delstat efter [[Tysklands enande]] 1871. Den hade inte heller en landtag<ref name="ReferenceA"/> utan istället en annan sorts [[folkrepresentation]], som Bremen och Hamburg har idag.

Före Tysklands enande var Lübeck liksom Bremen och Hamburg och en del andra fria [[riksstäder]] egna självständiga [[stat]]er, liksom en rad [[Riksfurstar|furstendöme]]n också var. Så hade det varit sedan [[stat]]sbegreppet definierades i [[Westfaliska freden]]<ref>[http://svjt.se/svjt/1998/721 Artikeln "Om Westfaliska fredens folkrättsliga betydelse"] av professor [[Ove Bring]].</ref> (till förmån för de tidigare [[vasall]]erna i Tyskland). I furstendömena bildades under framförallt 1800-talet lantdagar av olika slag i de tidigare mer eller mindre [[absoluta monarkier]]na, där [[Envälde|enväldiga furstar]] styrde.  Detta i och med att [[liberalismen]] gjorde sig alltmer gällande sedan [[franska revolutionen]] [[1789]]. Detta förstärktes också i och med [[revolutionerna 1848]], som började med [[februarirevolutionen 1848|februarirevolutionen]] i [[Frankrike]] samma år. En del lantdagar grundade sig på [[Ståndssamhälle|ståndssystemet]] och en del förblev så, medan andra nyskapades eller blev mer liberala och moderna.

Samtidigt innebar liberalismen att större delar av befolkningen fick ökad betydelse politiskt och de ville ha en enklare stat att röra sig inom för handel, regler och så vidare, för att lättare kunna skapa sig välstånd för att försörja den allt större befolkningen. I samband med [[nationalism]]en som också började gry under franska revolutionen gav det upphov till upprepade krav på och försök till att ena Tyskland i en enda stat. Ett försök till det var [[Frankfurtparlamentet]] i Sankt Paulskyrkan ([[Paulskirche]]) i [[Frankfurt]] under revolutionsåret 1848.

===Liechtenstein===
Även den lagstiftande församlingen i [[Liechtenstein]] bär beteckningen som en [[Landtag (Liechtenstein)|lantdag]].

===Tyskland===
En lantdag väljs vart fjärde till femte år i Tyskland. Lantdagen bestämmer över ekonomin och ändrar förbundslandets lagar och författning (även om det dessutom krävs en folkomröstning för detta i vissa förbundsländer). Ledamöterna i lantdagen har som officiell beteckning ''Mitglied des Landtages'' (MdL). De väljer i de tyska förbundsländerna en [[ministerpresident]] (utom i stadsstaterna). I förbundsländer som huvudsakligen består av en stad utses istället en [[borgmästare]], men i Berlin en [[Berlins regerande borgmästare|"regerande borgmästare"]] och i Hamburg en "förste borgmästare".

====Lantdagar i förbundsrepubliken====
{{kolumner|2}}
* [[Baden-Württembergs lantdag]]
* [[Bayerska lantdagen]]
* [[Brandenburgs lantdag]]
* [[Hessens lantdag]]
* [[Mecklenburg-Vorpommerns lantdag]]
* [[Niedersachsens lantdag]]
* [[Nordrhein-Westfalens lantdag]]
* [[Rheinland-Pfalz lantdag]]
* [[Saarlands lantdag]]
* [[Sachsens lantdag]]
* [[Sachsen-Anhalts lantdag]]
* [[Schleswig-Holsteins lantdag]]
* [[Thüringens lantdag]]
{{kolumner-slut}}

===Österrike===
{{Se även|Lantdag (Österrike)}}

En lantdag väljs vart femte till sjätte år i Österrike. Ledamöterna i lantdagen har som officiell beteckning ''Mitglied des Landtages'' (MdL). De väljer i Österrikes förbundsländer en ''[[Förbundslandsregering (Österrike)|Landeshauptmann/Landeshauptfrau]]'' (utom i [[Wien]]).

== Se även ==
* [[Borgå lantdag]]
* [[Finlands riksdag]]

==Källor==
<references/>

==Externa länkar==
*[https://www.eduskunta.fi/SV/tietoaeduskunnasta/historia/Sidor/default.aspx Finlands riksdag, riksdagens historia]

[[Kategori:Politik i Tyskland]]
[[Kategori:Finlands historia under ryska tiden]]
[[Kategori:Finlands historia under självständigheten]]
[[Kategori:Feodalism]]
[[Kategori:Lagstiftande församlingar]]