Belarus

Republiken Vitryssland
Рэспубліка Беларусь
Республика Беларусь
Republiken Vitryssland; Рэспубліка Беларусь; Республика Беларусь
Flagga	Statsvapen
	Valspråk: inget
	Nationalsång: Мы, беларусы (Vi, vitryssar);
	läge
Huvudstad	Minsk
Största stad	Minsk
Officiellt språk	vitryska, ryska
Statsskick	presidentrepublik
Självständighet	från Sovjetunionen
Area
Demografi
BNP (PPP)	2005 års beräkning
Valuta	vitrysk rubel (BYR)
Tidszon	UTC+2
	Topografi
Nationaldag	3 juli
Landskod	BY, BLR
Toppdomän	.by,.бел
Landsnummer	375

Vitryssland, officiellt Republiken Vitryssland (vitryska: Беларусь, officiellt Рэспубліка Беларусь; ryska: Беларусь eller Белоруссия, officiellt Республика Беларусь, Belarus eller Belorussija, officiellt Respublika Belarus) är ett land i östra Europa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Vitrysslands huvudstad är Minsk.

Fram till 1991, då Vitryssland frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska socialistiska sovjetrepubliken och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Under Vitrysslands långa, dramatiska historia har landet erövrats, styrts och ibland härjats av en rad främmande överhögheter. På 500-talet koloniserades landet av slaviska folkstammar, och på 800-talet inlemmades det i Kievriket. Trehundra år senare erövrades det av invasionsstyrkor från grannlandet Litauen. På 1500-talet, då Litauen förenats med Polen, dominerade polskt inflytande. Under 1700-talet ockuperades området av Ryssland, och fortfarande är Vitryssland starkt ekonomiskt beroende av sitt väldiga grannland i öster.

Under både första och andra världskriget drabbades Vitryssland av katastrofal förstörelse. Resultatet av den tyska invasionen 1941 blev 1,3 miljoner döda och förintelse av nästan hela den judiska befolkningen. Många byggnader låg i ruiner, och huvudstaden Minsk hade jämnats med marken. Efter kriget hölls landet i ett hårt grepp av Sovjetunionen. 1986 drabbades landet av ytterligare en allvarlig katastrof genom Tjernobylolyckan i Ukraina: stora delar av jordbruksdistrikten i södra Vitryssland blev smittade av radioaktivt nedfall och är sen dess avstängda från jordbruksproduktion.

Det övervägande flacka landskapet visar upp moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, varav flera har blivit utdikade och uppodlade. Landet har ca 11 000 sjöar och genomkorsas av en rad floder, som kompletterar det stora transportnätet av vägar och järnvägar. Vitryssland har ingen kust utan utnyttjar hamnar i Polen och Litauen för sina sjötransporter. Knappt 30 % av landet består av skogar och hedlandskap, och nästan hälften av arealen utnyttjas som jordbruksmark. De viktigaste grödorna utgörs av korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En mycket viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, som omfattar mjölkproduktion och svinavel.

Vitryssland har stora förekomster av torv, bergsalt och kaliumkarbonat samt en del kolreserver, men för övrigt är råvarutillgångarna obetydliga. För att kunna försörja industrin, till exempel den petrokemiska industrin och lastbilsproduktionen, är landet hänvisat till energileveranser från Ryssland som man har satt sig i stor skuld till.

Det vitryska vardagslivet präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aljaksandr Lukasjenka kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett. Detta har emellertid skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. För det stora flertalet vitryssar är detta ingen stor fråga eftersom man är van vid den än mer totalitära ordning som rådde under Sovjet-tiden. Under perioden 2000-2007 uppvisade ekonomin god tillväxt, till stor del genom kraftigt subventionerade olje- och gaspriser från Ryssland. Den ryska politiken har därefter förändrats och olje- och gaspriserna gradvis höjts. Detta har drabbat den vitryska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit helt skuldfritt har landet på några få år dragit på sig en betydande utlandsskuld. Pengarna har gått direkt till att betala löner och pensioner.

Vitryssland är Europas minst demokratiska land enligt en rapport av den USA-amerikanska organisationen Freedom House^[1].

Historia

Detta avsnitt är en sammanfattning av Vitrysslands historia.

På 800-talet beboddes området av baltiska och slaviska stammar som kom att införlivas i Kievriket som följd av dess framväxt efter 860-talet. När Kievrikets makt efter Jaroslav I:s död 1054 minskade uppstod i området furstendömet Polotsk. År 1240 upplöstes Kievriket efter mongolinvasionen och det som idag är Vitryssland blev under 1300-talet en del av storfurstendömet Litauen och sedermera Polen–Litauen. År 1795 blev Vitryssland i samband med Polens delning en del av tsarväldet i Ryssland.

Efter den ryska revolutionen 1917 var Vitryssland självständigt en kort period innan det blev en del av Sovjetunionen såsom Vitryska SSR. Efter Sovjetunionens upplösning blev Vitryssland självständigt 1991. Sedan Aleksandr Lukasjenko blev vald till president 1994 har Vitryssland åter vänt sig mot Ryssland, och ländernas ekonomier är väl integrerade. Lukasjenkos tid som president har utvecklats till ett auktoritärt styre, där internationella kritiker även har anklagat Lukasjenko för att använda sig av diktatoriska metoder. De val som har hållits de senaste åren har betecknats som ofria av utländska observatörer, politisk opposition har fått utstå statlig repression och media är statskontrollerad. Anhängare av presidenten menar att Vitryssland har blivit besparade från en större ekonomisk kris som drabbade forna sovjetiska republiker i och med upplösningen av Sovjetunionen och den snabba övergången från planekonomi till marknadsekonomi.

Geografi

Vitryssland har ingen kust, är relativt platt och består av stora områden träskmark, med ett flertal sjöar och floder. De största träskmarkerna finns i Polesien. Det uppskattas finnas uppemot 11 000 sjöar i Vitryssland,^[2] men där majoriteten utgörs av sjöar med en yta på mindre än 0,5 km². I norr finns några större sjöar, såsom Naratj (79,6 km²) och Asvejskaje. Den största floden är Dnepr; viktigare bifloder till denna är Prypjat (som dock rinner samman med Dnepr i Ukraina), Berezina och Sozj. Andra viktigare floder är Njeman och Daugava (vitryska: Dzvina) i norr samt Bug i sydväst.

Landets högsta punkt är Dzerzjinskij på 346 meter över havet, och dess lägsta är floden Njeman på 90 meter över havet.

Vitrysslands yta är till 74 % täckt av skog och det är en av landets viktigaste naturtillgångar. Andra naturresurser är torv, mindre mängder petroleum och naturgas, granit, fosfor, dolomitisk kalksten, märgel, krita, sand, grus och lera.

Vitryssland har ett fuktigt kontinentalklimat som liknar det i Litauen och norra Ukraina. Vintrarna är stränga (den genomsnittliga temperaturen i januari är −8 till −2 °C) över hela landet, med omfattande snötäcke, och varar mellan 105 och 145 dagar. Somrarna är svala (medeltemperatur på 15 till 20 °C), med varmast i juli och augusti. Sommaren och våren är i regel de fuktigaste tiderna på året, även om det inte kommer några större mängder nederbörd. Det årliga nederbördgenomsnittet varierar mellan 550 och 700 millimeter.

Ungefär en femtedel av landets territorium, främst i de sydöstliga provinserna Homel och Mahiljow, är påverkade av olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl i norra Ukraina år 1986 och stora delar anses fortfarande vara obeboeliga då den joniserande strålningen fortfarande är skadlig (den har minskat med enbart 1 % sedan olyckan).^{[källa behövs]}

Städer

Administrativ indelning

Vitryssland är indelat i sex oblaster (län):

Politik

Vitryssland är en republik vars president enligt konstitutionen från 1994 har omfattande befogenheter. Det högsta politiska organet utgörs av ett tvåkammarparlament. Den folkvalda kammaren (Palata Predstavitelei) består av 110 platser, vars ledamöter väljs genom direkta val för en fyraårsperiod. Rösträttsåldern år 18 år. I den vitryska konstitutionen står det att den parlamentariska demokratin skall utgöras av rättvisa, frihet och allmän rösträtt, som innefattar hemliga val för att tillförsäkra väljaren politisk integritet. Andra kammaren måste godkänna premiärministern, och oppositionen kan därmed lämna in en misstroendeförklaring mot densamme. Första kammaren är en rådsförsamling bestående av 64 medlemmar som väljs geografiskt förutom 8 medlemmar som utses av presidenten.^[3]

Människorättssituationen i Vitryssland är inte bra. Mänskliga rättigheter kränks regelbundet, något som dokumenterats i flera internationella rapporter från bland annat EU).

Man har bytt flagga en gång under självständigheten sedan 1991 och återinfört den gamla sovjetiska Vitryska SSR flaggan om man bortser ifrån hammaren och skäran. Den gamla flaggan är nu mera en symbol för oppositionen, eller för frihet. Den som bär flaggan eller rödvita symboler så som pins, riskerar 2 veckors fängelse enligt vitrysk lag.

Sedan det omdiskuterade valet i oktober 2004 består parlamentet till största delen av icke partianslutna medlemmar, 98 stycken, och några få platser är tilldelade partierna kommunistpartiet (8 mandat), jordbrukspartiet (3 mandat) och det liberala demokratiska partiet (1 mandat). Oppositionskoalitionerna är Folkets koalition fem plus och Demokratiska centerkoalitionen där flera politiska partier finns representerade med skilda politiska inriktningar, bland annat liberaler, socialdemokrater, kommunister och konservativa.

Efter valet i oktober 2004 har flera organisationer inklusive OSSE förklarat valet som ej fritt. I valet 2006 segrade Alexandr Lukasjenko med 82,6%. OSSE-observatörerna har förklarat valet som ogiltigt på grund av att bl.a. oppositionen trakasserades och inte fick komma fram i media, samt att folket hotades av repressalier och våld om de skulle demonstrera ("Vi kommer att vrida nacken av dem som om de vore ankungar" - har Lukasjenko sagt i media enligt Dagens Nyheter och Aftenposten). Trots detta samlades 10 000 personer i Minsk den 19 mars för att demonstrera mot valresultatet. Enligt oppositionen har över 350 personer arresterats som följd av protestaktionerna, en del har dömts för "huliganism". Den 24 mars samma år greps ytterligare 400 personer på Oktobertorget i Minsk.

Ibland hör man talas om att Lukasjenko troligen skulle ha vunnit valet även om det var korrekt genomfört. Detta påstående ligger det dock ingen sanning bakom; då utförandet av opinionsundersökningar är förbjudet i Vitryssland och således endast genomförs av statliga institutioner. Man kan alltså inte veta vilket stöd Lukasjenka har i realiteten. Vitryssland, med nuvarande presidenten Alexandr Lukasjenko, brukar kallas "Europas sista diktatur".

Repressalier mot studenter som demonstrerade mot regimen ledde till att ett stort antal studenter relegerades från universiteten och högskolor. Polska staten ordnade då stipendier för de drabbade vitryska studenterna och platser för studier vid polska högskolor och universitet, från höstterminen 2006 deltar flera hundra vitryska studenter i programmet, som är det största stödprojektet inom EU för Vitryssland. Från Vitrysslands sida ses detta som en provokation och ökar ytterligare spänningen mellan länderna, då den polska minoriteten i landet redan tidigare påstått sig ha blivit utsatt för trakasserier.

Förbindelserna mellan Ryssland och Vitryssland har blivit alltmer spända, inte minst handelspolitiskt. Ryska krav på att ersätta gasimporten efter marknadsekonomiska priser har inte slagit väl ut.^[4]

2010 genomfördes ytterligare ett riggat presidentval i Vitryssland. Under valkvällen den 19:e december demonstrerade drygt 50.000 personer mot valfusket, i huvudstaden Minsk. Trots närvaron av internationella observatörer, väntade regimen inte länge innan de brutalt slog till mot demonstranterna. Kravallpolis omringade demonstranterna, många misshandlades svårt och ca. 600 personer fängslades. Bland de misshandlade och fängslade fanns även Lukasjenkas konkurrenter; presidentkandidater från demokratirörelsen. Njaklajeu, poet och presidentkandidat, stoppades under valdagen utanför sitt kontor av "okända män" (av regimen utsända) och misshandlades till medvetslöshet.

Västerländsk media var snabba med att gå ut med felaktig information dagen efter presidentvalet 2010 i Vitryssland, särskilt gällande vad som skedde under valnatten. Bl.a. skrev Aftonbladet att demonstranterna försökte storma regeringsbyggnaden. Svenska ambassaden som bevittnade tragedin under valnatten, samt svenska riksdagsledamöter (bl.a. Caroline Szyber) och representanter från kampanjen Info Belarus rapporterar om att det som såg ut att vara demonstranter som attackerade regeringsbyggnaden, i själva verket startades av provokatörer, dvs. den vitryska regimens egna utsända. På så sätt skulle regimen få "legitimitet" för ingripandet mot demonstranterna, samt en ursäkt för att använda sig av det övervåld som sedan användes. Det har framkommit foton och film-klipp som bevis på att vandaliseringen startades av en provokatör. Beviset har publicerats av oberoende medier i Vitryssland, bl.a. på webbsidan för Charter97.

Ekonomi

BNP (PPP): 80,74 miljarder USA-dollar (2006) ^[5]
BNP (PPP) per capita: 7 800 USA-dollar (2006) ^[5]
BNP-tillväxt: 8,3 % (2006) ^[5]
Olika sektorers andel av BNP: jordbruk, skogsbruk och fiske 14 %, industri 44 %, service och övrigt 42 % (1998)
Naturtillgångar: torv, fosfor, mineraler
Viktiga exportvaror: maskiner och tillbehör, syntetfibrer, kemiska gödningsmedel, metaller och livsmedel.

Demografi

Invånare: 9 724 723 (46/km²) (juli 2007) ^[5]
Naturlig befolkningstillväxt: −0,4 % (1996)
Läs- och skrivkunnighet: 98 %
Folkgrupper: cirka 78 % vitryssar, 13 % ryssar, 4 % polacker, 3 % ukrainare, 1 % judar, 1 % övriga
Språk: vitryska, ryska, polska, ukrainska, litauiska
Religion: 60 % rysk-ortodoxa, 14 % katoliker, därutöver medlemmar i unierade församlingar
HDI (2003): 0,786 (placerat 67:e i världen)

Flagga

Efter självständigheten antog man en vit-röd-vit flagga, för att senare återgå till en variant av den gamla sovjetiska flaggan för Vitryska SSR, där dock hammaren och skäran var borttagna. Den vit-röd-vita flaggan (vitryska: бел-чырвона-белы сцяг) används fortfarande av oppositionella och nationalister som en symbol för ett fritt och självständigt Vitryssland.

Kända vitryssar

Aleksandr Lukasjenko, president
Aliaksandr Bialiatski, människorättsaktivist
Marc Chagall, konstnär
Vasil Bykov, författare
Svetlana Aleksievitj, författare
Lev Vygotskij, pedagog och filosof
Olga Korbut, gymnast
Anzjelika Agurbasj, sångerska och skådespelerska
Natalja Podolskaja, sångerska
Kanstantsin Drapeza, musiker och sångare
Aljaksandra Kirsanava, sångerska
Maxim Tsigalko, fotbollsspelare
Alexander Hleb, fotbollsspelare
Maksim Mirnyj, tennisspelare
Dmitry Koldun, sångare. Deltog för Vitryssland i Eurovision Song Contest 2007 och slutade på 6:e plats.
Prophetic Dream, industrirock-band
Alexander Rybak, artist, född i Minsk, bosatt i Norge, vinnare av Eurovision Song Contest 2009.
Andrej Sannikov, presidentkandidat 2010, grundare till Vitrysslands största oppositionella nyhetssida.

Sevärdheter

Populära turistmål är Minsk, Brest, Hrodna, Vitsebsk och Chatyn.

Övrigt

Landets inhemska namn, Belarus, är också namnet på en traktor som tillverkas i Minsk.

Etymologi

Bela i Belarus (Беларусь) kommer av en felaktig transkribering av det slaviska ordet för färgen "vit", белo (Vjela). Rus i Belarus är en direkt transkribering av poc, som betyder "[det] växer" eller "växande" men allmänt sett uppfattas som en förkortning av Россия, Ryssland.

Namnet betyder alltså "vita Ryssland", alternativt men mindre troligt "Det vita växande".

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2010	150 av 179
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2010	154 av 178
Transparency International	Korruptionsindex 2010	127 av 178
United Nations Development Programme	Human Development Index 2006	67 av 179

Referenser

Geographica - Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder ISBN 978-3-8331-4129-4

^ ”Freedom in the World 2009” (på engelska). Freedom House. http://www.freedomhouse.org/uploads/fiw09/FIW09_Tables&GraphsForWeb.pdf. Läst 20 mars 2009.
^ https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bo.html , läst 2009-10-03
^ ”National Assembly of the Republic of Belarus”. Belarus government.. http://www.sovrep.gov.by/index_eng.php/.466....1.0.0.html.
^ Anna Smolchenko (15 december 2006). ”Putin, Lukashenko Head for Gas Talks”. The Moscow Times: s. 5. http://www.themoscowtimes.com/stories/2006/12/15/041.html.
^ [a b c d] ”Belarus”. The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bo.html. Läst 4 maj 2007.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Belarus.

[1] ”Freedom in the World 2009” (på engelska). Freedom House. http://www.freedomhouse.org/uploads/fiw09/FIW09_Tables&GraphsForWeb.pdf. Läst 20 mars 2009.

[2] ttps://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bo.html , läst 2009-10-03

[3] ”National Assembly of the Republic of Belarus”. Belarus government.. http://www.sovrep.gov.by/index_eng.php/.466....1.0.0.html.

[4] Anna Smolchenko (15 december 2006). ”Putin, Lukashenko Head for Gas Talks”. The Moscow Times: s. 5. http://www.themoscowtimes.com/stories/2006/12/15/041.html.

[ciaworldfactbook-5] [a b c d] ”Belarus”. The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bo.html. Läst 4 maj 2007.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]