Nyckelroman
En nyckelroman är en berättelse där verkliga personer och händelser figurerar i lätt maskerad form.
Maskeringen kan ske genom fiktiva namn på personer, organisationer eller orter, att en samtida händelse förläggs till en gången tidsepok eller att två eller flera personers ageranden slås samman till en enda persons agerande. Andra förändringar kan förekomma, som lätt döljer en överensstämmelse mellan romanens händelser och verklighetens.
För publicering i en tidskrift ansvarar juridiskt den ansvarige utgivaren, inklusive för ett utpekande som kan anses vara förtal. För en bok är däremot inte förläggaren "ansvarig utgivare", utan författaren. Särskilt problematiska ur trovärdigssynpunkt är sådana nyckelromaner, som behandlar konflikter med författaren själv som part.
"Jag sticker inte under stol med att det finns vissa personer som jag vill skada med den här boken", säger Carina Rydberg om nyckelromanen Den högsta kasten i en intervju i Tidningen Boken 1997:4. Bokens handling är dock utformad som en beskrivning av verkliga personer men med fiktiva händelser, vilket snarare gör romanen till en omvänd nyckelroman.[1]
En viktig skillnad mellan ett reportage och en nyckelroman är att nyckelromanen fritt kan behandla en företeelse eller liknande, utan att strikt hålla sig till sanningen, vilket är en grundförutsättning för ett reportage och i ännu högre grad för en vetenskaplig artikel. Risken för att författaren blir stämd för förtal eller ärekränkning anses vara mindre om boken är en nyckelroman.[källa behövs]
I Sverige är oftast rättspraxis, att åklagare väcker åtal först om förtalet kan anses innehålla ett moment av olaga hot.[källa behövs] I ett uppmärksammat televisionsuttalande 18 februari 2013 förklarar justitieministern[vem?], att hon förbereder ny lagstiftning med en strängare rättstillämpning även vid renodlat förtal, utan hot.[källa behövs]
Exempel på nyckelromaner
Madeleine de Scudéry (1607-1701) skrev med början år 1641 flera nyckelromaner (franska: roman à clef), som blev populära. Hon startade därmed denna genre och fick efterföljare i många länder. Författaren själv, eller någon annan, tillhandahåller ibland en "nyckel" med vars hjälp de fiktiva personernas namn helt eller delvis kan dechiffreras.
- Fredmans epistlar av Carl-Michael Bellman
- Svarta fanor och Röda Rummet av August Strindberg
- Pelle Svanslös av Gösta Knutsson
- Ondskan av Jan Guillou
- I skuggan av värmen av Lotta Thell
- Patrik Kajson går igen av Kurt Haijby
- Domaren av Vilhelm Moberg
- Ravelstein av Saul Bellow
- Lathund för ambitiösa katter av Vladimir Oravsky
- Grisfesten av Leif G.W. Persson
- Döden i Venedig av Thomas Mann
- Månen och Silverslanten av Somerset Maugham
- På västfronten intet nytt av Erich Maria Remarque
- Terapeuten av Anette Nyman
- Landsförrädaren av Anders Jallai
- En spricka i kristallen och Stäpplöperskan av Cecilia Gyllenhammar
- Brännmärkt av Karin Aspenström
- På marmorklipporna av Ernst Jünger
Se även
Källor
- ^ Ingrid Elam: Jag. En fiktion, sid 104. Albert Bonniers förlag 2012]
Externa länkar
- Nyckelroman på TV Tropes (engelska)