Isadora Duncan
Isadora Duncan, född 26 maj 1877 i San Francisco, Kalifornien, USA, död 14 september 1927 i Nice, Frankrike, var en amerikansk dansös. Duncan räknas som en av den moderna dansens pionjärer.
Duncan debuterade vid 17 års ålder i En midsommarnattsdröm. Hon uppträdde därefter med växlande framgång i Paris (1903), Budapest, Florens, Berlin, Sankt Petersburg (1905), Stockholm (1906), USA (1908-22), Moskva (1921), varvid hon ivrade för en reformering av dansen, där hon ville åstadkomma en återupplivning av den gammalgrekiska kördansen. Duncan dansade med antika vasbilder och reliefer som förebild, barfota och ofta endast iklädd en tunn grekisk tunika, viken en tid, särskilt i Tyskland, orsakade en fullständig epidemi av mer eller mindre amatörmässig "barfotadans". Det ryska balettdramat påverkades även av Duncans dansteorier. Duncan grundade flera danskskolor, bland annat i Grünewald vid Berlin 1904 (senare flyttad till Darmstadt), i Paris 1904 och i Moskva 1921. Hon utgav 1903 Tanz der Zukunft. Hennes självbiografi, Mitt liv, utgavs 1929 på svenska.[1]
Duncan blev berömd för sina utmanande och nyskapande dansnummer, men hennes död är kanske ännu mer berömd.[källa behövs] 1927 trasslade hennes långa, fransade sjal in sig i ekrarna på en Amilcar sportcabriolet vid en utfart i Nice, varpå hon bröt nacken. Hon ligger begravd på Père-Lachaise-kyrkogården i Paris.
Noter
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Isadora Duncan.