Gunnar Nielsen (skådespelare)
| Gunnar Nielsen | |
| Född | 23 juni 1919 Kungsholms församling, Stockholm |
|---|---|
| Död | 9 januari 2009 (89 år) Oscars församling, Stockholm |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Skådespelare |
| Maka | Marianne Nielsen (1943–2004) |
| Släktingar | Monica Nielsen (adoptivdotter) |
Bo Gunnar Nielsen, född 23 juni 1919 i Kungsholms församling i Stockholm, död 9 januari 2009 i Oscars församling i Stockholm[1], var en svensk skådespelare.
Nielsen var son till direktören Fredrik Nielsen och hans andra hustru Elsa, ogift Johansson.[2] Hans syster Gunvor gifte sig med Claes Leo Lagergren och hans syster Tuss gifte sig med Lennart Hyland.
Gunnar Nielsen var engagerad vid Helsingborgs stadsteater i början av 1940-talet, vid sidan av teatern har han spelat revy hos bland andra Kar de Mumma. Han filmdebuterade 1941 i Schamyl Baumans Magistrarna på sommarlov, och medverkade i drygt 30 film- och TV-produktioner.
Han var gift från 1943 med skådespelaren Marianne Nielsen (1917–2005[1]) och adopterade hennes dotter skådespelaren Monica Nielsen (född 1937).[3] Tillsammans fick de också en son 1946 och en dotter 1955.
Filmografi (urval)
1942 – General von Döbeln 1942 – I gult och blått 1942 – Fallet Ingegerd Bremssen 1944 – Mitt folk är icke ditt 1944 – Kärlekslivets offer 1947 – Skepp till India land 1947 – En fluga gör ingen sommar 1947 – Konsten att älska 1949 – Törst 1948 – Intill helvetets portar 1948 – Flickan från tredje raden 1948 – Hamnstad 1954 – Seger i mörker 1955 – Sommarnattens leende 1956 – Den hårda leken 1957 – Räkna med bråk 1957 – Som man bäddar... 1958 – Nära livet 1959 – Fridolfs farliga ålder 1959 – Lejon på stan 1960 – Domaren 1961 – Stöten 1963 – Adam och Eva 1994 – I morgon, Mario 2000 – Hur som helst är han jävligt död
TV-produktioner
1954 – Foreign Intrigue (TV-serie) 1955 – Hamlet 1963 – Kärlekens och slumpens lek 1965 – Blodsbröllop 1965 – Bödeln 1965 – En kopp te 1974 – Mahagonny 1987 – Res aldrig på enkel biljett 1994 – Den vite riddaren (TV-serie) 1995 – Radioskugga (TV-serie) 1996 – S:t Mikael (TV-serie)
Teater
Roller
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
| 1941 | Flute | En midsommarnattsdröm William Shakespeare |
Ingmar Bergman | Sagoteatern[4] |
| 1944 | Louis Victor |
Hotellrummet Pierre Rocher |
Ingmar Bergman | Boulevardteatern[5] |
| 1944 | Kristian | Aschebergskan på Widtskövle Brita von Horn och Elsa Collin |
Ingmar Bergman | Helsingborgs stadsteater[6] |
| 1944 | Fan ger ett anbud Carl Erik Soya |
Ingmar Bergman | Helsingborgs stadsteater[7] | |
| 1944 | Rosse | Macbeth William Shakespeare |
Ingmar Bergman | Helsingborgs stadsteater[8] |
| 1945 | Sagan Hjalmar Bergman |
Ingmar Bergman | Helsingborgs stadsteater[9] | |
| 1945 | Tärningsmannen | Jacobowsky och översten Franz Werfel |
Ingmar Bergman | Helsingborgs stadsteater[10] |
Referenser
- ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
- ^ Nielsen, Monica, skådespelerska, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 791.
- ^ ”En midsommarnattsdröm”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-midsommarnattsdröm. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Hotellrummet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/hotellrummet. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Aschebergskan på Widtskövle”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/aschebergskan-på-widtskövle. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Macbeth”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/macbeth-0. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Jacobowsky och översten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/jacobowsky-och-översten. Läst 16 oktober 2015.