Kiirunavaara
| Kiirunavaara | |
| Berg | |
 Kiirunavaara, sedd från Luossavaara
| |
| Läge |  Lappland i Sverige
|
|---|---|
| - höjdläge | 733 m ö.h. |
| Geonames | 605185 |
| Koordinater | 67°49′37″N 20°11′05″Ö / 67.82694°N 20.18472°Ö |
Kiirunavaara eller Kirunavaara, nordsamiska Gironvárri, Kierunavaara, är ett fjäll i Kiruna som innehåller en av världens största kända sammanhängande kroppar av järnmalm. Gruvbolaget LKAB har brutit malmen där sedan början av 1900-talet och idag är gruvan världens största och modernaste underjordsgruva.
Det nordsamiska namnet Gironvárri betyder fjällripeberget och kommer av att fjället tidigare varit bebott av stora antal fjällripor.
Sydväst om Kiirunavaara ligger lågfjället Pahtohavare och det ligger även ett myrområde väster om slamdammarna känt som Kiirunavuoma.
Geografi och geologi
Kiirunavaara är beläget väster om Kiruna och syns tydligt nästan varän i staden man befinner sig.
Eftersom malmkroppen sträcker sig tvärs genom berget och brytningen började i dagen är en stor del av det ursprungliga berget bortforslat. De platåer som man ser längs sidorna på berget är gråberg som bara tippades utmed sidorna på berget medan malmen åkte rutschkana ned till bergets fot.
På 50-talet när gropen blev för stor och kanterna för branta övergick man successivt till underjordsbrytning. 1962 övergav man helt dagbrottsbrytningen. Man hade då orter i bergets liggsida och lät dagbrottet fyllas igen av de gamla gråbergshögarna. Man släppte nu ner malmen genom schakt i berget och körde ut malmen med tåg till malmvagnarna som fylldes med malm på väg till Narvik.
Så länge man bröt nära dagbrottet läckte kall luft ned från dagbrottet in i gruvan där luften var fuktig. Detta gjorde att det på vintern, då det kunde vara -35 grader ute, var mycket kallt att jobba i gruvan.
Malmkroppen
I Kirunaområdet finns ett flertal kroppar av apatitjärnmalm, vilka sammanlagt upptar en yta på över 700.000 kvadratmeter och omfattar mer än 2000 miljoner ton järnmalm. Kiirunavaaramalmen är den största, vilket samtidigt gör den till en av världens största sammanhängande malmkroppar.
Malmkroppen bildades för mer än 1,9 miljarder år sedan. Den är en enda jättelik sammanhängande magnetitskiva formad som en lagergång. Den utgjorde Kiirunavaaras högsta, numera bortsprängda topp, Statsrådet, vilken nådde 743 meter över havet. Den är fyra kilometer lång, i genomsnitt 80 meter bred och beräknas sträcka sig åtminstone två kilometer ner i marken. Lutningen är omkring 60 grader.
Malmen består av en fosforrik, tät, hård, högprocentig svartmalm.
Kiirunavaaramalmen ligger i ett område som inom geologin kallas för det svekokarelska orogena komplexet. Bergarterna i denna region består av suprakrustalbergarter, primorogena, senorogena och postorogena intrusiv. Här hittar man de så kallade kirunaporfyrerna.
Historia
Ända sedan slutet av 1600-talet har de enorma fyndigheterna kring sjön Luossajärvi varit kända. Samerna hade dock redan vetat om detta sedan länge. Det dröjde dock till 1736 innan en ordentlig undersökning av bergen genomfördes.
Kiirunavaara var länge Sveriges största dagbrott men sedan man övergått till underjordsbrytning[när?] har Aitik koppargruva tagit över titeln.[källa behövs]
Den 2 februari 2008 ca kl. 20.00 inträffade ett större ras i gruvan, och en person omkom. Totalt arbetade 77 personer i gruvan när det rasade.
Huvudnivåer
345 m
Så småningom gjorde man en huvudnivå i gråberget på 345 meters djup där man hade matsal, verkstäder och transportsystemet med ett underjordiskt tåg som fraktade malmen från de olika schakten i gruvan till skipen som var den hiss som lyfte upp malmen upp till ytan. Skipen är det stora röda tornet som man ser uppe på berget på fotot.[källa behövs]
På denna nivå låg den gamla besöksgruvan som tusentals turister och alla Kirunas skolbarn fått besöka.
540 m
På 1960-talet var det dags att inviga nästa huvudnivå. Nya tåg, matsalar och verkstäder byggdes för arbetare och maskiner. En del av de lokaler som blev tomma när man flyttade ner till nästa nivå används idag till odling av shiitake-svamp. Besöksgruvan är också belägen på 540 meters nivå dit Kiruna Turistbyrå ordnar guidade turer för allmänheten. LKAB:s visningsgruva InfoMine har fått högsta betyg i den internationella guideboken Lonely Planet.[källa behövs]
775 m
1979 invigdes huvudnivån på 775 meters djup under bergets ursprungliga topp. Man hade nu lagt den nya huvudnivån långt ner under den aktuella brytningsnivån och satsade stort på bl.a förarlösa tåg som lastades och kördes till skipen från kontrollrum där arbetarna nu satt sida vid sida med joystick och monitor.
Fortfarande skulle ju malmen brytas loss ur berget vilket skedde med skivrasbrytning och så småningom även pallarsbrytning. I skivrasbrytningen bröts orter genom malmkroppen. Man gick längst in i orten och laddade med sprängämnen som verkade mera långsamt än dynamit och spräckte sönder berget snarare än sprängde sönder det. Vid midnatt sköt man varje natt ner ny malm som dagen därpå kunde forslas ut med truckar som körde fram och tillbaka i orten tills det inte längre var malm som rasade ner. En van lastare kände på vikten i skopan om det var malm eller gråberg han hade i skopan men man gjorde hela tiden noggranna kontroller av malmkvalitén och olika kvalitéer tippades i olika schakt.
1045 m och ett nytt pelletsverk
Eftersom malmen sträcker sig minst 2 000 meter ner i berget vet man att den inte kommer ta slut inom kort, men det är hela tiden en utmaning att ta upp den ur berget med lönsamhet. 1995 stod den nya huvudnivån på 1 045 meters djup klar och samtidigt hade man också investerat i ett nytt pelletsverk.
LKAB räknade med att den nya huvudnivån skulle göra gruvan lönsam i minst 25 år framåt. 1995 + 25 blir ju 2020 och många började nog räkna på om det var rätt att köpa hus som eventuellt skulle bli om inte värdelösa så i alla fall omöjliga att sälja 2020.
1365 m
Den nya huvudnivån på 1365 meters djup kommer att vara fullt utbyggd 2017, och beräknas trygga tillgången på malm 20 år framåt. [1]
Referenser
- Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
- Kiruna, 100-årsboken ISBN 91-630-9371-5
Se även
