Mooc
En mooc-kurs (eng. Massive Open Online Course), storskalig öppen nätkurs, är en avgiftsfri distanskurs som kan läsas av tusentals kursdeltagare till liten lärarinsats. Förutom en omfattande mängd traditionellt kursmaterial för e-lärande såsom inspelade videolektioner, baseras moocar på interaktiva uppgifter som kursdeltagaren löser enskilt eller i grupp, och snabbt erhåller återkoppling på av varandra eller genom automaträttning.
Historik
En föregångare till mooc-kurser var det nätkursmaterial som MIT år 2002 släppte fritt för alla lärosäten att använda, och de öppna digitala lärresurser (OER) som samma år lanserades av Unesco.
Begreppet mooc tillkom år 2008 inom open access-rörelsen, och myntades av Dave Cormier och Bryan Alexander under en öppen nätkurs kallad "Connectivism and Connective Knowledge". Begreppet fick stor uppmärksamhet när 160 000 studenter från 190 länder registrerade sig på en mooc-kurs om artificiell intelligens som Stanford University startade hösten 2011. Mooc-kurser har därefter startats av en rad välrenommerade universitet över hela världen, ofta inom ramen för utbildningskonsortier, men även på collegenivå och lägre. Moocar har sedan våren 2013 beskrivits som mitt i en hypekurva.[1]
År 2012 antogs Parisdeklarationen om OER av Unesco, där regeringar ställer krav på öppen forsknings- och utbildningskultur för att det som finansieras med offentliga medel ska gå tillbaka till medborgarna.[2]
Affärsmodell
Affärsmodellen bygger på freemium, det vill säga att kursdeltagaren kostnadsfritt kan ta del av kursinnehållet i sin helhet, och inte behöver ansöka och vänta på att bli antagen utifrån behörighetsvillkor. Undervisningen finansieras istället genom att vissa kursdeltagare betalar för tilläggstjänster, exempelvis litteratur, lärarhandledning, certifiering eller validering efter avklarad kurs.
Mooc-kurser har beskrivits som en potentiellt "disruptive innovation", det vill säga en genomgripande förändring av utbildningsmarknaden som kan slå ut och skapa nya aktörer på liknande sätt som andra Internettjänster har gjort.[2] Sebastian Thrun, som gav den första Mooc-kursen vid Stanford, menar att en hundradollars masterexamen kan bli möjlig vid några av de högst rankade universiteten i världen.[3]
Undervisningsformer
Egenskaper som förknippas med tidiga mooc-kurser, men inte återfinnes i alla mooc-projekt, är licenser för öppet innehåll, öppen struktur, öppna lärandemål, community-centrering samt connectivism som underliggande pedagogisk teori (besläktad med kooperativt lärande och elevaktivt arbetssätt). I synnerhet ifrågasätts öppenheten inom många mooc-kurser, då andra skolor inte alltid har rätt att använda kursmaterialet i sin egen undervisning.
Connectivism-baserade mooc-kurser bygger i hög grad på crowdsourcing för återkoppling på kursmaterialet och peer reviewing eller peer assessment kursdeltagarna emellan. Mooc-kurser som enbart baseras på förinspelade videolektioner och maskinrättade uppgifter har beskrivits som broadcast-baserade, det vill säga de jämförs med traditionell distansundervisning.[4]
En mooc är ofta centrerad kring ett nätcommunity med studenter, lärare och handledare som tillsammans vidareutvecklar kursmaterialet, ofta i en riktning som den ansvarige läraren inte har förutsett. Inom mooc-projekt har man även testat nya pedagogiska grepp såsom spelifiering, serieromaner och att kursdeltagaren skattar sin kunskap genom självvärdering efter individualiserade lärandemål.
Statistik
Enligt en amerikansk undersökning bland 103 professorer som skapat mooc-kurser ägnade den kursansvarige professorn vanligen över 100 timmar åt kursutveckling (inspelning av videofilmer, författande av flervalsprov, med mera) innan kursstarten, men bara 8-10 timmar per vecka åt undervisning och handledning under kursens gång. I allmänhet assisterar en handledare på kursen, ofta en tidigare kursdeltagare. 97% av professorerna hade spelat in egna videolektioner, 74% av kurserna innefattade automaträttade uppgifter, 34% peer reviewing för betygssättning, 75% använde öppna undervisningsresurser, 9% av kurserna krävde inköp av en fysisk lärobok, och 5% krävde inköp av en e-bok.[5]
Föregångare till Moocar i Sverige
Ett exempel på tidig kurs av mooc-karaktär i Sverige är KTH:s och Stockholms universitets gemensamma preparandkurs "Sommarmatte", som har getts sedan 2003 under ledning av Johan Thorbiornsson, och har haft upp till 10 000 kursdeltagare per kursomgång. Kursen baseras på en kombination av automaträttade uppgifter och gruppuppgifter som studenter löser tillsammans.[6]
En annan tidig föregångare är Högskolan i Jönköpings båda kurser "Digital bildbehandling" och "Fotografi - visuell kommunikation", som har lästs av 25 000 studenter mellan år 2007 och 2012. Kurserna omfattar en stor mängd videoinstruktioner, kurserna handleds i hög grad av tidigare kursdeltagare och examinationen baseras på studenternas skriftliga reflektioner över sitt lärande.[7]
Debattörer menar emellertid att trots att Sverige har haft ett försprång inom e-lärande går utvecklingen av mooc-kurser långsamt jämfört med i andra länder, till följd av ointresse från myndigheter och utbildningsorganisationer.[2][8] Fem debattörer menade i maj 2013 att svenska studenter kan komma att läsa mooc-kurser vid de högst rankade universiteten i världen och ta examen vid nya fria högskolor och "mooc colleges" istället för vid svenska traditionella högskolor och universitet, om inte de gamla lärosätena säger upp lärare, avskaffar klassrummen och använder moocar i utbildningen.[3] Fler svenska högskolor och universitet har utvecklat kursmaterial på engelska av liknande karaktär som mooc-kurser, men vill inte examinera fristående kurser i stor skala till följd av regeringens takbelopp och universitetskanslerämbetets utvärderingar, som lägger vikt vid att utbildning ska leda till högskoleexamina och hög genomströmning.
Mooc-kurser i Sverige
Karolinska institutet var första svenska universitet att utveckla moocar och anslöt sig 2013 till den internationella utbildningskoncernen edX, som ger moocar för över 900 000 studenter vid 27 universitet.[9]
Sveriges första Mooc-kurser släpptes i september 2014 (med totalt 50.000 anmälda deltagare)[10]
Andra initiativ har också tagits. Ett exempel är "The Nordic Advisory Strategy Group" som ska förbereda frågan om mooc-kurser för Nordiska ministerrådet.[2] Lunds universitet startade år 2012 en utredning om hur man ska kunna erbjuda mooc-kurser globalt[11] och har i juni 2014, i samarbete med kursplattformen Coursera, annonserat mooc-kurser. De tre första Lundakurserna, som ges med start den 5 januari 2015, handlar om grön ekonomi, global hälsa och europeisk affärsrätt.[12]
Statliga utredningar
På regeringens uppdrag utreds sedan april 2014 hur högskolans utbildningsutbud kan breddas, inklusive med öppen nätbaserad utbildning. Utredningen beräknas vara klar i oktober 2015.[13]
Se även
Externa länkar
- Skollyftet är ett sätt att få det utvidgade kollegiet att lära varandra genom MOOC.
- Coursera kursplattform och utbildningsföretag som håller i moocar från olika universitet.
- edX samarbete mellan olika universitet över hela världen.
- KIx - Karolinska Institutets satsning på moocar
- Udacity
- Mooctivity är en sökmotor och ett socialt nätverk för att hitta, jämföra och diskutera moocar
Källor
- ^ Yang, Dennis (14 mars 2013). ”Are We MOOC'd Out?”. Huffington Post. http://www.huffingtonpost.com/dennis-yang/post_4496_b_2877799.html. Läst 5 april 2013.
- ^ [a b c d] Ebba Ossiannilsson, Öppen utbildningskultur slår igenom - hur gör Sverige, Hsv nyheter och debatt sid 11, Nr 6 2012, sid 11.
- ^ [a b] Universiteten som försvann, debattartikel i Svenska Dagbladet 19 maj 2013.
- ^ Carson, Steve. "What we talk about when we talk about automated assessment", 23 juli 2012.
- ^ Kolowich, Steven (March 26, 2013). "The Professors Who Make the MOOCs". Chronicle of Higher Education. Läst 26 mars 2013.
- ^ Moocar är trenden, Ny teknik 20 mars 2013.
- ^ Moderskeppets distanskurser, läst 25 juni 2013.
- ^ Sverige kan halka efter inom öppen utbildningskultur, SULF-tidningen, läst 25 juni 2013.
- ^ KI först i Sverige med mooc, Pressmeddelande Karolinska institutet 2013-05-22
- ^ Moocar kräver lärarstöd, Universitetsläraren nr 13-14, december 2014
- ^ Lund vill utbilda hela världen, Sydsvenskan 19 december 2012
- ^ http://www.lu.se/article/nu-lanseras-lunds-universitets-moocs-pa-coursera
- ^ Utredningen om högskolans utbildningsutbud (U 2014:09)