Hoppa till innehållet

Isadora Duncan

Från Wikipedia
Version från den 3 augusti 2014 kl. 16.33 av Aworldincolours (Diskussion | Bidrag) (Bilder, externa länkar)
Isadora Duncan omkring 1910.
Okänt år.
Isadora Duncan och den ryske författaren Sergej Jesenin, som hon var gift med åren 1922-1923.

Angela Isadora Duncan, född 27 maj 1877 i San Francisco, Kalifornien, död 14 september 1927 i Nice, Frankrike, var en amerikansk dansös. Duncan räknas som en av den moderna dansens pionjärer.

Uppväxt och framgång

Isadora Duncan föddes i San Francisco 1877. Hon började undervisa när hon var fem år gammal, då hon samlade alla småflickor i grannskapet och lärde dem att göra rörelser med sina armar som liknade rörelsen av havsvågor. Efter barndomen tog Duncans drömmar tog henne till Chicago och New York men hennes succé var begränsad. Därför bestämde hon sig för att resa till Europa med sin familj för att uppfylla artisteriet. De hade knappt några pengar och de svalt, men Isadora skulle uthärda alla svårigheter för sin dans, för dansen var hennes liv. Hon sa:

To dance is to live. What I want is a school of life.
– Isadora Duncan[1]

Hon uppträdde med växlande framgång i Paris (1903), Budapest, Florens, Berlin,Sankt Petersburg (1905), Stockholm (1906), USA (1908-22) och i Moskva (1921). Hon utgav 1903 Tanz der Zukunft. Hennes självbiografi Mitt liv (My life) utkom i Märta Lindqvists översättning på Gebers förlag 1929.

Isadora Duncan ville åstadkomma en återupplivning av den gammalgrekiska kördansen. Duncan dansade med antika vasbilder och reliefer som förebild, barfota och ofta endast iklädd en tunn grekisk tunika, viken en tid, särskilt i Tyskland, orsakade en fullständig epidemi av mer eller mindre amatörmässig "barfotadans". Det ryska balettdramat påverkades även av Duncans dansteorier. [2]

Duncan var en teoretiker av dans och en kritiker av det moderna samhället, kultur och utbildning. Hon var också en förkämpe för kampen om kvinnors rättigheter och förverkligandet av poesi i vardagen. Isadora spårade danskonsten tillbaka till sina rötter som en helig konst. Hon utvecklade nya och fria och naturliga rörelser som var inspirerade av grekisk konst, folkdanser, sociala danser, naturen och naturkrafter.[1]

Isadora Duncan inspirerade andra moderna dansare under sin tid till att skapa sina egna stilar. Detta var den största påverkan hennes dans hade, det var hon som grundade konsten att nå ut i nya riktningar, att söka efter nya och spännande uttrycksformer och inspiration. Med löst sittande kläder, nakna fötter och utsläppt hår skapade Duncan ny livskraft till dansen med hjälp av bålen som ger kraft för alla rörelser. Isadora Duncan är hyllad för uppfinnandet av vad som senare kom att kallas för modern dans.[1]

Dramatiskt liv

Isadora Duncan var en frigjord kvinna för sin tid. Hennes första långa förhållande hade hon med den berömda scenografen Edward Gordon Craig. Han var hennes livslånga vän och pappan till hennes dotter Deirdre. Pappan till hennes andra barn, Patrick, var miljonären Paris Singer som en stund finansierade skolan som hon alltid drömt om. Rysslands regering gav också Isadora en skola. Hon inspirerades av den bolsjevikiska revolutionen och skapade en av sina mest kända danser; The Marche Slav, för det ryska folket. Då mötte hon poeten Sergei Esenin och gifte sig med honom, trots att hon lovat att förbli ogift och trots att han var femton år yngre än hon var. Men deras äktenskap slutade tragiskt två år senare när Esenin lämnade Isadora och snart därefter begick självmord. Det var inte den första tragedin i Isadoras liv. Många år tidigare drunknade hennes två barn och deras barnflicka när deras bil åkte ner i den franska floden Seine.[1]

Isadora dog lika dramatiskt som hon levt när hennes långa, släpande scarf blev intrasslad i ekrarna i ett av hjulen på hennes nya Amilcar (som hon hade gett smeknamnet "Bugatti", vilket gör att det ofta omnämns att detta var en Bugatti) sportbil. Hon blev strypt på ett ögonblick, hon halshöggs nästan av åtstramningen av scarfen.[1] Duncan ligger begravd på Père-Lachaise-kyrkogården i Paris.[2] Trots sin tidiga död fortsatte hon att inspirera nya dansare. Teckningar, målningar och fotografier vittnar om hennes inflytande på modern konst.[1]

Källor

  1. ^ [a b c d e f] ”About Isadora”. Isadoraduncan.org. Läst 23 oktober 2012. (engelska)
  2. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

Externa länkar


Wikimedia Commons har media som rör Isadora Duncan.