Hoppa till innehållet

Malmö

Från Wikipedia
Version från den 8 november 2013 kl. 21.36 av Dator12 (Diskussion | Bidrag) (sanningen)
För andra betydelser, se Malmö (olika betydelser).
Malmö
Tätort
Centralort
Residensstad
Från ovan vänster: Turning Torso, Malmöhus slott, gripskulpturen på Gustav Adolfs torg, Kronprinsen och Öresundsbron.
Slogan: Mångfald, möten, möjligheter
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommuner Malmö kommun, Burlövs kommun
Koordinater 55°36′21″N 13°0′9″Ö / 55.60583°N 13.00250°Ö / 55.60583; 13.00250
Area 7 681,36 hektar (2010-12-31)[1]
 - inom Malmö kommun 7 163 hektar (2010-12-31)[1]
 - inom Burlövs kommun 518 hektar (2010-12-31)[1]
Folkmängd 280 415 (2010-12-31)[1]
 - inom Malmö kommun 270 214 (2010-12-31)[1]
 - inom Burlövs kommun 10 201 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 36,51 inv./hektar
 - inom Malmö kommun 37,72 inv./hektar
 - inom Burlövs kommun 19,69 inv./hektar
Grundad 1353
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 21X XX
Riktnummer 040
Tätortskod 3604
Geonames 2692969
Malmös läge i södra Sverige.
Malmös läge i södra Sverige.
Malmös läge i södra Sverige.
Se kartdata överlagrat på...
Google 		Kartdata
Wikimedia Commons: Malmö

Malmö är en kommungränsöverskridande tätort, huvudsakligen belägen i Malmö kommun i Skåne län men även innefattande Arlöv i Burlövs kommun. Malmödelen av tätorten utgör centralort i Malmö kommun, medan Arlöv utgör centralort i Burlövs kommun. Malmö är även residensstad i Skåne län. Malmö är Sveriges tredje största tätort efter Stockholm och Göteborg.

Malmö ingår i storstadsområdet Stormalmö och, tillsammans med bland annat Köpenhamn, Öresundsregionen.

Av hela tätortens befolkning om &&&&&&&&&0280415.&&&&&0280 415 invånare bor &&&&&&&&&0270214.&&&&&0270 214 invånare inom Malmö kommun (2010).[1] I hela Malmö kommun bor &&&&&&&&&0365252.&&&&&0365 252 invånare (2024).[2] I Stormalmö bor &&&&&&&&&0778823.&&&&&0778 823 invånare (2024). Med över 50% invandrare.[2]

Etymologi

Namnet Malmö (belagt i formen Malmöghae cirka 1170) är en sammansättning av malm i betydelsen "sand" eller "grus" och pluralis högar av ordet hög. Orten låg ursprungligen vid nuvarande Triangelområdet och avskars från Öresund av ett kuperat sand- och insjöområde. Namnet Malmö finns även på andra håll i landet med samma betydelse. Ordet malm är besläktat med mala och förekommer även som efterled, till exempel i stadsdelsnamn som Norrmalm.[3]


Historia

Huvudartikel: Malmös historia
Malmö på 1580-talet
Malmöhus slott

Malmö var under 1100-talet en kyrkby som låg på platsen för nuvarande Triangeln. Vid mitten av 1200-talet anlades en stad vid kusten som övertog byns namn. Staden kan ha anlagts av den danske ärkebiskopen som en kommunikationsort mellan kyrkans stad Köpenhamn och Lund. Det rika fisket i Öresund bidrog till stadens mycket kraftiga expansion runt åren kring 1300. Malmö övertog mer och mer från Lund rollen som den viktigaste staden i Skåne. Under 1500-talet inföll stadens andra stora ekonomiska glansperiod.

Tunnelkomplexet vid Adelgatan och Sankt Petrikyrkan från 1300-talet är de äldsta bevarade byggnaderna i Malmö. Därefter kommer en del 14- och 1500-talshus i centrum. Malmöhus slott byggdes under denna period.

Under den så kallade Grevefejden 1534-1536 spelade Malmö en avgörande roll i försöken att få återinsatt den avhållne kungen Kristian II. Malmö förlorade kampen. Den nye kungen Kristian III lät gräva en vallgrav runt slottet Malmöhus och uppkastade också slottets vallar samt uppförde fyra kraftiga kanontorn för slottets beskydd. Här inlades en stark garnison. Malmöhusgardet är i dag en militärhistorisk förening som på ett tidstroget och unikt sätt försöker åskådliggöra slottets soldatliv på 1500-talet.

I samband med Roskildefreden 1658 hamnade staden utvecklingsmässigt i bakvattnet. Först i slutet av 1700-talet, när Frans Suell tog initiativet till att bygga en riktig hamn i Malmö, började staden att återhämta sig för att sedan börja växa på allvar i mitten av 1800-talet.

Södra stambanan fick sin sydliga ändstation i Malmö, på grund av närheten till kontinentfärjorna och Köpenhamn. Det skedde ungefär samtidigt som utresevillkoren till Danmark lättades. En rad tullagar som införts i Skåne för att hindra handel och kontakt med Danmark upphörde vid denna tid. 1900 passerade Malmö Norrköpings stad som rikets tredje stad. En lång tid därefter fanns en stark rivalitet mellan arbetarstäderna Malmö och Norrköping, vilket inte minst syntes när fotbollslagen möttes i Fotbollsallsvenskan på 1950-talet.

Kungsparken kring sekelskiftet år 1900

I mitten av 1800-talet expanderade staden också utanför kanalerna, som dock behölls för rekreation och som vackert inslag i stadsbilden. Stadsdelar som Lugnet och Rörsjöstaden, avsedda för arbetarna respektive borgarna, började byggas.

Kring sekelskiftet skedde stora kommunala satsningar, som tillkomsten av elektricitetsverk och ett nytt gasverk. Man elektrifierade hästspårvägen, byggde ut kloakverket och inrättade ett kommunalt slakthus. En stor höjdpunkt var Baltiska utställningen 1914, vilken hölls på platsen för nuvarande Pildammsparken. Inför utställningen skedde stora satsningar även i andra delar av staden. Spårvägsnätet utvidgades, nya broar byggdes och stenläggningen i gatorna gjordes om. Det byggdes nya hotell och andra byggnader och husfasader renoverades. Året därpå inkorporerades Limhamns köping av Malmö stad.

Staden fortsatte att växa under mellankrigstiden, trots depression och näringslivskriser. Socialdemokraterna, med Nils Persson i spetsen, tog makten i stadsfullmäktige 1919, en position som de behöll fram till 1985. Under samma tid tillkom Bulltofta som blev stadens och Sveriges första riktiga flygplats.

Malmö rådhus
Lilla Torg i Malmö

Efter andra världskriget kom nästa tillväxtboom, som varade fram till 1970-talet. På 1950-talet tillkom nya bostadsområden som Mellanheden och Augustenborg, samtidigt som Simhallsbadet (nuvarande Aq-va-kul) och Malmö Stadion byggdes. Något senare tillkom bostadsområdena Segevång och Lorensborg. På 1960-talet påbörjades uppförandet av flera stora bostadsområden som Videdal, Söderkulla och Nydala-Hermodsdal-Gullviksborg. Senare tillkom Rosengård, Kroksbäck, Lindängen, Holma och Lindeborg inom ramen för miljonprogrammet. En del av dessa storskaliga stadsdelar kom att kritiseras redan innan de färdigställts. Samtidigt genomfördes omfattande saneringar av äldre bebyggelse i centrala staden, då områden som Lugnet revs. I Gamla staden uppfördes Caroli City och kvarteret Erik Menved. På 1960-talet tillkom även Kronprinsen, som kan betraktas som dåtidens motsvarighet till Turning Torso. Det blev snabbt ett av Malmös populäraste områden trots att kritikerna avfärdade projektet redan på planeringsstadiet. Rivningarna fortsatte på olika håll i staden fram till början av 1990-talet och lämnade till att börja med obebyggda tomter efter sig.

Flertalet av de avrivna tomterna från saneringsperioden under 1960- och 70-talen har bebyggts. I dag är höghus mer accepterat i Malmö. Staden har sedan 1800-talet haft gott om torn, kampaniler och industriella byggnadsverk som reser sig högt i skyarna på den annars så platta slätten.

Under 1970-talet drabbades Malmö av flera kriser. En utflyttningsvåg åderlät staden på tusentals personer varje år. Det var framförallt medelklassens barnfamiljer som sökte sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö eftersom Malmö kommun inte upplät tillräckligt många byggklara tomter för villor utan prioriterade flerbostadsbyggen för att spara på den värdefulla marken. Samtidigt började Kockums varv, som under 1970-talet var stadens största arbetsgivare, att skära ned på antalet anställda fram till 1986, då den civila fartygsproduktionen helt upphörde. Även andra industrier som textilindustrin och kalk- och cementindustrin i Limhamn påbörjade en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varade omkring 1975–1995, med avbrott för "kasinoekonomin" i slutet av 1980-talet. Då byggdes bland annat Sheratonhotellet vid Triangeln (sedermera Hilton, numera Scandic) med glashiss i 20 våningar. Saab-fabriken i Malmö byggdes på samma område där Kockums en gång hade legat. När fabriken väl var igång lades den ned efter att man gjort 200 bilar i testproduktion och Sverige drabbades av lågkonjunkturen 1991. Saab-fabriken ersattes av Malmömässan.[4]

1990–1994 förvärrades krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvann när mycket av det som fanns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin i Limhamn lades ned. Stadens befolkning ökade dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid till följd av en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befann sig i inbördeskrig.

Turning Torso, Malmö

1995 blev ett genombrottsår när krisen vände. Under året påbörjades byggandet av Öresundsbron, vilket gav arbetstillfällen i en byggbransch som hade drabbats hårt av byggkrisen i det tidiga 1990-talet. Samma år beslutades även att Malmö skulle få en från Lund fristående högskola med egna utbildningar. Det talades rentav om att Malmö högskola skulle få bli ett eget universitet vilket gladde lokalpolitikerna. Samtidigt bestämdes även att hålla en bomässa, Bo2000, som senare blev Bo01, och att Kockumskranen skulle flytta från Malmö hamn.

2000 invigdes Öresundsbron. 2001 hölls Bo01, som blev en ny stadsdel i Malmö. 2002 flyttades Kockumskranen till Sydkorea. Nedmonterandet av Kockumskranen blev symbolen för att det gamla "Arbetarmalmö" försvunnit. 2005 påbörjades byggandet av Citytunneln som öppnades för trafik den 12 december 2010.

Malmö blev Sveriges första Fairtrade City 2006 (Rättvis handel-stad). Under 2011 stod Malmö värd för världens femte internationella Fair Trade Towns-konferens.

Militärstaden

Staden har genom åren huserat ett flertal staber och förband.

Administrativa tillhörigheter

Malmö stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1911 införlivades Västra Skrävlinge socken/landskommun, 1915 Limhamns köping, 1931 Fosie socken/landskommun, 1952 Södra Sallerups socken/landskommun och 1967 Oxie landskommun. 1971 ombildades stadskommunen till Malmö kommun med Malmö som centralort. Tätorten växte 1965 samman med Arlöv i Burlövs kommun.[5]

I kyrkligt hänseende var den ursprungliga stadsförsamlingen Malmö Sankt Petri församling. 1683 utbröts Malmö Tyska församling (Malmö Caroli församling) som 1813 omdöptes till Malmö Karoli församling och som återuppgick 1949 i Malmö Sankt Petri församling (och delvis i Kirsebergs församling). Malmö Sankt Pauli församling bildades genom en utbrytning ur Malmö Karoli församling 1884. Malmö Sankt Johannes församling bildades genom en utbrytning ur Malmö Sankt Petri församling och delvis ur Malmö Sankt Pauli församling 1906. Möllevångens församling bildades 1949 genom utbrytningar ur Malmö Sankt Johannes församling och Västra Skrävlinge församling. Slottsstadens församling utbröts ur Malmö Sankt Petri församling 1969. Inkorporerade landskommuner bibehöll till dessa hörande församlingar. Eriksfälts församling bildades genom utbrytning ur Fosie församling 1969 och Sofielunds församling ur Västra Skrävlinge församling samma år. Kulladals församling bildades 1969 genom en utbrytning ur Fosie församling. Husie och Södra Sallerups församling samt Möllevången-Sofielunds församling bildades 2002 av fyra församlingarna.[6]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Malmö rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Malmö i Malmö tingsrätts domsaga.[7]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Malmö 1900–2010[8][1]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
 70 095 †
1960
  
 227 601
1965
  
 254 180
1970
  
 264 588
1975
  
 241 191
1980
  
 226 960
1990
  
 223 663 6 816
1995
  
 234 599 6 921
2000
  
 248 520 6 934
2005
  
 258 020 7 176
2010
  
 280 415 7 681
Anm.: Sammanvuxen med Arlöv 1965
 † Stad med förstäder 1900.

Stadsområden och stadelar

Stadsområden


Huvudartikel: Malmö kommun § Stadsområden

Sedan 1 juli 2013 är i tätortsdelen i Malmö kommun indelad i av fem stadsområden: Innerstaden, Norr, Söder, Väster, och Öster.[9]

Några av tätorten Malmös stadsdelar:

Bebyggelse

Se även: Arkitektur i Malmö

(Siffrorna i parentes hänvisar till kartan här bredvid.)

Sevärdheter i Malmö. Nummer hänvisar till texten
Apoteket Lejonet vid Stortorget
Kompanihuset.
Skyskrapan Turning Torso
Folkets park med pariserhjulet.
Malmö Stadsbibliotek i Slottsparken.
Casino Cosmopol i vinterskrud
Malmöfestivalens norra entré vid Hamngatan.

1300-tal

1400-tal

1500-tal

1600-tal

1700-tal

1800-tal

1900-tal - 2000-tal


Religiösa byggnader

Svenska kyrkan

Sankt Petri kyrka i Malmö
Malmö synagoga
Malmö moské

Frikyrkor

Synagogor

Moskéer

Malmö har många muslimska invånare och en moské med minareter. Det finns också gott om källarmoskéer runtom i staden.

Köpcentra

I centrala Malmö:

I utkanten eller utanför Malmö:

Stormarknader

Coop Forum finns inom Malmö kommun på två platser, dessa är vid Malmö Stadion och på Jägersro Center. Inom Stor-Malmö finns Coop Forum även på Burlöv Center i Arlöv. Ett nytt Coop Forum-varuhus planeras i den nybyggda stadsdelen vid Hyllie.

ICA Maxi finns inom Malmö kommun på tre platser, dessa är i Hindby, i Västra hamnen och i det nybyggda området Toftanäs. Inom Stor-Malmö finns ICA Maxi på Center Syd i Löddeköpinge och i Trelleborg.

City Gross finns inom Malmö kommun på Rosengård centrum.

Willys finns inom Malmö kommun i Katrinelund och i Limhamn.

Parker

Parti från Pildammsparken

Malmö framställer sig gärna som "Parkernas stad". Rent statistiskt har Malmö dock ganska lite grönyta.[10] Exempel på Malmös parker är:

Kanalerna

Parkkanalen

Runt om den äldsta delen av Malmö, med förgreningar till Malmöhus slott, finns "Malmö kanaler". Här förekommer rodd, kanot, vattencykeluthyrning etc. Kanalerna utgörs delvis av gamla vallgravar, medan Östra och Södra Förstadskanalerna anlades efter att stadens befästningsverk raserats i början av 1800-talet och staden därigenom utvidgats.

Temalekplatser

Lekplatsen i Slottsparkens strax intill stadsbiblioteket har Sagor som tema.

Malmö har satsat på lekplatser med särskilda tema. I Västra Hamnen handlar det om ekologi, i Augustenborg om musik och i Slottsparken om sagor. Totalt finns i slutet av 2009 19 stycken temalekplatser, och den tjugonde är på väg. Malmö stad var först i landet med temalekplatser. De har väckt mycket intresse både nationellt och internationellt hos stadsplanerare och pedagoger. Lekplatserna har kostat cirka fem miljoner att bygga.

I en artikel i Sydsvenskan [2] berättar en lärare från Rönnens förskola att de har ett testteam, barn ur utegruppen, med vilka de åker runt och testar alla lekplatserna. Slutsatsen är att träd och grönt är viktigare än man tidigare trott och att gungor är lite överskattat.

Kartor som visar var man hittar de olika lekplatserna och vilket tema de har kan laddas ner från kommunens hemsida [3].

Följande teman finns utöver de tre som nämnts: djungellekplats, hav- och strandlekplats, betonglekplats, rymdlekplats, fiskelekplats, cirkuslekplats, tillgänglighetslekplats, musiklekplats, vattenlekplats, djurlekplats, bondgårdslekplats, fruktlekplats, magilekplats, skogslekplats, sagolekplats, spindellekplats och slutligen rörelselekplats. Under 2010 byggs en äventyrslekplats.

Kommunikationer

Yttre ringvägen vid Svågertorp, Malmö.

Vägar

Det går att komma till Malmö via E6, E20, E22, E65, Riksväg 11 och Länsväg 101. E20 går dessutom via Öresundsbron från Köpenhamn. E22 från Malmö till Lund är Sveriges äldsta motorväg och invigdes 1953. Över huvud taget är området runt Malmö Sveriges motorvägstätaste.[källa behövs] Yttre ringvägen startar vid trafikplats Kronetorp södra och fortsätter som Öresundsförbindelsen (E20). Inre ringvägen byggdes på tidigt 1970-tal och startar vid trafikplats Sege vid Lundmotorvägen (numera länsväg). Därutöver finns radiellt ut/ingående motorvägar i riktning till/från Trelleborg (E6), Ystad (E65) och Staffanstorp (länsväg); samtliga dessa tre fungerar dessutom som förbindelse mellan Inre och Yttre ringvägen. Dessutom finns motorvägen från E6:an mot Malmö hamn (länsväg) vilken senare övergår till Inre ringvägen - det saknas dock cirka två kilometer för att få "hamnmotorvägen" att övergå till Inre ringvägen som sammanhållen motorväg.

Trafikplatserna Petersborg, Fredriksborg, Sunnanå och Kronetorp södra är s.k. fullständiga motorvägskorsningar av vilka det hösten 2009 endast finns 7 st i Sverige, och endast en utanför Skåne (i Gävle). Sedan tillkomsten av Yttre ringvägen har de stora problemen på Inre ringvägen avhjälpts genom att nästan all genomgående lastbilstrafik (som är västra Skånes största trafikproblem [11] avlägsnats. Problemen E6 norr om Kronetorp södra (förbi Lund) och infarten till staden från Lundmotorvägen är numera de största trafikproblemen.[11]. Ang. källor se även länken om motorvägskorsningar.

Lokaltrafik

Huvudartikel: Malmö stads spårvägar
Huvudartikel: Malmös stadsbussar

Lokaltrafiken i Malmö startade 1887 i form av hästspårvägstrafik, vilken drevs av det privatägda Malmö Spårvägs AB. Den första linjen sträckte sig från Hamnen via Stortorget och Gustav Adolfs torg till Södervärn. 1890 invigdes en ny sträcka från Stortorget via Drottningtorget till Värnhem och fyra år senare utbyggdes denna linje till Östervärns järnvägsstation. Hästspårvagnarna var gula. 1898 kompletterades hästspårvägstrafiken med en hästomnibuslinje mellan Stortorget och Fridhem vilken drevs av Malmö Omnibus AB.

1905 kommunaliserades spårvägen och Malmö stads spårvägar (MSS) bildades. MSS började omedelbart förbereda övergången till elektrisk drift. I februari 1907 togs de sista hästspårvagnarna ur trafik och i september samma år hade man färdigställt följande linjenät:

  • Linje 1: Lundavägen - Gustav Adolfs torg - Södervärn
  • Linje 2: Hamnen - Gustav Adolfs torg - Ystadsvägen
  • Linje 3: Ringlinjen
  • Linje 4: Möllevången - Gustav Adolfs torg - Fridhem

Dessa linjer trafikerades med gröna spårvagnar, och tillkomsten av linje 4 innebar också att hästomnibustrafiken upphörde. Linjenätet utbyggdes efterhand och spårvägstrafiken nådde sin största utsträckning under tidigare delen av 1930-talet. Då fanns följande linjer:

1929 hade dock MSS börjat driva busstrafik och efterhand kom spårvägslinjerna att försvinna och ersättas av busstrafik, samtidigt som nya busslinjer tillkom. Linje 2 nedlades 1936 följt av linjerna 6 och 7 1949. 1957 nedlades linje 1 på sträckan Gustav Adolfs torg - Lundavägen och 1964 ersattes spårvagnarna på linje 3 av bussar. Vid högertrafikomläggningen 1967 upphörde den återstående delen av linje 1 (Gustav Adolfs torg - Rosengårdsstaden) och därefter återstod endast spårvägstrafiken på linje 4, vilken upphörde 1973. 1971 hade också MSS ändrat namn till Malmö Lokaltrafik (ML), som således från 1973 bedrev all trafik med bussar.

Sommaren 2005 förändrades Malmös stadsbusslinjenät genomgripande. De nya busslinjerna följer delvis samma sträckningar spårvägslinjerna en gång gjorde.

Trafikansvaret ligger numera hos Skånetrafiken, för vilket olika privata bussföretag kör (Veolia Transport och Arriva). Stadsbussarna är gröna i Malmö liksom i andra städer i Skåne. För regiontrafiken finns det gula bussar som går till de flesta orter inom Skåne.

Järnvägar

Ett Öresundståg på Malmö centralstation
Öresundsbron, som är både bil- och järnvägsbro, förbinder Malmö med Köpenhamn. Brons fäste ligger i sydvästra Malmö, mellan Limhamn och Bunkeflostrand den s.k. "Lernacken".

Malmö är en viktig järnvägsknut inom både Skåne och Öresundsregionen och staden utgör start/ändpunkt för Södra stambanan. Från Malmö centralstation avgår interregionala direkttåg av tågtypen Öresundståg till Köpenhamn-Helsingör, Växjö (med byte mot Kalmar), Göteborg och Karlskrona, ett dagligt DB-nattåg (Deutsche Bundesbahn) till Berlin (via Trelleborg-Sassnitz) samt expresståg (X-2000) till Stockholm.

Genom Öresundsförbindelsen är tågtrafiken tät till Danmark med tre tåg varje timme till Köpenhamn-Helsingör under dagtid och ett tåg i timmen nattetid. Även den lokala tågtrafiken till övriga Skåne från Malmö är tät. Lokala linjer inom Skåne från Malmö C (2009) är Malmö-Höör, Malmö-Helsingborg via Teckomatorp, Malmö-Helsingborg(-Ängelholm) via Landskrona samt Malmö-Ystad(-Simrishamn). För dessa lokala linjer används vanligen tågtypen Pågatåg men allt oftare även "Öresundståg som kör som pågatåg" (citat från Skånetrafikens tidtabeller), vilket i praktiken innebär att de används som lokaltåg.

Järnvägen till Lund öppnades den 1 december 1856. Den blev, skulle det visa sig, en katalysator för stadens långvariga uppsving. [källa behövs]

2005 påbörjades arbetet med Citytunneln i staden. Den blev klar 2010. Tunneln har medfört att tåg mot Hyllie och Köpenhamn kan passerera utan att vända. Säckstationen används endast för tåg som utgår från Malmö C. Två nya stationer byggdes, en underjordisk vid Triangeln och en i Hyllie.

Malmö tätort har 2011 en järnvägsstation för alla tågtyper och ytterligare fyra för lokaltrafik. Malmö centralstation är den station där alla passerande tåg stannar. På Hyllie station och Triangelns station stannar Pågatåg och Öresundståg. I Burlöv stannar samma slags lokaltåg till och från Lund. Persborgs station och Östervärns station ligger f.n. "i träda" i väntan på en eventuell ringlinje i Malmö. Svågertorps station var stängd fram till augusti 2011, då tåg från Ystad och Simrishamn flyttades dit och inte längre passerar Persborg.

Flyg

30 km från Malmö i Svedala kommun ligger Malmö Airport, tidigare Sturup. Reguljärtrafiken trafikerar Stockholm, London, Prag, Warszawa, Barcelona, Madrid, Marseille, Dublin, Belgrad, Dubrovnik och Budapest.[källa behövs]

Chartertrafik förekommer till ett flertal semesterorter, däribland Nice och Mallorca. För utrikesflyg är Köpenhamns flygplats Kastrup den mest använda. Innan Öresundsbron öppnades gick svävare, en sorts fartyg på luftkuddar, mellan Malmö Hamn och en hamn vid Kastrups flygplats som passagerare på väg till Kastrup brukade använda. I dag har den före detta svävarterminalen istället blivit en terminal för fjärrbusstrafiken.

Båttrafik

Det går dagliga lastbilsfärjor till Travemünde. Innan Öresundsbron byggdes fanns betydande båttrafik till Danmark; bilfärjor från Limhamn och passagerarbåtar från Centrum.

Cykel

Biltrafiken har under lång tid varit ett prioriterat trafikslag,[12] men enligt kommunen är Malmö en cykelstad.[13] Det finns 410 km cykelvägar och 30% av resorna i Malmö sker med cykel [14]. 2013 blev Malmö utsedd till världens sjunde bästa cykelstad enligt The Copenhagenize Index 2013, som listat de mest cykelvänliga städerna i världen. I motiveringen nämns Malmös kontinuerliga och stora cykelsatsningar, i form av bland annat kampanjen ”Inga löjliga bilresor” och namngivning av cykelstråk som gör det lättare för cyklister att hitta.[15]

En undersökning har visat att Malmö under 2006-2007 var Sveriges farligaste cykelstad. Malmö hade då fler omkomna och skadade cyklister än vad Göteborg och Linköping hade tillsammans [16].

Näringsliv

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-06)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Mercedes-Benz nya skandinaviska huvudkontor i Malmö
Brios nya huvudkontor i Malmö

Den tunga industrin har tidigare varit betydande för Malmö. Bland annat varvsindustrin och Kockums har varit en central del i Malmös näringsliv. I dag är situationen annorlunda.

Malmö är mitt uppe i en förvandling från industri- till kunskapsstad. Näringslivet karakteriseras inte längre av ett fåtal stora företag utan av många små. Privata tjänsteföretag är den sektor som växer snabbast. Starka sektorer i Malmö är logistik, detalj- och partihandel samt bygg- och fastighetsmarknad. Det kunskapsintensiva företagandet i Malmö omfattar flera välrenommerade företag inom bio- och medicinteknik, miljöteknik, IT och digitala media. Staden har dock alltjämt högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Malmös framgångssaga som kreativ kunskapsstad bygger på en succéartad ryktesspridning av sällan skådat slag, hävdar forskaren Veselinka Möllerström som forskat om hur malmöborna upplever staden. "Om sagan inte stämmer överens med människors realiteter kan det slå tillbaka med stor kraft. Kreativitet, flexibilitet, mötesplatser och innovation är de ledord som ständigt upprepas för att tillskriva staden en ny identitet. Kommunikationsfolket har fokuserats på en quick fix. Man ska inte glömma att staden har stora sociala problem och en ökad segregation, som man inte alls vill nämna" hävdar Veselinka Möllerström.[17]

I Malmö fanns 1820 tre tobaksfabriker. Störst och äldst var Suells tobaksfabrik, som grundades 1726. Den var fortfarande en av Sveriges största 1981. I 186 år ägdes den av familjerna Suell och Kockum. De flesta tobaksarbetarna var kvinnor och barn, 1839 var två tredjedelar barn. Det tillverkades cigarrer, spunnen och kardustobak samt snus.

Liksom svärfadern Erenst Hindrich Stein, som i många år drev tobaksfabrik, skaffade sig Frans Suell d.ä. den 26 juli 1726 kungligt privilegium att driva en "tobaksmanufaktur", samma dag som handelsmannen David Sölscher och konsorter skaffade sig ett liknande privilegium. Suell drev sin tobaksfabrik i sin fastighet på Adelgatan. Omkring 1739 sammanslogs Suells fabrik med den sölscherska och 1741 med handelsmannen Mathias Morsings fabrik.

Tobaksfabriken övertogs av Niclas Suell i mitten av 1740-talet. Då Niclas Suell dog köptes fabriken av Henrik Falkman och 1771 blev Frans Suell d.y. delägare.

Lorens Kockum, som var gift med Suells dotter, hade tagit över tobaksfabriken 1821. Då han dog 1825 övertogs den av Frans Henrik Kockum, endast 22 år gammal. Efter Frans Suells död 1817 hade fabriken skötts några år för dödsboets räkning, men under Lorens Kockums chefskap 1821-1825 hade fabriksrörelsen gått alltmer tillbaka. För fabrikens skötsel förskaffade sig Frans Henrik Kockum den 16 oktober 1826 Kommerskollegiums tillstånd att i Malmö driva tobaks- och snusfabrik. Fabriken blomstrade upp på nytt och gick stadigt framåt. F H Kockums Tobaksfabrik blev aktiebolag 1866, disponenter blev L P och F H Kockum, fabriken låg sedan 1874 på hörnet av Väster- och Mäster Johansgatorna.

Industrihistoria

Historiska industrier:

Utbildning

Malmö högskola som startade 1998 har vuxit kraftigt under 1990- och 2000-talen. Till skillnad från de andra storstäderna i Sverige saknade Malmö länge högre utbildningar, då närliggande Lunds universitet täckte behoven av högre utbildning i regionen. Vissa högre medicinska och humanistiska utbildningar har dock bedrivits länge i staden, bland annat finns en tandläkarhögskola och en lärarhögskola.

För närvarande finns 14 kommunala gymnasieskolor och 65 grundskolor. Till detta kommer ett antal friskolor och fristående gymnasieskolor. Ett diagnostistiskt prov gjort 2011 av Malmös gymnasieelever i årskurs ett visar att var tredje elev kan för dålig svenska och har behov av stödåtgärder. Utöver det visade provet att Malmö har oproportionerligt låg andel toppresterande elever.[18]

Exempel på grundskolor i Malmö är Apelgårdsskolan, Geijerskolan, Johannesskolan, Kryddgårdsskolan och Rosengårdsskolan.

Här finns även Malmö högskola med 24 000 studenter 2012 samt World Maritime University FN-drivet utbildningscentrum som utbildar studenter inom marina forskningsfält

Kultur och nöje

Kultur

Konst

Nöje

  • Restaurang Kungsparken byggdes 2001 om till Casino Cosmopol, Malmö fick därmed ett av Sveriges fyra statliga kasinon.
  • Axels Tivoli, som ligger i Folkets Park, har många åkattraktioner för de yngre. Fram till 2011 fanns här även ett pariserhjul som var norra Europas högsta med sina 45 meter tills Göteborg byggde sitt "Göteborgshjul" på 60 meter. I övrigt har folkparken ett terrarium (Malmö Reptilcenter), dansstället Amiralen, restaurang Far i Hatten, Nöjesteatern, minigolfbanor med mera.
  • Aq-va-kul i Malmö är Skandinaviens största inomhusbad, med äventyrsbassäng, solarium och Nautilusgym.
  • Malmö har fem biografer. Däribland den största biografen Royal.
  • I city vid och kring Lilla torg finns ett antal populära och trendiga restauranger samt barer till exempel Centiliter & Gram, Moosehead, Grappa, Izaka koy, Mellow Yellow.

Mat och dryck

Malmö har mer än 600 restauranger, kaféer och barer, där många återspeglar det mångkulturella utbudet. Sedan 2004 kan rikets tredje stad även stoltsera med sin egen Malmö Akvavit.

Årliga evenemang

  • Malmöfestivalen - föregångaren till många av Sveriges sommarfestivaler. En vecka med gratis konserter, shower, dans, teater och mycket annat. Dessutom kantas gator och torg av allehanda stånd med försäljning av allt från träskor till krokodilbiffar, en tradition sedan 1985.

Tidigare evenemang



Media

Tidningar

Radio



Sport

Malmö Stadion.
Huvudartikel: Sport i Malmö

Som sportstad är Malmö mest berömd för fotbollslaget Malmö FF som bildades 1910, vars främsta meriter är att ha vunnit Allsvenskan fler gånger än något annat svensk klubblag samt givetvis finalplatsen i Europacupen för mästarlag 1979 på Olympiastadion i München. Förvisso förlust 0-1 mot Nottingham Forest, men det gav klubben Svenska Dagbladets bragdmedalj. Stadens första Allsvenska lag var dock IFK Malmö, med ett 15-tal säsonger i denna serie. Malmö FF har även haft ett framgångsrikt damlag, numera känt under namnet LdB FC Malmö som bl.a. vann SM-guld 2011.

Inom handboll har stadens främsta lag varit IFK Malmö. Från slutet av 1980-talet började Percy Nilsson storsatsa på den i staden tidigare lite undanskuffade ishockeyn och Malmö IF, numera känt som Malmö Redhawks. Denna storsatsning ledde fram till Elitserien samt två SM-guld under första halvan av 1990-talet. Efter att Percy Nilsson slutade sponsra "rödhökarna" har klubben levt en mer undanskymd tillvaro utanför högsta serien. Att klubben flyttat från Malmö ishall till den nybyggda Malmö Arena, Sveriges tredje största arena för ishockey, tycks inte hjälpt klubben sportsligt sett. Våren 2012 kom Redhawks i ekonomisk kris, och tvingades skära ner sina omkostnader. Det publika sportintresset i Malmö också har sedan 2000-talets början utan tvekan åter övergått till fotbollen och Malmö FF, som numera också spelar på en helt ny och utpräglad fotbollsarena (utan löparbanor), Swedbank Stadion.

Staden har periodvis även haft en basketklubb i högsta serien. Malbas och senare Heta Skåne, den senare spelade dock hemmamatcher i åtskilliga andra skånska städer. Intresset för Basket i staden har aldrig varit särskilt högt.

Bland indrottsklubbar för icke-lagsporter märks främst den framgångsrika friidrottsföreningen MAI. De s.k. Kvällspostengalorna drog 25.000 åskådare till Malmö Stadion under flera år kring 1980-talets slut och 1990-talets början.



Kända personer födda i och/eller uppvuxna i Malmö

Klimat

Malmö, liksom hela Skåne, har ett milt tempererat klimat med kalla till milda vintrar och mycket milda somrar. Vintrarna är ofta molniga med kort dagsljus, medan somrarna erbjuder långa dagar och halvklart väder. Årsnederbörden är omkring 603 mm, med 169 regniga dagar om året. SMHI:s mätstation vid Tekniska museet kallas numera "Malmö 2". Den är ersatt av en likadan station mellan Jägersro och Oxie som sedan sent 1980-tal mäter de officiella temperaturer SMHI meddelar media. Den ligger på 40 meters höjd och långt från havet. Den gamla stationen vid Tekniska museet är dock fortfarande i bruk och har alltid varit Sveriges varmaste mätstation. Temperaturer från åtminstone 1930-talet kan laddas ned från SMHI, (Station "Malmö 2"). Skillnaden mellan Jägersrostationen och Tekniska museet gäller främst vinternätter, vilka är avsevärt högre i centrum.

Malmö har en årsmedeltemperatur på +8.4 grader i centrum. Under de senaste 15 åren ligger årsmedeltemperaturen på +8.9 grader. Som jämförelse hade Stockholm 1991-2005 medeltemperaturen +6.5 grader. Hela skillnaden ligger mellan slutet av augusti och början av juni. I juli är Stockholm till och med 0.1 grad varmare.

Genomsnittliga temperaturer:[19]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde 2 2 5 10 16 20 21 21 17 12 7 4
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde −3 −3 −1 2 7 11 13 12 10 7 3 −1
 Nederbörd 49 30 40 38 41 52 61 58 59 57 61 58

Se även

Litteratur

  • Malmöguiden (Lund 2007) ISBN 978-91-976871-0-2
  • Malmö stads historia del 1-8, Malmö 1971-94
  • Rosborn, Sven Malmö. Den medeltida staden och dess omland Göteborg 1984
  • Tykesson, Tyke & Magnusson Staaf Björn Arkitekterna som formade Malmö Stockholm 1996
  • Tykesson, Tyke [red] m.fl. Guide till Malmös arkitektur Stockholm 2001
  • Tykesson, Tyke [red] Malmös kartor Lund 2003

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h] ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024”. Statistiska centralbyrån. 11 november augusti 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2024/. Läst 12 november 2024. 
  3. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003
  4. ^ Malmö stads historia, band 1-8. Utgiven av Malmö stadsfullmäktige 1971-1994.
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Malmö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Malmö, med Limhamn och Sofielundshusen
  9. ^ Malmö delas upp i fem stadsområden
  10. ^ Tykesson, Tyke (redaktion) (2001). Guide till Malmös arkitektur. Arkitektur Förlag 
  11. ^ [a b] vägverket syd
  12. ^ ”Malmö stads åtgärdsprogram mot buller 2009-2013”. Malmö kommun, Miljöförvaltningen. http://www.malmo.se/download/18.4d147ba1286e5bcbb4800049435/Åtgärdsprogram+mot+buller.pdf. Läst 28 december 2011. 
  13. ^ [1]
  14. ^ Gång- och cykeltrafik i Malmö
  15. ^ http://copenhagenize.eu/index/09.html
  16. ^ ”Malmö är den farligaste cykelstaden i Sverige”. Kvällsposten. 25 juli 2007. http://www.kvp.se/nyheter/1.772609/malmo-ar-den-farligaste-cykelstaden-i-sverige. 
  17. ^ http://www.skanskan.se/article/20111107/LUND/711079815/-/kockumiterna-forlorare-i-sagan-om-malmo
  18. ^ Ivarsson, Dan. ”Var tredje Malmöelev klarar inte gymnasiets svensktest”. Sydsvenskan.se. http://www.sydsvenskan.se/malmo/article131499.ece. Läst 10 september 2011. 
  19. ^ World Weather Information Service

Webbkällor

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Malmö.

Svenskspråkiga Wikivoyage om Malmö

v • r
Malmö kommun i Skåne län
DistriktMalmö kommuns vapen
Tätorter
Bunkeflostrand · Malmö (del av) · Oxie · Skumparp · Tygelsjö · Vintrie
Småorter
Övriga orter
v • r
Burlövs kommun i Skåne län
DistriktBurlövs kommuns vapen
Tätorter
Burlövs egnahem · del av Malmö (Arlöv) · Nordanå (del av) · Åkarp
Småorter
v • r
Sveriges residensstäder
Nuvarande
AB: Stockholm · C: Uppsala · D: Nyköping · E: Linköping · F: Jönköping · G: Växjö · H: Kalmar · I: Visby · K: Karlskrona · M: Malmö · N: Halmstad · O: Göteborg · S: Karlstad · T: Örebro · U: Västerås · W: Falun · X: Gävle · Y: Härnösand · Z: Östersund · AC: Umeå ·  BD: Luleå
Sveriges riksvapen
Avskaffade
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Malmö&oldid=24292749”