Irak

Republiken Irak الجمهورية العراقية Al-Jumhuriyah Al-Iraqiyah (arabiska) Komara Iraqê (kurdiska)
Flagga Statsvapen
Valspråk: Allahu Akbar (arabiska för "Gud är större")
Nationalsång: Mawtini
läge
Huvudstad (även största stad)		Bagdad
Officiella språk		Arabiska och kurdiska(Officiellt) Nyöstsyriska och turkmenska (Regionala språk)
Etniska grupper		araber (75-85 %), kurder (15-20 %), assyrier, turkmener,(omkr. 5 %)
Statsskick		Parlamentarisk förbundsrepublik
-	President	Fuad Masum
-	Premiärminister	Haider al-Abadi
Nationalförsamling		Representantrådet
Självständighet		från Storbritannien
-	Deklarerad	3 oktober 1932
Yta
-	Totalt	437 072 km² (59:e)
-	Vatten (%)	1,1 %
Demografi
-	2014 års uppskattning	36 004 552 (44:e)
-	Befolkningstäthet	82,4 inv./km² (125:e)
BNP (PPP)		2015 års beräkning
-	Totalt	$510 916 miljarder (37:e)
-	Per capita	$13 817 (85:e)
Ginikoefficient (2007)		30,9
HDI (2013)		0,642 (medium) (120)
Valuta		Irakisk dinar (IQD)
Tidszon		Arabisk standardtid (UTC+3)
Topografi
-	Högsta punkt	Rawanduz, 3658 m ö.h.
-	Längsta flod	Eufrat, 2800 km
Kör på		Höger
Nationalitetsmärke		IRQ
Landskod		IQ, IRQ, 368
Toppdomän		.iq
Landsnummer		964

Dennis is the king and own irak

Irak (arabiska: العراق, al-'airaaq; kurdiska: Êraq), formellt Republiken Irak, är en republik i Mellanöstern i sydvästra Asien. Landet gränsar till Saudiarabien och Kuwait i söder, Turkiet i norr, Syrien i nordväst, Jordanien i väst och mot Iran i öst. Landet har en kort kustremsa i Persiska viken.

Området kallades för Mesopotamien under antiken, och betraktas allmänt som en av de första civilisationerna. Namnet Irak betyder "två ådror", vilket syftar på floderna Eufrat och Tigris. Det tillhörde länge Persien (under de akemenidiska, parthiska och sassanidiska dynastierna) och blev med upprepade mellanrum mål för romerska anfall. På 600-talet ockuperades Irak av araberna, som skövlade den sassanidiska huvudstaden Ktesifon och lät anlägga den nuvarande huvudstaden Bagdad införa det nu helt dominanta islam i landet. Under 1200-talet skövlades det av mongoliska styrkor under Djingis khan och dennes ättlingar, under vilket miljontals människor kan ha mist livet. Bagdad jämnades med marken 1258 och den rådande kalifen avrättades. Det mongolisk-turkiska inflytandet hävdes under 1400-talet och landet erövrades under tidigt 1500-tal av den osmanske sultanen Süleyman.

Området ockuperades stegvis av brittiska styrkor under första världskriget och förblev under brittiskt inflytande fram till 1958, då den brittiske lydhärskaren kung Faisal II dödades i en militärkupp ledd av Abd al-Karim Qasim. 1963 förde ännu en militärkupp arabnationalister och baathister till makten, och 1968 gjordes landet genom ytterligare en statskupp till en enpartidiktatur under Baathpartiet och Ahmed Hassan al-Bakr.

1979 grep al-Bakrs kusin Saddam Hussein makten i det rådande revolutionsrådet och lät utse sig till president. Under hans styre var landet en hård diktatur. Efter ett förödande krig mot grannlandet Iran 1980–1988 hamnade landet i en ekonomisk kris. Efter att Irak ockuperat Kuwait 1990 anfölls Irak nästa år med FN:s godkännande av en koalition ledd av USA, som slog den irakiska armén. Oppositionsgrupper uppmanades ta till vapen mot Saddam Husseins regim, men grupperna fick inte militärt stöd utan slogs ned av regimen.

2003 anfölls Irak på nytt, denna gång utan FN-mandat och av huvudsakligen amerikanska och brittiska styrkor (se Irakkriget). Som orsak angavs innehav av massförstörelsevapen och – efter 11 september-attacken 2001 – förmodat stöd till al-Qaida. Beskyllningarna har inte kunnat bekräftas och betraktas av många som svepskäl. Genom ockupationen hamnade Irak i ett kaotiskt tillstånd där väpnade grupper bekämpar ockupationsstyrkorna och representanter för den nya politiska ledningen. En demokratiskt vald irakisk regering tillträdde den 20 mars 2006 för att ersätta den interimsregering som tillsatts av den amerikanska ockupationsmakten. De Natoledda styrkorna har blivit kvar i landet också efter att kriget betraktas som avslutat.

Historia

Tidiga civilisationer och islamisering

Det bördiga landet mellan floderna Eufrat och Tigris var födelseplatsen för den mesopotamiska kulturen, formad av folk som sumererna, babylonierna, assyrierna och kaldéerna. Det var i slutet av den så kallade Uruk-perioden (det vill säga omkring 3200 f.Kr.) som Mesopotamien, genom utvecklandet av kilskrift, trädde in i den historiska tidseran. Från och med denna tid kan den historiska utvecklingen följas genom skriftliga källor. Under större delen av 2000-talet f.Kr. dominerade sumererna landet språkligt, politiskt och kulturellt, men sedan kom babylonierna och assyrierna att styra utvecklingen i Mesopotamien. År 539 f.Kr. blev Mesopotamien en provins till Persien, sedan en del av det kortvariga Alexandrinska väldet. År 312 f.Kr. kom området att hamna under det seleukidiska imperiet. Efter en period under vilken Parthien dominerade kom området att blomstra under sassaniderna som gjorde Ktesifon till rikets huvudstad. Ktesifon var på 500-talet världens största stad och berömd för sina palats och bibliotek.

637 tog araberna det sassanidiska riket i besittning och anlade militärkolonierna Basra och Kufa. Under Abbasisderna 762 flyttades kalifatet till den nya staden Bagdad (nära forntida Babylon). Denna stad förblev, undantaget den period som följde på dess förstörelse av mongolerna 1258, den arabiska världens centrum tills det att den införlivades i Osmanska riket år 1534.

1900-talet

Det nuvarande Irak var fram till 1918 formellt en del av Osmanska riket och bestod av de tre osmanska vilâyeten (provinserna) Bagdad, Basra och Mosul.

Under slutet av 1800-talet började Storbritannien intressera sig för Irak som en station på vägen mot Indien. Under första världskriget utspelade sig från 1914 strider i Irak. Osmanerna med stöd av tyska trupper tvingade 1916 general Charles Vere Ferrers Townshend att kapitulera vid al-Kut, men 1917-18 erövrades Irak helt av britterna, som i freden i Sèves 1920 erhöll landet som mandat enligt artikel 22 i Nationernas förbunds stadgar.

Namnet Irak kom från Irak Arabi eller Irak el-Arabi ("arabiska Irak"), vilket var namnet på det osmanska landskap som omfattade vilajetet Basra och södra delen av vilajetet Bagdad.

Kungariket Irak bildades 1921, och emir Faisal valdes 23 augusti 1921 till kung. Författningen av 10 juli 1924 stadgade att Irak skulle vara en inskränkt monarki, ärftlig på svärdssidan inom Faisals familj. Gränserna mot Turkiet reglerades 1925 genom ett fördrag i Nationernas förbund efter den så kallade Bryssellinjen, varvid större delen av vilajetet Mosul tillföll Irak. Gränsen mot Nadjd bestämdes genom en överenskommelse mellan Storbritannien och Ibn Saud, och 1931 fastställdes slutligen Iraks gränser mot Syrien.

Irak försökte länge vinna full självständighet från Storbritannien, och genom fördrag 1922, 1927, och 1930 lyckades man vinna allt större frihet, och efter att ha slutit ett nära alliansavtal med Storbritannien erhöll man 1932 självständighet.

1941, under andra världskriget inledde Rashid Alis ett uppror mot den sittande regeringen, detta ledde till det anglo-irakiska kriget där britterna besegrade upprorsmakarna.

Alliansen med Storbritannien bröts 1958, då monarkin störtades och ersattes med en republik, vilket också ledde till att landets kung Faisal II mördades samtidigt som landet slet sig loss från de brittiska kopplingarna.

Baathpartiet fick 1968 kontroll över landet och inledde en Sovjetvänlig politik som var fientlig mot Israel och Västmakterna. Saddam Husseins maktövertagande 1979 stöddes av USA och efter detta utvecklades en diktatur präglad av övergrepp gentemot all opposition, inte minst de irakiska kurderna. År 1980 gick Irak till attack på grannlandet Iran vilket ledde till det blodiga Iran–Irak-kriget fram till 1988, där Irak även använde stridsgaser mot iranska soldater och civila.

Efter kriget hade Irak stora skulder och Saddam Hussein beordrade 1989 ockupation av det rika grannlandet Kuwait 1990, vilket utlöste Kuwaitkriget. Motiven till kriget var dels en konflikt om en oljekälla dels att Kuwait hade styckats bort från Irak efter kolonialtiden. USA övergav efter detta sitt stöd åt Irak, och samlade en koalition av länder som gick till motanfall från Saudiarabien och befriade Kuwait. Irak utsattes för omfattande flygbombningar som förstörde landets infrastruktur. Koalitionen gick inte vidare in i Irak efter att den besuttit Kuwait, så Saddam Hussein satt kvar vid makten trots förlusten i Kuwaitkriget. Därefter var Irak isolerat och utsatt för hårda internationella sanktioner.

Invasionen (2003 – 2011)

20 mars 2003 invaderade en multinationell styrka Irak i strid mot FN-beslut. Stridsfrågan var Iraks massförstörelsevapen; Irak hävdade att de hade förstört sina massförstörelsevapen, medan USA och Storbritannien menade att de hade bevis för att Irak i hemlighet hade kvar dem. Den 13 december 2003 greps Saddam Hussein. Efter att ha haft regeringsmakten i landet från den 21 april 2003 (med Iraks styrande råd som rådgivande från den 13 juli) överlämnade den av USA ledda alliansen den formella makten till en irakisk interimsregering (tillsatt av den amerikanska civiladministrationen) den 28 juni 2004. Den senare kunde dock inte fatta långsiktiga beslut, eftersom den bara skulle sitta kvar fram till valet, som var planerat att hållas den 2 januari 2005 men istället hölls den 30 januari 2005. Interimsregeringen hade inte heller befälet över de 160 000 utländska soldater som var kvar i enlighet med en FN-resolution. Val under ockupation strider mot gällande folkrätt.

Efter parlamentsvalet den 30 januari 2005 tillträdde en irakisk övergångsregering den 3 maj 2005. Den första permanenta regeringen tillträdde den 20 maj 2006.

Länderna som deltog i invasionen av Irak.

Olika FN-organ kommer med regelbunden rapportering om den humanitära situationen i Irak. I februari 2008 uppgav FN att fyra miljoner människor i Irak led brist på mat. 40 procent av Iraks 27 miljoner invånare saknade tillgång till rent vatten. I december 2007 rapporterade United Nations Office for the Coordination of Humanitarian Affairs att ett av fyra irakiska barn under fem år var kroniskt undernärt. En undersökning av kvinnors situation i Irak gjordes 2008 av brittiska organisationen Oxfam tillsammans med den irakiska kvinnoorganisationen al-Amal. I denna studie konstaterades att en fjärdedel av de intervjuade kvinnorna saknade daglig tillgång till rent vatten. Vidare uppgav 40 % att deras barn inte gick i skolan.

I mitten av 2004 var alla Iraks 240 sjukhus öppna (sjukvårdsbudgeten under Saddams tid var 16 miljoner dollar, nu är den 1000 miljoner dollar [1]). Enligt uppskattningar från FN har fler än 400 specialistläkare flytt från Irak sedan kriget började 2003 och hundratals läkare har dödats. Många sjukhus i Irak är underbemannade och saknar nödvändig utrustning. Dessutom är säkerheten på sjukhusen ofta låg .

I spåren av kaoset efter Saddam-regimens fall har trafficking och speciellt handel med små barn ökat kraftigt i Irak. Myndighetskällor samt hjälporganisationer rapporterar om att kriminella gäng inriktade på människohandel utnyttjar den rådande situationen med svaga och ofta korrupta myndigheter samt dåligt bevakade gränser.

Nästan alla skolor och universitet har öppnats. Iraks medier är inte längre censurerade. 100 nya arbetsplatser har öppnat och minst 900 till öppnar snart^{[källa behövs]}. Iraks BNP har vuxit med 52 % efter kriget.

Kritiker till kriget har samtidigt hävdat att den tidigare ekonomiska situationen i Irak främst orsakats av FN:s handelsblockad mot landet, se Olja mot mat-programmet. Iraks ekonomi var från tidigare ansträngd genom kriget mot Iran, som började 1980. Mellan 1980 och 2003 minskade Iraks BNP per capita med 75 %. Blockaden skall också, enligt Världshälsoorganisationen, ha lett till ungefär 1,8 miljoner irakiers död varav 800 000 barns död. Den tidigare dåliga strömförsörjningen i landet kan också förklaras med att kraftstationerna bombats av USA. Majoriteten av dessa har nu återuppbyggts.

I en opinionsundersökning i Irak från mars 2008 svarade 29 % av de tillfrågade att invasionen varit i Iraks bästa intresse. 48 procent tyckte inte det.

2005 ansåg 57 procent av de tillfrågade i en opinionsundersökning att attacker mot koalitionsstyrkorna är berättigade. Denna andel har dock minskat i senare undersökningar.

Relationsmosaiken i Irak och Syrien (september 2014)

Politiska grupperingar	RU	SY	So	Sk	TR	U/E	IL	S/A	IQ	Ik	Ism	IR	Aq/N
Islamiska staten
Al-Qaida, Nusrafronten
Iran
Irakiska shiamiliser
Irakiska kurder
Iraks regering
Saudiarabien, Arabförbundet
Israel
USA, EU
Turkiet
Syriska kurder											Vänskapligt
Syrisk opposition											Neutralt, misstro
Syriens regering											Fientligt

Inbördeskriget (från 2011)

Den väpnade konflikten fortsatte efter de utländska truppernas tillbakadragande, med USA som sista land att dra tillbaka sin trupper den 18 december 2011.

Det irakiska inbördeskriget är (i likhet med motsvarigheten i grannlandet Syrien en summa av flera olika konflikter mellan ett antal olika parter. Där ingår Iraks shiadominerade regering, sunnitiska upprorsgrupper (främst Islamiska staten) och landets kurder. Inbördeskriget har internationella kopplingar, genom att Iran stödjer shiiterna i Irak, Turkiet ger stöd åt irakiska kurder (som en del i försöken att neutralisera maktambitioner hos turkiska och syriska kurder) och landets regering får stöd av en internationell koalition ledd av USA. Genom Islamiska statens expansion har inbördeskrigen i Irak och Syrien vävts samman, med ett allas krig mot IS, parallellt med ett antal andra konflikter mellan olika parter.

Tabellen till höger ger en viss översikt över de olika parterna i de båda inbördeskrigen, samt deras allianser och direkta motståndare.

Politik

Irak har i hela sin historia som självständig stat, fram till nyligen, varit mer eller mindre en diktatur.

1968 tog Baathpartiet makten i en oblodig militärkupp, där Saddam Hussein så småningom blev landets verklige ledare. Partiets officiella ideologi byggde på arabisk enhet, frihet och socialism.

Parlamentet bestod av 250 platser, varav 220 valdes genom allmänna val, och 30 tillsattes av presidenten. Inga kandidater till parlamentet utanför Baathpartiet var tillåtna. Formellt styrdes landet av ett revolutionsråd som utsåg president och stiftade lagar tillsammans med parlamentet. I praktiken hade presidenten all makt, han var premiärminister och överbefälhavare.

Genom ständiga utrensningar stärkte Saddam Hussein hela tiden sin makt, och alla viktiga poster innehades av anhöriga och nära vänner till Hussein.

Efter Kuwaitkrigets slut (gulfkriget) mot Saddam Hussein fick de oppositionella grupperna i de kurdiska områdena i norra Irak, som stod utanför Saddam Husseins kontroll, ett visst reellt inflytande. De oppositionella grupperna i södra Irak som gjorde motstånd mot Saddam Husseins regim i samband med kriget slogs brutalt ner med många avrättningar som följd.

Efter USA:s och Storbritanniens ockupation av Irak 2003 styrdes landet av flera olika interimsregeringar innan den första permanenta regeringen tillträdde den 20 maj 2006, sedan parlamentsval hållits den 30 januari 2005. Det andra parlamentsvalet hölls den 7 mars 2010; se parlamentsvalet i Irak 2010.

Efter parlamentsvalet i Irak 2010 valdes Nouri al-Maliki till premiärminister och till vice premiärminister valdes både Saleh al-Mutlaq och Rowsch Nuri Shaways.

Medlemskap

Statsskick:	republik
Medlemskap i internationella organisationer:	Arabförbundet, FN, WTO, Internationella atomenergiorganet, IMF, OPEC, OIC med flera

Geografi

Geografiska fakta

Yta:	438 446 km², till detta kommer Iraks del av den 7 044 km² stora neutrala zon som delas med Saudiarabien
Markanvändning:	skog 0,4 %, jordbruksmark 13 %, övrig mark 87 %
Högsta berg:	Rawanduz, 3 658 m ö.h.
Längsta floder:	Eufrat (2 800 km), Tigris (1 900 km) och Shab
Största sjö:	Irak har ingen naturlig sjö

Karta över Irak

Irak ligger i västra Asien och gränsar till Turkiet i norr, Syrien i nordväst, Jordanien i väster, Saudiarabien i sydväst, Kuwait i söder samt Iran i öster. De västra delarna av Irak är till stor del öken, men området mellan de två stora floderna Eufrat och Tigris, Mesopotamien, är fertilt. Den norra delen av landet är till största delen bergigt. Där ligger Iraks högsta punkt, Rawanduz, 3658 meter över havet. Irak har en liten havskust vid Persiska viken. Nära kusten har de två floderna ett gemensamt lopp, Shatt al-Arab (Arvand Rud), som tidigare till stor del bestod av träskland. Flera av dessa områden dränerades på 1990-talet.

Huvudstaden Bagdad med 5,8 miljoner invånare (2000) ligger i mitten av landet på Tigris flodbank. Andra storstäder är Mosul i norr och Basra i söder med 1,8 (2002) respektive 1,4 (2002) miljoner invånare. Andra städer inkluderar Arbil, Bayji, Karbala, Kirkuk, Najaf, Samarra, Sulaymaniyya och Tikrit.

Klimat

Det lokala klimatet är mestadels ökenklimat med milda till kalla vintrar och torra, varma molnfria somrar. De norra bergstrakterna har kalla vintrar; ibland med tunga snöfall som inte sällan skapar översvämningar.

Administrativ indelning

Irak är indelat i 18 provinser (muhafazat, singular - muhafazah); al-Anbar, Arbil, Babil, Bagdad, Basra, Dahuk, Dhi Qar, Diyala, Karbala, Kirkuk (f.d. at-Ta'mim), Maysan, al-Muthanna, Najaf, Ninawa, al-Qadisiyya, Saladin, Sulaymaniyya och Wasit.

Ekonomi

Iraks BNP per capita 1950–2008, i dollar och justerat för inflation och köpkraftsparitet.

Irak är ett gammalt jordbruksland, men i modern tid har dess ekonomi dominerats av oljesektorn, vilken traditionellt har gett 95 procent av intäkterna i utrikeshandeln. Landet var 1988 den näst efter Saudiarabien största producenten av olja i Mellanöstern, och under åren 1980-1987 svarade oljeexporten för mer än 98 procent av landets exportintäkter. På 1980-talet skapade kriget med Iran stora utgifter, vilka tvingade landet att låna pengar samt att minska återbetalningarna på tidigare utlandslån. Iraks ekonomiska förluster under detta krig beräknas till minst 100 miljarder amerikanska dollar. Efter krigets slut 1988 ökade oljeexporten gradvis i och med konstruktionen av nya oljeledningar och återuppbyggnaden av skadade.

Den irakiska ockupationen av Kuwait i augusti 1990 och Kuwaitkriget, som inleddes i januari 1991, ledde till stor ekonomisk skada, inte bara genom de direkta kostnaderna för dessa krig, utan också på grund av de internationella sanktioner som följde. Oljeexporten ökade under slutet av 1990-talet, och år 2002 uppgick den till cirka 75 procent av nivån för år 1988. Irak sitter på världens näst största oljereserv efter Saudiarabien.

Sysselsättningsmässigt dominerar idag servicesektorn.

BNP/capita:	2 400 USD (2002, uppskattning)
Olika näringsgrenars andel av BNP:	jordbruk 6 %, industri 13 %, service 81 % (2000)
Sysselsättning fördelad på näringsgren:	jordbruk 18 %, industri 18 %, service 64 % (1991)
Naturtillgångar:	petroleum, naturgas, svavel, fosfater, zink, bly, koppar, krom, mangan, järn, uran
Viktigaste exportprodukt:	olja
Viktigaste importprodukter:	livsmedel, medicin, industrivaror
Viktigaste handelspartner:	USA, Italien, Frankrike, Spanien (2000)
Valuta:	1 dinar = 20 dirhan = 1000 fils = 0,3109 USD(2002)

Demografi

Iraks befolkning utgörs till mellan 75 och 80 procent av araber. Den andra större etniska gruppen, kurderna, utgör 15-20 procent och lever i nordöstra delar av landet. Mindre grupper är assyrier, turkmener, armenier och perser med totalt ca 5 %.

Arabiska, kurdiska och nyöstsyriska var fram till 2014 de tre officiella språken i landet. Januari 2014 röstade Iraks parlament för att även turkmenska och kaldeisk nyarameiska skulle bli officiella språk i Irak och kunna användas officiellt i regioner där dessa är majoritetsspråk. och Dessutom talas arameiska, armeniska. Engelska är det vanligaste västerländska språket. Arameiska var det språk som talades i Palestina under Jesu tid och ska inte förväxlas med armeniska. Under de senaste åren har många flytt eftersom de är kristna.

De flesta irakier är shiitiska muslimer men det finns en stor sunnimuslimsk befolkningsgrupp. Det finns även mindre grupper kristna och judar (enligt Minority Rights Group Report (ISBN 1-904584-60-8, www.minorityrights.org) fanns 2005 ca 20 judar i Bagdad, de flesta över 70 år. Samtliga irakiska judar är utestängda från irakiskt medborgarskap).

Invånarantal:	37,1 miljoner
Naturlig befolkningstillväxt:	2,93 %
Läs- och skrivkunnighet:	Totalt 79,7 %, män 85,7 %, kvinnor 73,7 %
Folkgrupper:	Araber (75-80 %), kurder (15-20 %), andra (främst assyrier och turkmener) (5 %)
Religion:	Muslimer 99 % (därav 60-65 procent shiiter och 32-37 procent sunniter), kristna 0,8 % samt små grupper yazidier, judar, mandéer och bahá'íer.

Källa: CIA World Factbook; gäller för år 2015.

Kultur

Flera av Unescos kulturvärldsarv finns på irakiskt område, däribland fornstaden Babylon (Babil), staden Ur, befästningsstaden Hatra och Assyriens forna huvudstad Qal'at Sherqat (Ashur). I det laglösa tillstånd som följde på invasionen 2003 blev många museer plundrade och världsarven fördes upp på listan över hotade minnesmärken.

Referenser

Källförteckning

• http://indexmundi.com/iraq/index.html#Economy

Externa länkar

• CIA The World Factbook - Iraq