Visa källa för Tändkulemotor

[[Fil:Tändkulemotor.svg|thumb|Skiss av tändkulemotor.<br />'''1.''' Tändkula <br />'''2.''' Cylinder <br /> '''3.''' Kolv <br /> '''4.''' Vevhus]]
[[File:Atlas tändkulemotorer.jpg|thumb|[[AB Atlas|Atlas]] tändkulemotorer. Affisch från omkring 1917.]]
[[Fil:Petroleummotor och spåntillverning.ogv|miniatyr|thumbtime=2|Petroleummotor "Patent Fenix" för gammaldags tillverkning av [[takspån]]. Video: längd 1min 37sek.]]
[[Fil:Pythagoras_Drott_Engine.JPG|thumb|Tändkulemotor av varumärket Drott, nytillverkad på [[Pythagoras industrimuseum]] i [[Norrtälje]] efter originalritningar.]]
[[Fil:Pythagoras råoljemotor 1924.webm|miniatyr|Pythagoras råoljemotor av märke Drott i [[Landsnora kvarn och såg]].]]
'''Tändkulemotor''', även ''semidieselmotor'', ''kultändare'', ''glödkulemotor'' och ''råoljemotor'', är en [[förbränningsmotor]] av [[kolvmotor|kolvtyp]] som förr användes till att driva bland annat [[fiskebåt]]ar, [[såg]]ar, fabriksmaskiner, [[pump]]ar, [[tröskverk]] och [[traktor]]er.

Tändkulemotorn är upphovet till det klassiska 'dunk-dunk-ljudet' från gamla fiskebåtar.<ref name=bohuslaningen_2019/><ref>{{webbref |url=http://www.tandkulan.com/ |titel=Tändkulemotorn |utgivare=Tändkulans vänner |datum=2006-04-24 |hämtdatum=2020-09-26 |citat=många ler igenkännande då de hör det karaktäristiska dunket |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060424072550/http://www.tandkulan.com/ |arkivdatum=2006-04-24 }}</ref>

== Funktion ==
Namnet härrör från den kulformade kammare som sticker ut ur motorns block, och som förvärms för att motorn ska starta. I denna kammare sker den huvudsakliga [[förbränning]]en och kammaren är förbunden med cylindern genom en kanal. Till skillnad från resten av motorn saknar kammaren vattenkylning. Kulan kommer alltså att hålla en högre temperatur än resten av motorn och det är detta som gör att bränsleblandningen antänds. Bränslet sprutas in i kammaren av en pump och när kolven pressar upp luft i kammaren stiger temperaturen genom kompressionen, värmen i kulans väggar och i de kvarvarande förbränningsresterna till sådan nivå att bränsle-luftblandningen antänds.

Principen liknar [[dieselmotorn]], men i denna åstadkoms den höga temperaturen enbart genom kompression. Eftersom [[förgasning]]en av bränslet sker vid mycket hög temperatur kan bränslen av låg kvalitet användas. Därför kallas motortypen även råoljemotor eftersom tjock [[mineralolja]] kan användas men även till exempel [[trätjära]], sälolja eller smör. Eftersom tändkulemotorerna oftast drevs vid låga varvtal krävdes ett kraftigt svänghjul.

Före start måste kulan värmas tills den blir svagt glödande. Ursprungligen skedde detta med [[blåslampa]] och kunde ta 15 till 20 minuter. Speciella blåslampor för detta ändamål drevs oftast med fotogen och tillverkades av till exempel av [[Primus]]. Senare motorer kunde värmas med elström eller med en pyroteknisk sats. För att få en jämn gång på motorn fick kulan sedan varken bli för kall eller för varm, varför driften krävde ett visst mått av skicklighet.

== Användning ==
Tändkulemotorn var oftast encylindrig och av [[tvåtaktare|tvåtaktstyp]]. Större fiskebåtar i Bohuslän hade ofta tvåcylindriga tändkulemotorer med relativt stor effekt.

Tvåtakts tändkulemotor kan gå åt två olika håll, och det kunde nyttjas för att växla riktning med snabbt stopp och omstart åt motsatt håll till exempel för att backa vid tilläggning i hamn. Härigenom undveks ett dyrbart backslag av mekanisk typ. Senare ersattes denna teknik i marina tillämpningar med reverserbara propellrar.

Motorerna var också vanliga i stationära tillämpningar för att driva mindre sågverk, pumpar, kvarnar et cetera. De kunde placeras på vagnar och användes på det sättet som mobila kraftstationer.

== Historik ==
Tändkulemotorn uppfanns i slutet av 1800-talet av engelsmannen [[Herbert Akroyd]]. Akroyd tillverkade en motor av [[fyrtaktsmotor|fyrtaktstyp]] med hjälp av Hornsby & Sons i Grantham. Drivmedlet för denna motor var [[fotogen]]. Motorn kom att vidareutvecklas senare i [[USA]] av två tyska emigranter som hette Mietz och Weiss vilka patenterade en liggande tvåtaktsmotor.

=== Sverige ===
Det var denna Mietz och Weiss tvåtaktsmodell som blev modellen för de flesta motorer som tillverkades i Sverige. [[J.V. Svenson]] köpte tillverkningsrättigheter runt sekelskiftet, och kom att bedriva en omfattande tillverkning i ''[[AB J.V. Svensons Motorfabrik]]'' i [[Nacka Strand|Augustendal]] i [[Nacka]]. År 1912 startade J.V. Svensons Motorfabrik produktion av en [[motorplog]] med tändkulemotor. Senare kom det att finnas mer än 70 större tillverkare av denna motortyp i Sverige och tändkulemotorer kom att utgöra en betydande svensk exportartikel.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=BILTRAKTORN - En undersökning rörande ett för jordbruket och försvaret gemensamt drag-, last- och personfordon|url=http://libris.kb.se/bib/13538074|format=PDF|hämtdatum=2016-08-03|serie=Statens offentliga utredningar|år=1948|libris=13538074}}</ref> Tillverkning av tändkulemotorer var särskilt etablerat i Sverige och har setts som en viktig faktor när Sveriges verkstadsindustri kom i kapp övriga Europas industrialiseringsgrad första årtiondena av 1900-talet.

== Svenska tillverkare av tändkulemotorer i urval==
{{kolumner|2}}
* [[AB Atlas]]
* [[Bolinders]]
* [[Lysekils Mekaniska Verkstad]] (Skandiaverken)
* [[Maskinbolaget Norrköping]] (Patent Fenix)
* [[Motorfabriken Pythagoras]], (bland annat modellerna Drott och Fram), Norrtälje
* [[June Munktell]], Jönköping
* [[Sefflemotorn|AB Seffle Motorfabrik]], [[Säffle]]
* [[AB J.V. Svenssons Motorfabrik]] (Avance)
* [[Målilla mekaniska verkstad]]
*[[Kristdala Motorfabrik]], Krimo, [[Kristdala]]
*[[F.O, Beijers mekaniska verkstad]], [[Kristdala]]
*[[Bröderna Nilssons motorfabrik]], [[Västervik]]
*[[AB N.A. Beijers Motorfabrik]], [[Vimmerby]]
*[[Motorfabrik Ideal]] (Jansons Mekaniska Verkstad), [[Göteborg]]
*[[Storebro Bruk]], [[Storebro]]
*[[AB Torps mekaniska verkstäder]], [[Torpsbruk]]
*[[Vänerns motorverkstad]], Vänern och Hanseat, [[Vänersborg]]
*[[AB Sandbäckens Verkstäder]], Herkjules, [[Katrineholm]] 
*[[Lidans motorfabrik]], [[Lidköping]]
*[[Bröderna Skoogs Motorfabrik]], Solo, [[Borlänge]], senare [[Gävle]]
*[[AB Gnarps Mekaniska Verkstad]], [[Gnarp]]
{{kolumner-slut}}

==Norska tillverkare av tändkulemotorer i urval==
*[[Brunvoll|Brunvoll AS]], [[Molde]]
*[[Sabb|Sabb Motor]], Bergen

==Danska tillverkare av tändkulemotorer i urval==
*[[Motorfabrikken Dan|Motorfabrikken Dan A/S]], [[Glostrup]]
*[[Maskinfabriken Tuxham|Maskinfabriken Tuxham A/S]], [[Köpenhamn]]

== Se även ==
* [[Dieselmotor]]
* [[Hesselmanmotor]]
* [[Tvåtaktsmotor]]
* [[Pythagoras industrimuseum]]

==Källor==
{{ugglan|artikel=Tändkulemotor|url=https://runeberg.org/nfcj/0420.html|datum=1920}}
===Noter===
<references>

<ref name=bohuslaningen_2019>{{Webbref
|url=https://www.bohuslaningen.se/nyheter/sotenäs/klassiskt-ljud-fortsätter-locka-till-tändkulemotorns-dag-1.17127003
|titel=Klassiskt ljud fortsätter locka till Tändkulemotorns dag
|hämtdatum=2019-12-27
|författare=Ulf Blomgren
|datum=2019-08-14
|verk=[[Bohusläningen]]
|språk=
|arkivurl=https://web.archive.org/web/20190814153541/https://www.bohuslaningen.se/nyheter/soten%C3%A4s/klassiskt-ljud-forts%C3%A4tter-locka-till-t%C3%A4ndkulemotorns-dag-1.17127003
|arkivdatum=2019-08-14
}}</ref>

</references>

== Vidare läsning ==
* {{bokref |efternamn=Biström |förnamn=Lars |medförfattare=Sundin Bo |titel=Svenska båtmotorer |år=1991 |utgivare=Båtdokgruppen |utgivningsort=Skärhamn |språk=swe |isbn=91-87360-05-5 (inb.) |libris=7764279 }}
* {{bokref |efternamn=Gårdlund |förnamn=Torsten |titel=Bolinders: en svensk verkstad : till 100-årsminnet J. & C.G. Bolinders mekaniska verkstads grundande |år=1945 |utgivare=Bolinder-Munktell |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=28177 }}
* {{bokref |efternamn=Niskanen |förnamn=Hannu |medförfattare=Hadell Olov |titel=Från Munktells till Valtra: succéhistorien om den nordiska traktorn fortsätter |år=2000 |utgivare=Valtra |utgivningsort=[Suolahti] |språk=swe |isbn=951-98599-0-X (inb.) |libris=8038994 }}
* {{bokref |efternamn=Hesselman |förnamn=Jonas |titel=Teknik och tanke: hur en motor kommer till |år=1948 |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=305242 }}
* {{tidskriftsref |författare=[[Rollof, Yngve]] |rubrik=Tillverkare av marina tändkulemotorer i Sverige |år=1982 |tidskrift=Dædalus (Stockholm) |volym=1982(51), |sid=149-161 : ill. |id=ISSN 0070-2528 |issn=ISSN 0070-2528 |libris=2825035 }}
* {{bokref |efternamn=Spade |förnamn=Bengt |titel=En historia om kraftmaskiner |år=2008 |utgivare=Riksantikvarieämbetet |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=978-91-7209-501-4 (inb.) |libris=11173222 }} s. 268-315.

== Externa länkar ==
* {{commonscat|Hot-bulb engines}}
* [https://www.tandkulemotorer.se/ Tändkulemotorer]
* [http://www.semidiesel.se Semidiesel]


[[Kategori:Motorer]]