Vismut

	Vismut
Sb; ↑; Bi; ↓; Mc	Bly ← Vismut → Polonium
Generella egenskaper
Utseende	glänsande rödvit
Fysikaliska egenskaper
Densitet	9780 kg/m³ (273 K)
Smältpunkt	544,4 K (271,2 °C)
Kokpunkt	1837 K (1564 °C)
Molvolym	21,31 × 10-6 m³/mol
Smältvärme	11,3 kJ/mol
Ångbildningsvärme	104,8 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	160 (143) pm
Kovalent radie	146 pm
Jonisationspotential	Första: 703 kJ/mol; Andra: 1610 kJ/mol; Tredje: 2466 kJ/mol; Fjärde: 4370 kJ/mol; (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Xe] 4f14 5d10 6s2 6p3
e− per skal	2, 8, 18, 32, 18, 5
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	3, 5 (svagt sur)
Elektronegativitet	2,02 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur	rombohedral
Ljudhastighet	1790 m/s m/s
Värmeledningsförmåga	7,87 W/(m·K) W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet	0,867×106 A/(V × m)
Mohs hårdhet	2,25
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
	SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Vismut är ett silvervitt metalliskt grundämne, som används i lättsmälta legeringar. Beteckningen är Bi efter latinets bisemutum, som i sin tur kommer från tyskans Wismuth. Detta kan i sin tur ha kommit från weiße Masse, "vit massa". Vismut(III)oxid, kemisk beteckning Bi₂O₃, är den form av ämnet som är viktigast inom industrin.

Allmänt

Vismut är en ganska tung, glänsande metall. Vismut är ovanligt ogiftigt om man jämför med många andra tungmetaller. Vismut är en av de få metaller som kan förekomma i naturen i ren form. För att vara en metall leder vismut elektricitet och värme mycket dåligt.

Irisering

Vismut som syntetisk kristall. Ytan är ett mycket tunt skimrande skikt av vismutoxid.

Vismutmolekylerna är kristallina, vilket innebär att de bildar regelbundna strukturer som upprepar sig exakt i alla tre dimensioner. Dessa geometriska mönster kallas kristaller.

Vid kontakt med syre kan metallen vismut oxidera, och därmed bilda vismut(III)oxid, som är en kemisk förening som består av grundämnena vismut och syre.

Oxiderade vismutkristaller kan få en beläggning på ytan som består av ett tunt skikt av vismutoxid, vars färger framträder och skiftar om betraktningsvinkeln ändras. Detta fenomen kallas irisering.

Förekomst

Vismut är ungefär dubbelt så vanligt som guld i jordskorpan. Det framställs oftast som en biprodukt vid framställning av bly. Kina är världens största producent av vismut.

Användningsområden

I legeringar med låg smältpunkt.
Som skydd mot joniserande strålning.
Det används ibland i hagelkulor som ersättare till bly eftersom det är mindre giftigt.
Peltierelement, elektrodynamiska värmepumpar
Ersättare inom andra användningsområden där bly används men inte är lämpligt på grund av sin giftighet.
Vismutoxidklorid används ofta inom kosmetika.
Högtemperatursupraledande magneter

Se även

Periodiska systemet