Dragon (växt)
- För andra betydelser, se Dracunculus (olika betydelser)
| Dragon | |
 Artemisia dracunculus L. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Asterordningen Asterales |
| Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
| Släkte | Malörtssläktet Artemisia |
| Art | Dragon A. dracunculus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Artemisia dracunculus | |
| Auktor | L., 1753 |
| Synonymer | |
|
Achillea dracunculus Hort. ex Steud. | |
Dragon (Artemisia dracunculus L.) är en ört i familjen korgblommiga växter.
Beskrivning
Växten är perenn med smala, 30 – 150 cm höga stjälkar. Bladen sitter tätt utefter stjälken. De är mörkgröna, kala och smalt lansettliknande, spetsiga i toppen och lätt tandade i kanten. De grönaktiga eller gula blommorna är små, bara 1 – 3 mm i diameter. De bildar små, greniga klasar i bladvecken.
Rötterna är upp till 1 m långa rotstockar, som växer horisontellt. Från rotstocken sticker här och var stjälkarna upp.
Två olika kulturformer finns: fransk dragon (kromosomtal 2n = 36), och rysk dragon, Artemisia dracunculus var. inodora, (kromosomtal 2n = 90).
Fransk dragon blommar juli – september. Blomningen är så sen på hösten, att den i Sverige sällan hinner gå i frukt innan vintern kommer, och fröna kan vara sterila. Ibland uteblir blomningen. Dragon förökas därför genom sticklingar eller delning av rotklumpen.
Rysk dragon blommar regelbundet, och ger många fertila frön.
Frukten är en nöt.
Vildväxande i sydöstra Europa, södra Ryssland, Sibirien, Mongoliet, Kina och västra Nordamerika. Från ursprungsländerna har dragon spridits västerut under medeltiden.
I Sverige odlas dragon i växthus, men kan ibland påträffas förvildad i anslutning till kulturpåverkad mark från Skåne och norrut till Dalarna. Varianten rysk dragon kan påträffas ännu längre norrut.
Steniga, torra, vindskyddade platser. Soligt eller i halvskugga, gärna lerhaltig mark.
- Släktnamnet Artemisia kommer av Artemis, som i grekisk mytologi var barnbördens gudinna. Det syftar på att flera artemisia-arter i folkmedicinen har använts som bot vid olika kvinnosjukdomar.
- Artepitetet Dranunculus är diminutiv av latin draco = drake. Dranunculos betyder alltså en liten drake,[1] kanske syftande på örtens drakslingrande rötter.[2]
- Dragon antas (i likhet med danska/norska estragon och engelska tarragon) vara hämtat från det persiska eller det arabiska namnet för växten – طرخون (tarkhūn).[3]
- På svenska finns namnet dragon belagt från 1623.
- Färsk dragon ingick 1775 – 1790 i svenska farmakologin under namnet Dracunculus herba recens.
- På isländska är namnet Fáfnisgras[4] ('Fafnersgräs'). Fafner (isländska: Fáfnir[5]) var enligt den Poetiska Eddan en drake, som dödades av hjälten Sigurðr.
Användning
Hackade och torkade blad används som krydda i diverse maträtter, men framförallt för att smaksätta vinäger, bearnaisesås, och majonnäs. Beträffande smaksättning av tartarsås går meningarna isär och det saknas en betrodd gastronomisk källa som fastslår hur tartarsås ska/kan smaksättas.
Dragon kan även användas färsk.
Som krydda anses fransk dragon mer värdefull än rysk dragon, som har svagare och annorlunda smak.
Näringsinnehåll [6]
100 g torkad dragon innehåller:
Energi 1 236 kJ (295 kcal)
| Ämne | Mängd | RDI a) (%) | |
|---|---|---|---|
| Kolhydrater | 50,22 | g | 18 e) |
därav kostfiber | 7,4 | g | 30 e) |
| Protein | 22,77 | g | 38 e) |
| Aska | 12,03 | g | — |
| Vatten | 7,74 | g | |
| Fett | 7,24 | g | 9 e) |
| Kalium | 3,02 | g | 64 |
| Kalcium | 1,139 | g | 114 |
| Magnesium | 347 | mg | 94 |
| Fosfor | 313 | mg | 45 |
| Natrium | 62 | mg | 4 |
| Askorbinsyra (C-vitamin) | 50 | mg | 67 e) |
| Järn | 32,3 | mg | 258 |
| Niacin (B3-vitamin) | 8,95 | mg | 60 |
| Mangan | 7,967 | mg | 266 e) |
| Zink | 3,9 | mg | 39 |
| Pyridoxin d) (B6-vitamin) | 2,41 | mg | 185 |
| Riboflavin (B2-vitamin) | 1,339 | mg | 89 |
| Koppar | 677 | μg | 75 e) |
| Folat (B9-vitamin) | 274 | μg | 0,91 e) |
| Tiamin (B1-vitamin) | 251 | μg | 19 |
| Betakaroten c) | 210 | μg | 33 |
| A-vitamin | 4 200 | IE b) | |
| Selen | 4,4 | μg | 9 e) |
| –––––––––––– | |||
| a) Rekommenderat dagligt intag för vuxen person, som lever på 8 400 kJ/dag. | |||
Mängden varierar i olika länders rekommendationer. Där ej annat anges, avser ovanstående tabellvärden spanska rekommendationer.
| |||
| b) Internationell enhet | |||
| c) Förstadium, varav kroppen bildar A-vitamin | |||
| d) Ett samlingsnamn, innehåller även pyridoxamin och pyridoxal, C8H9NO3 | |||
| e) Svenska Livsmedelsverkets rekommendation | |||
Plinius den äldre skrev omkring år 70 att ormar flyr från den som bär dragon på sig med hänvisning till att dragon blommar i den månad romarna kallade ormmånad (juli).
Svenska synonymer
Esdragon, estragon, kejsarsallat (jämför oregano, som ibland kallas kungsmynta eller kungsmejram.)
- Artemisia dracunculus var. changaica (Krasch.) Y.R.Ling (1982)
- Artemisia dracunculus ssp. dracunculina H.M.Hall & Clem. (1923)
- Artemisia dracunculus ssp. glauca (Pall. ex Willd.) Hall & Clem. (1923)
- Artemisia dracunculus var. glauca (Pall. ex Willd.) Jeps. (1925), nom. illeg.
- Artemisia dracunculus f. humilis Krylov (1904)
- Artemisia dracunculus var. inodora Hook. & Arn.
- Artemisia dracunculus var. pamirica (C.Winkl.) Y.R.Ling & Humphries (1988)
- Artemisia dracunculus var. pratorum Krasch. (1936)
- Artemisia dracunculus var. qinghaiensis Y.R.Ling (1988)
- Artemisia dracunculus var. redowskyi (Ledeb.) Turcz. ex Ledeb. (1845)
- Artemesia dranunculus var. sativa
- Artemisia dracunculus var. turkestanica Mater. (1946)
- Artemisia dracunculus ssp. typica H.M.Hall & Clem. (1923), nom. inval.
- Artemisia dracunculus var. wolfii (1905)
Bilder
-
Trivs på steniga ställen
Bilden visar utseendet på våren -
Stenigt och soligt -
Bildar täta bestånd längs den långa rotstocken -
De smala bladen är spridda över hela stjälken -
Toppskott med många knoppar -
-
Blommor i klase -
Torkade dragonblad
Se även
Källhänvisningar
- ^ "Tarragon". Botanical.com. Läst 15 november 2014. (engelska)
- ^ "dragon". NE.se. Läst 15 november 2014.
- ^ Mars, Brigitte (2008): The Desktop Guide to Herbal Medicine, s. 201. Google.se Läst 15 november 2014. (engelska)
- ^ Innnes (23 oktober 2015). ”Fáfnisgras | Innnes heildverslun” (på isländska). https://innnes.is/avextir-og-graenmeti/fafnisgras/. Läst 9 augusti 2021.
- ^ ”Shenet - Dragonört”. www.shenet.se. http://www.shenet.se/vaxter/dragon.html. Läst 9 augusti 2021.
- ^ USA:s jordbruksdepartement, Agricultural Research Service: NDS Number 2041
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Dragon (växt).
|