Diskurs

Diskurs (latin: discursus, "springa till och från") betyder antingen "talad kommunikation eller debatt" eller "en formell diskussion eller debatt". Termen används ofta inom semantik och diskursanalys. Inom semantiken är diskurser lingvistiska enheter uppbyggda av flera meningar; med andra ord konversationer, argument eller tal. Inom diskursanalys, som blev populär under sent 1960-tal, är ordet "diskurs" kort för "diskursiv formation", vilket är vad Michel Foucault kallade kommunikation som involverar specialiserad kunskap av olika sorter. Det är i denna form som ordet oftast används inom akademiska studier. Andra centralfigurer inom diskursanalysen är Leo Spitzer, Ernesto Laclau och Chantal Mouffe.

Diskursanalys är en metod som sedan början av 2000-talet används allt oftare i uppsatser och avhandlingar vid svenska högskolor.

Diskursstudier har utförts inom flera områden som undersöker relationerna mellan språk, till exempel feministiska studier, antropologi, etnografi, kulturella studier, litterär teori och idéhistoria. Inom dessa fält är begreppet "diskurs" i sig självt utsatt för diskurs, alltså debatterat på basis av specialiserad kunskap. Diskurs kan likväl ses i användandet av talat, skrivet, tecknat språk och andra kommunikationsformer.

Under 1900-talet, via den generativa grammatiken, strukturalismen, poststrukturalismen och dekonstruktionen, har ordet fått en utvidgad betydelse. Detta beror på att de gemensamt ser språket som summan av de enheter, den struktur, som skapar, upprätthåller och utgör begreppsbildning och förståelse, och därför är den avgörande instansen för mänsklig samvaro, där diskursen är begreppsvärlden i dess specifika uttryck. Med denna utvidgade betydelse är det ett samlingsnamn för de infallsvinklar, begrepp, sätt att resonera, frågeställningar och så vidare som tillämpas inom ett visst område. Denna utvidgning från specifik till generell betydelse är närbesläktad med begreppet paradigm som under samma tid genomgick en likartad utveckling.

Diskursbrott innebär att en diskussion som tidigare varit mer eller mindre tabubelagd, plötsligt går att formulera och diskutera, till exempel att avskaffa monarkin eller ha kvinnliga präster. Troligen kan man säga att ett diskursbrott även kan uppstå i ett äktenskap, inom en familj eller inom ett företag. Inom ämnet omvärldsbevakning är diskursbrott ett fundamentalt begrepp då det ofta föregår en större förändring av förutsättningarna (risker och möjligheter) för ett företag.

Litteratur

• Mats Börjesson: Diskurser och konstruktioner (2003)
• Mats Börjesson och Eva Palmblad, Diskursanalys i praktiken (2007)
• Norman Fairclough Media discourse (1995)
• Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, Hegemonin och den socialistiska strategin (2008)
• Michel Foucault Diskursens ordning : installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970 (1993)
• Jacob Torfing New theories of discourse : Laclau, Mouffe and Zizek (1999)
• Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod (2000)