Diskussion:Västra Hisings härad

Socken

Häradet ska beskriva häradet, kanske även detaljerat. Men enligt alla principer på Wp, så ska inte information dubbleras. Möjligen endast i undantag. Här vill en användare sätta det i system. Olyckligt och fel. Ymer (diskussion) 23 april 2016 kl. 22.00 (CEST)

Det är standard i häradsartiklar att ha översikter över tingsställen, sätesgårdar och gästgiverier m.m. (t.ex. bruk) som haft betydelse för häradets samfärdsel. Det finns inget skäl till att göra undantag för Göteborgstrakten för något som funkar i landskapen runtomkring. Mönstret har tradition från standardverken C.M. Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige (1882–1883) och Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige (1856-1870). /Ascilto (diskussion) 23 april 2016 kl. 22.09 (CEST)

Rosenberg från slutet av 1800-talet har naturligtvis ingen påverkan här. Som jag skrev: tratta ner informationen enligt wp-modell, där wikilänkar erbjuder fördjupning under respektive artikel. Låt oss undvika dubblering av info. Ymer (diskussion) 23 april 2016 kl. 22.15 (CEST)

När det gäller geografiska artiklar följer svwp mönster från tidigare uppslagsverk från Ugglan till NE. Sätesgårdars verksamhet begränsades inte till socknarnas gränser utan de hade påverkan på större områden, närmast häraderna. För överblick nämns de översiktligt i häradsartiklarna med mer detaljerad info i t.ex. sockenartiklarna eller gårdartiklar. Med ditt resonemang så skulle de inte få nämnas i sockenartiklarna heller om de har egna artiklar. Det blir "dubblering". Om det finns en standard som fungerar i vidare områden, så måste den kunna genomföras även i Göteborgstrakten utan att du ställer till med redigeringskrig. /Ascilto (diskussion) 23 april 2016 kl. 22.37 (CEST)

Det du kallar "krig" är för mig ett engagemang i att förbättra/utveckla encyklopedin. Eller sitter du inne med hela sanningen? Ugglan och NE saknar helt Wp's struktur med länkar. Du skriver själv att sätesgårdarna ska beskrivas i sockenartiklarna. Det finns ingen anledning att skapa nya strukturer för vissa artiklar, bara för att någon användare har arbetat på det sättet och tycker det blir jobbigt att tänka om. Mina synpunkter har inget med dina generella bidrag att göra. Dom är mycket proffsiga och uppskattade. Ymer (diskussion) 23 april 2016 kl. 23.04 (CEST)

Ja idet här fallet sitter jag inne med sanningen och överblicken. Du bryr dig bara om Göteborgstrakten. Redigeringarna ingår i en omfattande inventering av information som kopplar samman härads-, socken-, distrikts-, naturreservats-, sjö- och gästgivarartiklar. Att destruktivt obstruera relevant och källbelagd information är svårt att få ihop med "engagemang i att förbättra/utveckla uppslagsverket". Märk väl att jag diskuterar med dig trots att du borde vara blockerad eftersom du bröt mot TÅG. Men det är uppenbart att reglerna inte gäller lika för alla. /Ascilto (diskussion) 23 april 2016 kl. 23.38 (CEST)

Din attityd och logik talar för sig själv (Ex. "Du bryr dig bara om Göteborgstrakten."). Huruvida bidragen är väl källbelagda eller inte har liksom inte med sakfrågan att göra. Den introverta wikipediahållning du uppvisar, gör mig missmodig. Förstår att ytterligare försök till uppvaknande inte kommer att funka för dig. Drar mig därför tillbaka och låter andra ta vid. Ymer (diskussion) 24 april 2016 kl. 00.00 (CEST)

Information fyller olika funktion på olika platser. Information upprepas därför ofta. Det är snarare regel än undantag. På vissa ställen ger informationen överblick och sammanhang, på andra ställen ingår den i fördjupning. För tio år sedan förekom det att användare rsonerade som du, sedan dess har de flesta fått en mognare syn på uppslagsverket. Att bara tillåta information på vissa ställen, men inte på andra medför fragmentarisering och hindrar läsarna att få överblick och sammanhang.

Sätesgårdarnas verksamhet sträckte sig som sagt utanför sockengränserna. De var en del av en trakts infrastruktur. Om det fanns många eller få är väsentlig information om hur människorna levde i en trakt.

Det har alltid varit lönlöst att diskutera med dig. Du har alltid varit emot allt som du inte kommit på själv. Du har vad jag kan erinra mig aldrig varit mottaglig för vare sig upplysningar eller argument. Det finns exempel på artiklar där fel har fått stå kvar i åratal eftersom det är omöjligt att samarbeta med dig. /Ascilto (diskussion) 24 april 2016 kl. 10.29 (CEST)

(redigeringskonflikt) Jag kan ta två konkreta exempel på vad jag menar med överblick och sammanhang. I Sävedals härad så fanns det ovanligt många herrgårdar i Örgryte socken, medan det fanns bara enstaka eller inga i övriga socknar. Förhållandena är desamma vad gäller Svartlösa härad och Brännkyrka socken i Södermanland. Om informationen då bara finns i sockenartiklarna försvinner överblicken och sammanhanget. Om inte Wikipedia kan ge sådana översikter så har vi fragmentariserat informationen. /Ascilto (diskussion) 24 april 2016 kl. 11.48 (CEST)

Den här diskussionen är mycket mer polariserad än vad som borde vara nödvändigt. Det vore bra om parterna i den här typen av konflikter kunde förklara bakgrunden till sina synpunkter bättre och försökte se frågan även ur motpartens perspektiv. Att bestämma vilka uppgifter som skall ingå i en viss artikel är långt ifrån lätt alla gånger. Detaljerad information skall finnas i fördjupningsartiklar och övergripande information återfinns i sammanfattande artiklar.

I det här fallet gäller frågan huruvida uppgifter om sätesgårdar enbart skall finnas i sockenartiklar eller om de även skall nämnas i häradsartiklarna. Svaret är inte självklart. Jag tycker dock att det kan vara OK att lägga in uppgifterna även i häradsartiklarna, så länge det rör sig om ett fåtal gods per härad. Viktigt är att häradsartiklarna är så pass fylliga att informationen inte blir otillbörligt dominerande. Ytterligare argument för att acceptera informationen är att den knappast ändras över tiden. Att ha föränderlig information på många ställen försvårar uppdateringar. // jorchr 24 april 2016 kl. 11.45 (CEST)

Jag instämmer med Jochr. Det är inget problem med dubblerad info, och sätesgårdar kan dessutom haft speciell signifikans för härader, då de ofta omfattade ägor i flera socknar, och krävde extra arbete för att få fram underlaget för mantalskrivningen. Yger (diskussion) 24 april 2016 kl. 15.36 (CEST)

Eftersom jag nu infogat infon där den, enligt mig, hör hemma, så är saken utagerad från min sida. Vidhåller dock min kritiska syn på dylika dubbletteringar, men noterar samtidigt att flera är av en annan uppfattning. Ymer (diskussion) 24 april 2016 kl. 18.25 (CEST)

Härader

Häradet som administrativ indelning var central till slutet av 1800-talet för att sedan successivt avvecklas. Häradet slutade i praktiken slutade fungera som adm indelning 1952 och definitivt 1971. Häradet har sedan använts mycket olika i Sverige, i större delen av Norrland och Dalarna inte alls, och även i övriga landet skilde det sig åt. I några få områden sågs häradet som en landskapsindelning (och inte bara länsindelning enligt ovan) och har där också ibland fortlevt som begrepp efter 1971. Jag har dock ansett det sedan 1971 enbart utgöra en historiska indelning och tagit bort referenser till härader för saker som finns i nutid, som orter.

Om vi sedan ser på hur häradsbegreppet tillämpas så har det haft två tunga:

• Judiciell indelning, dvs det område bestående av ett antal socknar som delar på en häradsrätt och som utgör hela eller en del av en domsaga. 1952 vid reformen som införde storkommuner, så förändrades upptagningsområdet till att omfatta ett antal kommuner och ej längre socknar. Och då storkommunerna inrättades utan full hänsyn till häradsgränser så försvann i mycket häradsgränsens relevans. 1971 upphörde häradsrätterna och all koppling till härader som judiciell indelning upphörde.
• Fastighetsregistrering, var det registrerades vem som ägde var och hur stora egendomarna var. Dessa uppgifter registrerade till början av 1900-talet i jordeböcker per socken men som sköttes på häradsnivå (häradsskrivare) även om länsstyrelsen hade en kopia av jordeböckerna. Jordeböckerna ersattes på 1910- och 1920-talet av jordregister, där koppling till socken kvarstod men där någon hantering på häradsnivå inte längre var nödvändigt. Tidigt 1970-tal ersattes även jordregistren av ett nationellt fastighetsregister. Jordeböckerna användes sedan för att göra upp mantalsförteckningar som låg till grund för beskattningen

1918 omorganiserades fögderierna och samtidigt infördes landsfiskalsdistrikt istället för tidigare länsmansområden och tidagre koppling till härader släpptes

Slutligen har också härader i vissa delar av landet använts för indelningen av regementet i kompanier, vilket upphörde när indelningsverket upphörde 1901.

Summan av ovan ger att det är nödvändigt nämna vilka socknar som ingick i häraderna och mycket lämpligt/önskvärt nämna tingsplatser fram till 1971. Och städer och köpingar kan också för klarhet gärna nämnas Och om så ses av intresse befattningshavare som häradshövdingar kronolänsmän och häradsskrivare och eventuellt häradssigill/vapen. Historik, speciell administrativ historik, passar också väl

Geografisk information, sjöar, natur återfinns ofta, men det är långtifrån från självklart det skall vara med, skall nutida eller forntida geografi beskrivas? För sätesgårdar som ovan diskuteras, så kan jag mycket väl tänka mig de hanterades på speciellt sätt av häradsskrivarna och i jordeböckerna, och har inga som helst problem med att se dem omnämnda, och om de hade speciell status är det då inte riktigt dubbelrad info med att nämna dem i sockenartiklarna. Däremot ser jag det heller inte som ett "måste" de omnämns i häradsartiklarna.Yger (diskussion) 24 april 2016 kl. 10.35 (CEST)

Jag håller med om att häradsartiklar (samt landskaps- och socken-) lämpar sig för historiska förhållanden, medan läns-, kommun- och distriktsartiklar lämpar sig för nutida förhållanden. När det gäller natur går det inte att göra en lika skarp åtskillnad, men den encyklopediska traditionen säger landskap och socken och enligt Rosenberg o.dyl. även härad (om trakten består av t.ex. bördig åkerjord eller mycket skog t.ex.). Även NE beskriver naturförhållanden i häradsartiklar.

När det gäller orter så hör definitivt tätorter och småorter till den moderna kategorin, medan historiska städer, köpingar och municipalsamhällen hör till den historiska. Byar är ju en del av fastighetsindelning, jordebokssocknar och roteindelning, men de existerar även nu och har bebyggelsenamn enligt Lantmäteriet. I Falkenberg har en användare gjort ett jättearbete med att kartlägga byar med mycket substantiell info. Denne har valt sockenindelning som särskiljning [1]. När Lsjbot kommer till Sverige måste vi ha bestämt om byar skall särskiljas av socknar eller distrikt. /Ascilto (diskussion) 24 april 2016 kl. 11.36 (CEST)

Hårddraget skapades distrikten gränser av ett datorprogram i december 2014 utifrån en nästan godtycklig algoritm, och även om de i mycket är detsamma som sockengräsnerna är de inte så full ut. Sockengränserna som fortfarande hålls reda på av lantmäteriet utgör dock en oavbruten följd utifrån fastigheter. Och medan småorter och tätorter hålls reda på av myndigheter, och då dessa placering i distrikt så gäller det inte gårdar och byar, där jag anser socken är den korrekta platsen beskriva dessa.Yger (diskussion) 24 april 2016 kl. 11.49 (CEST)