Magnus, hertig av Östergötland

Magnus
Magnus
	Hertig Magnus av Östergötland
	Hertig av Östergötland; Sveriges Arvfurste
Gemål	Ogift
Barn	inga barn
Personnamn	Magnus
Ätt	Vasa
Far	Gustav Vasa
Mor	Margareta Leijonhuvud
Född	25 juli 1542; Stockholms slott
Död	20 juni 1595 (52 år); Kungsbro
Begravd	Vadstena klosterkyrka, Vadstena

Magnus, född 25 juli 1542 på Stockholms slott, död 20 juni 1595 på Kungsbro, var en svensk prins och hertig av Östergötland. Han var son till Gustav Vasa och dennes andra gemål drottning Margareta.

Biografi

Av Gustav Vasas söner överlevde fyra till vuxen ålder och av dessa var Magnus den ende som inte blev kung av Sverige. 1555 utnämndes han till hertig av Östergötland, Kindas och Ydre härader i dåvarande Småland, landskapet Dalsland, Sundbo härad i Närke, Kåkind, Valla och större delen av Vadsbo härad i Västergötland.^[1]

Magnus led av en sinnessjukdom som visade sina första tecken 1563 och som senare blev permanent. På grund av hans sinnessjukdom förvaltades hans hertigdöme från 1574 av kungen (Johan III). En mindre del av Magnus förläningar tillföll hertig Karl.^[2]

Magnus största residens var Vadstena slott, som ombyggdes från fästning till palats för hans räkning. Vadstena kloster förde under hans tid en tynande efterreformatorisk tillvaro med mycket få nunnor. Enligt en notering av den påvliga legaten Antonio Possevino skall Magnus vid ett tillfälle ha fört bort tre unga kvinnor till slottet och låtit mörda dem, och även styrt ut helgonbilder i klostret i löjliga dräkter.^[3] Detta skall enligt Possevino ha skett innan sinnessjukdomen bröt ut, och han tolkade den som ett straff för uppträdandet. Lars-Olof Larsson ifrågasätter därför sanningshalten i notisen.^[4]

Magnus ägde även Kungs Norrby vid Motala ström samt Kungsbro vid strömmens utlopp i sjön Roxen och det var på det senare herresätet som han avled 1595. Hans stoft bars i kortege till Vadstena och jordfästes i Klosterkyrkan. Enligt en tradition hängdes hans kista i kedjor för att undvika besök av spindlar.^[5]

Sägner och balladtexter

Magnus sjukdomstillstånd och hans omvittnade musikaliska begåvning har givit upphov till ett stort antal sägner och balladtexter, med tonvikt på hans kontakter med sagoväsen som "havsfrun" och älvor.^[2]

Det finns en rad historier om Magnus från hans tid på Vadstena slott. En av de mest kända berättar om hur han från sitt fönster ska ha sett en sjöjungfru i slottets vallgrav och att han ska ha kastat sig ner i hennes armar. Han ska då ha varit närapå att drunkna. Berättelsen kan inte bevisas historiskt, men kan ha sin grund i en händelse när han inspekterade byggnationen av slottets vindbrygga, då han ska ha fallit i vallgraven. Berättelsen har gett inspiration till bland annat Clas Livijns lyriska drama Hafsfrun och Ivar Hallströms operett Hertig Magnus och sjöjungfrun.^[3]