Visa källa för Prakrit

{{Uppdateras|Källan är gammal och risken finns att vissa uppgifter är inaktuella, den bör därför kollas mot nyare källor|datum=2016-06}}
{{databox}}
Med '''prakrit''' i egentlig mening avses de prakritdialekter, som används i de klassiska [[indisk]]a [[Dramatik|dramerna]]. De förnämsta dialekterna är här [[maharashtri]], [[Chauraseni]], [[magadhi]] och [[paikachi]]. Av dessa fyra är de allmännaste den första (i [[poesi|vers]]erna) och den andra (i den [[prosa]]iska dialogen). De övriga påträffas mera sällan. I [[Chakuntala]] förekommer blott de två första, utom i sjätte akten, där en fiskare talar [[magadhi]]. I [[Mricchakatika]] finner man en ovanlig omväxling av olika prakritdialekter. 

Förhållandet mellan de fyra nyss nämnda [[dialekt]]erna är enligt senare  [[forskning]] följande: Maharashtri och chauraseni är endast variationer av samma dialekt. Mera avvikande är magadhi. Dessa tre kan betraktas såsom det egentliga [[Litteratur|litterära]] prakrit eller högprakrit. Att deras karaktär är delvis [[Konstgjorda språk|artificiell]], är ovan visat. Särskilt gäller detta om maharashtri. I motsats till högprakrit står paikachi såsom låg- eller vulgärprakrit. Det var ett fullt naturligt, men genom [[Dravidiska språk|dravidiskt]] inflytande i åtskilligt förändrat, levande folkspråk. Därmed sammanfaller i det närmaste det s.k. apabhranchaprakrit. 

Den allmänna karaktären av den [[Medelindiska språk|medelindiska]] periodens språk, jämfört med [[sanskrit]], är en större vekhet i [[Fonetik|ljudsystemet]] och en betydlig minskning i deklinationen och konjugationens formrikedom. Sanskritska diftonger sammandras ofta (ai till e, au till o); långa vokaler förkortas framför dubbelkonsonant; r-vokalen saknas, i det den har övergått till andra ljud (dock sällan i [[Gathas|gathadialekten]]). Det palatala väsljudet ''tj'' och det linguala s har sammanfallit med det dentala s (ej i Gathas). Konsonantgrupper [[Assimilation (lingvistik)|assimileras]], till exempel kty ~ky, rk med flera till kk; rs, sy, tjr, qy med flera till ss och så vidare (detta gäller icke om gathadialekten). 

I yngre prakrit bortfaller ofta enkel konsonant mellan vokaler inuti ord (i synnerhet i maharashtri). [[Tenuis]] övergår ibland till [[media (fonetik)|media]], nämligen t, p till d, b. I paikachi är den motsatta förändringen, nämligen av media till tenuis, regel: Den är ett dravidiskt drag; i pali förekommer den sporadiskt. Lingualt d blir i prakrit ofta lingualt ''l'' liksom i Veda. Blott n, m, l, h, s kvarstår alltid oförändrade. Genom [[Konsonant|konsonantutfall]] kommer naturligtvis ofta [[vokal]]er att sammanstöta; men det yngre prakrit medger [[Hiatus (fonetik)|hiatus]] i hög grad. Icke heller för pali är hiatus främmande, liksom icke heller för [[Veda]]. Intet ord slutar på annat än vokal eller nasalvokal. I yngre prakrit börjar intet ord med mera än en konsonant. 

Av de forna konsonantiska deklinationerna kvarstår redan i pali endast spillror; i yngre prakrit slutar alla nominalstammar på vokal. Dualis är förlorad hos både nomina och pronomina. Dativus, varav i det äldre prakrit ännu finns rester kvar, är i det yngre borta och ersattes av genitivus. De olika sanskritiska konjugationerna har, med undantag av fragment, som i yngre prakrit blir allt sällsyntare, övergått till a-konjugationen. Medium är redan i pali på väg att utträngas av aktivum. Dualis saknas. Det yngre språkets konjugation har endast presens indikativus och imperativus samt futurum i behåll. Preteritum uttrycks genom passiv participialkonstruktion, varvid objektet står i nominativus och det logiska subjektet såsom agent i instrumentalis. Av avledda konjugationsformer återstår passivum, causativum och denominativum; de övriga i sanskrit brukliga är förlorade, utom fragment i äldre prakrit. I allmänhet kan man säga, att prakritdialekterna i många avseenden förhåller sig till [[sanskrit]] liksom de [[romanska språk]]en till [[latin]]et.

==Se även==
*[[Fornindiska språk]]
*[[Indiens historia: Antiken och forntiden]]
*[[Indiens språk]]
*[[Indoeuropeiska språk]]

== Referenser ==
{{Ugglan|artikel=Prakrit|url=https://runeberg.org/nfcb/0077.html}}

[[Kategori:Indoariska språk]]
[[Kategori:Språk i Indien]]