Hoppa till innehållet

Crohns sjukdom

Från Wikipedia
Crohns sjukdom
Patterns_of_Crohn's_Disease.svg
De tre vanligaste områden i tarmen som drabbas av Crohns sjukdom är ileum, ileocolon och colon (anatomi) (tjocktarm).[1]
Klassifikation och externa resurser
ICD-10K50
ICD-9555
OMIM266600
DiseasesDB3178
Medlineplus000249
eMedicinemed/477  ped/507 radio/197
MeSHsvensk engelsk

Crohns sjukdom, även känt som Crohns syndrom och regionell enterit, är en typ av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som drabbar alla delar av mag- och tarmkanalen från mun till anus.[2]

Om sjukdomen

Symptomen innefattar ofta buksmärta, diarré (kan även vara blodig vid svår inflammation), feber och viktnedgång.[1][2] Även områden utanför mag- och tarmkanalen kan drabbas av komplikationer som anemi; eksem eller utslag, artrit, ögoninflammation (uveit); och trötthet (ibl. fatigue). Hudutslagen kan bero på infektion såväl som pyoderma gangrenosum eller erythema nodosum. Ileus förekommer relativt vanligen, och de med Crohns har en förhöjd risk för tjocktarmscancer.[1]

Orsaker

Crohns sjukdom är orsakat av en kombination av olika miljö-, immun- och bakteriella faktorer hos genetiskt känsliga individer.[3][4][5] Sjukdomen orsakar ett kroniskt tillstånd i vilket kroppens immunsystem ger sig på mag- och tarmkanalen, möjligen riktat mot microbiella antigen.[4][6] Trots att Crohns sjukdom är en immunsjukdom verkar den inte vara en autoimmun sjukdom (i och med att immunsystemet inte riktas mot kroppen självt).[7] Den underliggande immunorsaken är oklar; dock är det möjligen ett tillstånd av immunosuppresion.[6][8][9] Ungefär hälften av risken anses relaterad till genetik, och fler än 70 gener har visat sig vara inblandade.[10][1] Rökare har dubbelt så hög sannolikhet att drabbas av Crohns som icke-rökare.[11] Sjukdomen börjar ofta efter en gastroenterit (i talspråk magsjuka). Diagnosen baseras på ett antal fynd, bland annat: biopsi och bedömning av bålväggens utseende, medicinsk bildtagning och skildring av sjukdomsförloppet. Andra tillstånd som ger liknande symptom kan vara: irritable bowel syndrome (IBS) och Behcets sjukdom.[1]


Behandling och prognos

Det finns ingen godkänd medicinsk behandling eller kirurgi som botar Crohns sjukdom.

Dock har studier visat att Cannabis två gånger dagligen botar i 45% av fallen.

Behandlingen syftar att lindra individens symptom, undvika ytterligare skov. I de som nyligen diagnosticerats kan kortikosteroider användas under en kort period för att snabbt förbättra sjukdomen med en annan medicin som antingen methotrexat eller en thiopurin används för att undvika ytterligare skov. En viktig del av behandlingen är att sluta röka. En av fem individer med sjukdomen tas in på sjukhus varje år, och hälften av de drabbade kan behöva kirurgi under något tillfälle sett till en tioårsperiod med sjukdom. Medan kirurgi bör användas så lite som möjligt är det viktigt vid vissa abscesser, vissa former av ileus och cancer. Undersökning med koloskopi för att leta efter cancer rekommenderas med några års mellanrum från det att individen haft sjukdom i åtta år.[1]

Epidemiologi och historiskt

Crohns sjukdom drabbar ungefär 3.2 per 1,000 människor i Europa och Nordamerika.[12] Sjukdomen är ovanligare i Asien och Afrika.[13][14] Historiskt sett har sjukdomen varit vanligare i den utvecklade delen av världen.[15] Tillståndet har dock sett en ökning i U-länder sedan 1970-talet.[15][14] Inflammatorisk tarmsjukdom orsakade 35 000 dödsfall år 2010[16] och de med Crohns sjukdom har en något lägre förväntad livslängd.[1] Sjukdomen tenderar att uppträda i tonåren och mellan 20 och 29, men sjukdomen kan uppträda vid vilken ålder som helst.[1][2] Kvinnor och män drabbas i lika utsträckning.[2] Sjukdomen är uppkallad efter gastroenterologen Burril Bernard Crohn, som år 1932 tillsammans med två andra kollegor vid Mount Sinai Hospital, New York beskrev en serie med patienter med inflammation i terminala ileum (en del av tunntarmen), vilket är den del av tarmen som oftast drabbas av sjukdomen.[17]

Klinisk bild

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-01)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Oftast är slutet av tunntarmen och delar av hela tjocktarmen drabbade. Inflammationen sträcker sig över alla tarmvägglager. Buksmärta, viktminskning och diarré samt blodig avföring är vanliga symtom. Perianala fistlar (blindgångar kring anus) och aftösa sår i munnen kan förekomma. Oftast är bara delar av tarmen drabbade med tydliga gränser mellan friska och sjuka regioner.

Crohns sjukdom kan vara kopplad till ledinflammation (artrit), knölros och ögoninflammation (uveit).

Sjukdomen är kronisk och går i skov (perioder). Sjukdomens orsak är okänd men misstänks vara dels miljöfaktorer och dels en medfödd genetisk känslighet.

Diagnos

Vid diagnostik används oftast koloskopi och gastroskopi, som båda har fördelarna att de inflammerade områdena kan observeras direkt och att vävnadsprover kan tas. Nackdelen är att större delen av tunntarmen är oåtkomlig för de båda metoderna. Mer indirekta metoder som tunntarmsröntgen, datortomografi och magnetisk resonanstomografi används även.

Behandling

Kortison och 5-ASA används som förebyggande behandling. Ett skov behandlas med kortison och antibiotika, oftast Metronidazol eller Ciprofloxacin. Nya studier har påvisat att anti-TNF-alphaantikroppar lindrar sjukdomen. Basbehandling för Crohns sjukdom baseras på Infliximab. I vissa svårare fall kan kirurgi komma i fråga.

Aferes är något som börjar användas mer inom vården. Det fungerar genom att absorbera överaktiverade vita blodkroppar från blodomloppet, och därigenom minska effekterna av TNF-α (TNF-alphaantikroppar).

Se även

Källor

  1. ^ [a b c d e f g h] Baumgart DC, Sandborn WJ (2012). ”Crohn's disease”. The Lancet 380 (9853): sid. 1590–605. doi:10.1016/S0140-6736(12)60026-9. 
  2. ^ [a b c d] ”Crohn's Disease”. National Digestive Diseases Information Clearinghouse (NDDIC). July 10, 2013. http://digestive.niddk.nih.gov/ddiseases/pubs/crohns/. Läst 12 juni 2014. 
  3. ^ Cho JH, Brant SR (2011). ”Recent Insights into the Genetics of Inflammatory Bowel Disease”. Gastroenterology 140 (6): sid. 1704–12. doi:10.1053/j.gastro.2011.02.046. PMID 21530736. 
  4. ^ [a b] Dessein R, Chamaillard M, Danese S (2008). ”Innate Immunity in Crohnʼs Disease”. Journal of Clinical Gastroenterology 42: sid. S144–7. doi:10.1097/MCG.0b013e3181662c90. PMID 18806708. 
  5. ^ Stefanelli T, Malesci A, Repici A, Vetrano S, Danese S (2008). ”New Insights into Inflammatory Bowel Disease Pathophysiology: Paving the Way for Novel Therapeutic Targets”. Current Drug Targets 9 (5): sid. 413–8. doi:10.2174/138945008784221170. PMID 18473770. 
  6. ^ [a b] Marks DJ, Rahman FZ, Sewell GW, Segal AW (2010). ”Crohn's disease: An immune deficiency state”. Clinical reviews in allergy & immunology 38 (1): sid. 20–31. doi:10.1007/s12016-009-8133-2. PMID 19437144. 
  7. ^ Casanova JL, Abel L (Aug 31, 2009). ”Revisiting Crohn's disease as a primary immunodeficiency of macrophages.”. The Journal of experimental medicine 206 (9): sid. 1839–43. doi:10.1084/jem.20091683. PMID 19687225. 
  8. ^ Lalande JD, Behr MA (2010). ”Mycobacteria in Crohn's disease: How innate immune deficiency may result in chronic inflammation”. Expert review of clinical immunology 6 (4): sid. 633–41. doi:10.1586/eci.10.29. PMID 20594136. 
  9. ^ Yamamoto-Furusho JK, Korzenik JR (2006). ”Crohn's disease: Innate immunodeficiency?”. World Journal of Gastroenterology 12 (42): sid. 6751–5. PMID 17106921. http://www.wjgnet.com/1007-9327/12/6751.asp. 
  10. ^ Cosnes J (2004). ”Tobacco and IBD: Relevance in the understanding of disease mechanisms and clinical practice”. Best Practice & Research Clinical Gastroenterology 18 (3): sid. 481–96. doi:10.1016/j.bpg.2003.12.003. PMID 15157822. 
  11. ^ Molodecky, NA; Soon, IS; Rabi, DM; Ghali, WA; Ferris, M; Chernoff, G; Benchimol, EI; Panaccione, R; et al. (Jan 2012). ”Increasing incidence and prevalence of the inflammatory bowel diseases with time, based on systematic review.”. Gastroenterology 142 (1): sid. 46-54.e42; quiz e30. PMID 22001864. 
  12. ^ Prideaux, L; Kamm, MA; De Cruz, PP; Chan, FK; Ng, SC (Aug 2012). ”Inflammatory bowel disease in Asia: a systematic review.”. Journal of gastroenterology and hepatology 27 (8): sid. 1266-80. PMID 22497584. 
  13. ^ [a b] Hovde, Ø; Moum, BA (Apr 21, 2012). ”Epidemiology and clinical course of Crohn's disease: results from observational studies.”. World journal of gastroenterology : WJG 18 (15): sid. 1723-31. PMID 22553396. 
  14. ^ [a b] Burisch, J; Munkholm, P (Jul 2013). ”Inflammatory bowel disease epidemiology.”. Current opinion in gastroenterology 29 (4): sid. 357-62. PMID 23695429. 
  15. ^ Lozano, R; Naghavi, M (Dec 15, 2012). ”Global and regional mortality from 235 causes of death for 20 age groups in 1990 and 2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010.”. Lancet 380 (9859): sid. 2095-128. PMID 23245604. 
  16. ^ Crohn BB, Ginzburg L, Oppenheimer GD (2000). ”Regional ileitis: A pathologic and clinical entity. 1932”. The Mount Sinai journal of medicine, New York 67 (3): sid. 263–8. PMID 10828911. 

Externa länkar

v • r
Mag- och tarmsjukdomar
"Gastrit", "magkatarr"
Tarmåkommor
Övrigt / både-och
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Crohns_sjukdom&oldid=30857280”