Volvo C70
Volvo C70 | |
1999 års Volvo C70 Cabriolet | |
Grundinformation | |
---|---|
Märke | Volvo |
Tillverkning | 1996-2005 |
Designer | Peter Horbury |
Konstruktion | |
Klass | Coupé |
Karosseri | 2-d coupé, 2-d cabriolet |
Besläktade | Volvo 850, Volvo S70/V70 |
Liknande | Saab 9-3, Audi A4, Peugeot 406, Lancia Kappa |
Drivlina | |
Motor | 5-cylindrig radmotor |
Effekt | 163–245 hk |
Växellåda | 5-vxl manuell 4/5-stegs automat |
Bränslekap. | 73 l |
Dimensioner | |
Hjulbas | 267 cm |
Längd | 472 cm |
Bredd | 182 cm |
Höjd | 141 cm |
Kronologi | |
Föregångare | Volvo 780 |
Efterträdare | Volvo C70 II |
Volvo C70, en tvådörrars personbil tillverkad av Volvo Personvagnar, som dels finns som coupé och dels som cabriolet med både sufflett (uppfällbart tak, vanligen av tyg) och plåttak.
C70 tillverkas fram till 2013 i Uddevallaverken, i en anläggning som är skild från 70-seriens kombi V70 och tidigare sedan S70. Fabriken i Uddevalla byggdes som en del i det statliga stödpaket till Uddevalla som sjösattes i samband med varvskrisens verkan och nedläggningen av Uddevallavarvet. Uddevallaverken blev känt internationellt för sitt arbete med en ny typ av arbetssätt där man frångick den traditionella löpande band-principen och istället arbetade i team. 1995 bildade Volvo tillsammans med Tom Walkinshaw Racing bolaget Autonova. 1999 tog Volvo över fabriken och bildade 2003 tillsammans med Pininfarina ett samriskföretag. Dock så övertog Volvo fabriken igen i egen ägo, för att 2011 besluta om en nedläggning under 2013. Var C70 ska tillverkas i fortsättningen är inte känt.[1]
Då principen om att arbeta i team, det vill säga att byggde bilen färdig inom samma grupp, bibehållits i fabriken, är C70 mer manuellt ihopsatt än övriga bilar i 70-serien eftersom C70 är den första moderna cabrioleten från Volvo. Dessvärre hade man svårt att arbeta bort barnsjukdomarna, och detta försvårade i konkurrensen med Audi och Mercedes.[källa behövs]
Första generationen 1996-2005
Bilen visades första gången på Paris Motor Show 1996, lanserades 1997 i Europa och 1998 i Kanada och USA (som är Volvos största marknad). Den stegvisa lanseringen var avsiktlig för att säkerställa kvalitén av en bilmodell som var helt ny för Volvo. C70 utvecklades för att vara Volvos svar på Mercedes-Benz CLK-klass. Tekniskt sett byggde den på samma plattform som 850.
Volvo C70 fanns vid lanseringen tillgänglig med femcylindriga motorer med både lågtrycks- och högtrycksturbo, såväl manuellt- som automatväxlad. C70 var utvecklad av Tom Walkinshaw Racing och var formgivaren Peter Horburys genombrott. C70 mottogs mycket väl av media och bilrecensenter tack vare sin komfort/rymlighet, hög vridstyvhet och tilltalade formspråk. Coupéversionen har en mjukare och mer harmonisk taklinje än cabrioletversionen, på grund av de bågar som är nödvändiga i en tygsufflett. Andra generationens C70 löste detta med ett tredelat nedfällningsbart plåttak.
C70 uppvisades inför media i utmärkande saffransorange metalliclack. I långfilmen Helgonet från 1997 (med Val Kilmer i huvudrollen som Simon Templar) användes en C70 med korallröd metalliclack. Som med övriga Volvomodeller, har även färgerna på C70 ändrats genom åren. I början av produktionen tillverkades en serie av special edition-modeller med särdrag som en unik premiumskinnklädsel i två toner. Övriga tillval var stereon SC-901 Dolby Surround med en integrerad CD-växlare för tre skivor och 14 högtalare på tillsammans 400 W.
På grund av den begränsade tillgången och marknadens begränsade behov av coupéer i den höga prisklassen, gick försäljningen trögt.
Volvoentusiaster har frambringat en kult kring sportiga C70 liknande den kring dess sportiga föregångare P1800, på grund av den nyskapande designen och ändamålsriktig prestanda. C70 var mycket tung för sin storlek, vilket beror på åtskilliga säkerhetsdetaljer. Med kraft från sin turboladdade motor presterar bilen bäst vid höga hastigheter.
Produktionen av coupé-versionen slutade 2002 på grund av vikande efterfrågan, samt att övriga besläktade Volvo-modeller redan var nedlagda och tillgången till delar därför blev begränsad. Olika special edition-modeller och trimmingstillval erbjöds som minnesutgåvor av första generationens C70. Produktionen av cabriolet-versionen fortsatte och 2004 såldes lika många av den som sammanlagt under 1997-2003.
Samarbetet mellan Volvo och Tom Walkinshaw Racing knakade och som ett resultat av det har TWR inte medverkat i utvecklingen av den nya generationens C70.
Antal producerade enheter, per år
- 1999 - 7 449
- 2000 - 7 441
- 2001 - 7 030
- 2002 - 6 148
- 2003 - 7 840
- 2004 - 6 992
- 2005 - 3 246
Volvo C70 II | |
Volvo C70 Facelift | |
Grundinformation | |
---|---|
Märke | Volvo |
Tillverkning | 2006 - 2013 |
Designer | John Kinsey |
Konstruktion | |
Klass | Mellanbilsklass |
Karosseri | 2-d cabriolet |
Plattform | Volvo P1, framhjulsdrift |
Besläktade | Volvo S40/V50 Volvo C30 Ford Focus |
Liknande | Saab 9-3 Volkswagen Eos Peugeot 307 CC Ford Focus CC |
Drivlina | |
Motor | 4/5-cylindrig radmotor |
Effekt | 136–230 hk |
Vridmoment | 220–400 Nm |
Växellåda | 5/6-vxl manuell 5/6-stegs automat |
Bränslekap. | 62 l |
Dimensioner | |
Hjulbas | 264 cm |
Längd | 462 cm |
Bredd | 184 cm |
Höjd | 140 cm |
Kronologi | |
Föregångare | Volvo C70 |
Andra generationen 2006
Den nya C70 lanserades mars 2006 och delar plattform med bland annat Volvo S40/V50. Bilen som är formgiven av John Kinsey och byggs av Pininfarina Sverige AB i Uddevalla är försedd med världens första tredelade nedfällningsbara plåttak. Taket kan höjas och sänkas på mindre än 30 sekunder.
Facelift till modellår 2010
Till modellår 2010 får C70 en ansiktslyftning som bland annat innefattar en ny front som i stora drag liknar den hos konceptbilen för kommande S60 som visades i början av 2009 och även för tankarna till XC60. Bilens akter får också delvis ny design med nya lyktor och ny stötfångare. Interiören får även den en del ändringar genom en ny instrumentpanel.
På motorsidan sker inga större ändringar, men både 2.0D och T5 blir något snålare om än ytterst marginellt. 2.0D med manuell växellåda sänks från 6,1 till 6,0 l/100 km medan versionen med automatlåda ligger kvar på 6,3 l/100 km. T5-versionen sänks från 9,1 till 8,9 l/100 km med manuell växellåda och från 9,8 till 9,4 l/100 km med automat.
Nedläggningen av C70
Den sista C70 som tillverkades rullades av bandet från fabriken i Uddevalla den 25 juni 2013 efter låga försäljningssiffror och Volvo då valde att lägga ner modellen. Den sista bilen var en mörkblå C70 Summum med en D4 dieselmotor, denna bil gick aldrig till försäljning utan skickades direkt till Volvos Museum i Göteborg. Totalt tillverkades ca 89 000 st Volvo C70 generation 2 även kallad C70II.[3]
Modeller och motorprogram
Bensin
Modellnamn | Effekt (hk) | Vridmoment (Nm@rpm) | Volym (cm³) | Motormodell | Kommentar |
---|---|---|---|---|---|
T5 (2007- ) |
230 | 320@1500-5000 | 2521 | B5254T7 | Rak femcylindrig bensinmotor med lättrycksturbo |
2.4 (2006-2010) |
140 | 220@4000 | 2435 | B5244S2 | Rak femcylindrig bensinmotor |
2.4i (2006-2010) |
170 | 230@4400 | 2435 | B5244S4 | Rak femcylindrig bensinmotor |
T5 (2006-2007) |
220 | 320@1500-4800 | 2521 | B5254T | Rak femcylindrig bensinmotor med lättrycksturbo |
Diesel
Modellnamn | Effekt (hk) | Vridmoment (Nm@rpm) | Volym (cm³) | Motormodell | Kommentar |
---|---|---|---|---|---|
D3 (2010- ) |
150 | 350/1500-2750 | 1984 | D5204T5 | Femcylindrig turboladdad dieselmotor (Euro 5) |
D4 (2010- ) |
177 | 400/1750-2750 | 1984 | D5204T | Femcylindrig turboladdad dieselmotor (Euro 5) |
2.0D (200x-2010) |
136 | 320@2000 | 1997 | D4204T | Rak fyrcylindrig dieselmotor med turbo (Euro 3/4) |
D5 (automat) (200x-2010) |
180 | 350@1750-3250 | 2400 | D5244T8 | Rak femcylindrig dieselmotor med turbo (Euro 4) |
D5 (manuell) (200x-2010) |
180 | 400@2000-2750 | 2400 | D5244T13 | Rak femcylindrig dieselmotor med turbo (Euro 4) |
Källor
- ^ Gp.se (2011-10-03) Volvo PV stänger i Uddevalla Arkiverad 7 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine. Läst 3 oktober 2011
- ^ https://web.archive.org/web/20071001002755/http://www.dn.se/content/1/c6/65/40/06/Volvo%20C70.pdf Dagens Nyheter
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221211316/http://www.pavag.volvocars.se/innovation/har-rullar-den-sista-volvo-c70n-ut-i-uddevalla/. Läst 14 februari 2014.
Relaterat
Wikimedia Commons har media som rör Volvo C70.
« föreg. — Volvos personbilar, från 1970 till 2019. — nästa » | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Klass | 1970-talet | 1980-talet | 1990-talet | 2000-talet | 2010-talet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | ||
Småbil | 66 | C30 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mellanklass | 121 | 340/360 | S40/V40 | S40/V50 | V40 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
440/460 | S60 | S60/V60 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Storbil | 140 | 240/260 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
164 | 740/760 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
850 | S70/V70 | V70 | V70 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
940 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
960 | S90/V90 | S80 | S80 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
S90/V90 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Coupé | 262C | 780 | C70 | C70 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sportbil | P1800 | 480 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
CUV | XC40 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
XC60 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
V70XC | XC70 | XC70 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
SUV | XC90 | XC90 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ett företag i Zhejiang Geely Holding Group |