Göran Brunius

Per Göran Gomer Brunius, född 2 augusti 1911 på Lidingö, död 2005, var en svensk konstnär

Han var son till August Brunius och Célie Cleve samt från 1939 gift med Inga Lindroth. Han var bror till Teddy och Clas Brunius.

Brunius studerade vid Otte Skölds målarskola och vid Bror Hjorts och Nils Möllerbergs skulpturskola 1930-1931, han studerade därefter målning och etsning vid Konstakademin i Stockholm 1932-1936, vid Maison Watteau i Paris 1935-1936 och för Marcel Gromaire och Othon Friesz 1936-1937 samt teatermåleri för Isaac Grünewald. Han debuterade i Stockholm med en separatutställning 1933 och ställde därefter ut på Fahlcrantz´konstgalleri 1935, Galerie Moderne 1936, Lousie Hahnes konstgalleri 1947 samt i Modern konst i hemmiljö 1951. Han medvekade i samlingsutställningar med bland annat Sveriges allmänna konstförening, Konstnärernas Samarbetsorganisation, Liljevalchs Bumerang samt i Paris, Moskva, Berlin, London, Caracas och i New York. Han tilldelades Albert Engström-priset 1998.

Hans konst består av portätt, marinmotiv, modellstudier, landskap och fåglar i olja med en impressionistisk stil, som tecknare och etsare har han för Naturhistoriska riksmuseet utfört en serie fågelbilder, samt illustrerat fågelböcker bland annat utförde han omslaget till diktaren Hans Hartvig Seedorff essä De bevingade.

Brunius är representerad vid Nationalmuseum, Moderna museet, Gävle museum, Institut Tessin i Paris och Västerås konstförenings samlingar.

Tryckta källor

• Svenskt konstnärslexikon del I sid 249, Allhems Förlag, Malmö.