Hoppa till innehållet

Schindler’s List

Från Wikipedia
Schindler's List
Schindlers List logo.png
Genrekrigsfilm[1][2]
biografisk film
dramafilm[3][1][2]
romanbaserad film
historisk film
krigsdrama
historisk dramafilm
RegissörSteven Spielberg[4][3][5]
ProducentSteven Spielberg
Branko Lustig
Gerald R. Molen
Kathleen Kennedy
ManusförfattareSteven Zaillian[4]
Baserad påSchindlers ark av Thomas Keneally
SkådespelareRalph Fiennes
Liam Neeson
Ben Kingsley
Caroline Goodall
Embeth Davidtz
Jonathan Sagall
Beatrice Macola
Andrzej Seweryn
Alexander Held
Elina Löwensohn
Anna Mucha
Friedrich von Thun
Götz Otto
Mark Ivanir
Paweł Deląg
Henryk Bista
Hans-Jörg Assmann
Ludger Pistor
Jochen Nickel
Olaf Lubaszenko
Joachim Paul Assböck
Agnieszka Wagner
Erwin Leder
Bettina Kupfer
Maja Ostaszewska
Jerzy Nowak
Maria Peszek
Branko Lustig
Tadeusz Bradecki
August Schmölzer
Alexander Strobele
Maciej Kozłowski
Tadeusz Huk
Piotr Polk
Jan Jurewicz
Edward Linde-Lubaszenko
Hans-Michael Rehberg
Ezra Dagan
Geno Lechner
Rami Heuberger
Martin Semmelrogge
Wilhelm Manske
Thomas Morris
Razia Israeli
Norbert Weisser
Grzegorz Damięcki
Małgorzata Gebel
Miri Fabian
Grzegorz Kwas
Wojciech Klata
Daniel Del Ponte
KompositörJohn Williams
FotografJanusz Kaminski
KlippareMichael Kahn
ScenografEwa Braun
Teknisk information
ProduktionsbolagAmblin Entertainment
DistributionUniversal Studios
Netflix
Vudu
Premiär
Utgivningsdatum
15 december 1993(USA)[6]
4 mars 1994(Sverige)[7]
3 mars 1994(Tyskland)[8]
1993
Speltid195 minuter[9]
LandUSA
Språkengelska[10]
Budget25 000 000 USD
Intäkter322 139 355 USD[11]
96 898 818 USD[12]
Mer information
IMDb SFDb Elonet

Redigera Wikidata

Schindler's List[13] (engelska för Schindlers lista) är en amerikansk 1900-talshistorisk dramafilm som hade biopremiär i USA den 15 december 1993[14], regisserad av Steven Spielberg och skriven av Steven Zaillian. Den är baserad på boken Schindlers ark av Thomas Keneally. Filmen handlar om Oskar Schindler, en tysk affärsman som räddade cirka 1 200 judar från Förintelsen genom att låta dem arbeta i sina fabriker. I filmen medverkar Liam Neeson som Schindler, Ralph Fiennes som SS-officeren Amon Göth, och Ben Kingsley som Schindlers judiska revisor Itzhak Stern.

Handling

Filmen börjar år 1939 med den tyskinitierade omlokaliseringen av polska judar från omgivande områden till Krakóws getto strax efter början av andra världskriget. Samtidigt anländer Oskar Schindler (Liam Neeson), en tysk affärsman från Mähren, till staden i hopp om att göra sig en förmögenhet som krigsockrare. Schindler, medlem av det nationalsocialistiska partiet, ger mutor till Wehrmacht- och SS-tjänstemän som ansvarar för upphandlingen. Sponsrad av militären, förvärvar Schindler en fabrik för tillverkning av byggsatser som han ska sälja till armén. På grund av att han inte vet mycket om hur man driver ett sådant företag, värvar han en nära samarbetspartner i Itzhak Stern (Ben Kingsley), en tjänsteman vid Krakóws Judenrat (judiska rådet) som har kontakter med det judiska näringslivet och med svarta marknadsförare inne i gettot. De lånar honom pengar, i utbyte mot en liten del av de produkter som tillverkas.

Genom öppnandet av fabriken behagar Schindler nazisterna och åtnjuter sin nyfunna rikedom och status som "Herr Direktor", medan Stern hanterar all administration. Schindler hyr judiska polacker istället för katolska polacker eftersom de kostar mindre (de anställda själva får ingenting, de löner som betalas ut är till SS). Arbetstagarna i Schindlers fabrik är inte tillåtna att röra sig utanför gettot, och Stern förfalskar dokument för att säkerställa att så många som möjligt bedöms "väsentliga" för de tyska krigsansträngningarna, vilket räddar dem från att transporteras till koncentrationsläger eller dödas.

SS-kaptenen Amon Göth (Ralph Fiennes) anländer till Kraków för att inleda byggandet av det nya koncentrationslägret Płaszów. Han beordrar avveckling av en del av gettot och Operation Reinhard i Kraków börjar, med att hundratals soldater tömmer trånga rum och mördar alla som protesterar eller inte verkar samarbetsvilliga, äldre eller handikappade. Schindler ser allt från berget bredvid, men han lägger speciellt märke till en liten flicka i röd jacka som försöker gömma sig för nazisternas vrede. Schindler själv blir djupt påverkad av synen. Han är dock noga med att bli vän med Göth och genom Sterns uppmärksamhet på mutor fortsätter han att njuta SS stöd och skydd. I Płaszów däremot behandlar Göth sitt nya hembiträde, judinnan Helen Hirsch (Embeth Davidtz), illa och skjuter judar i lägret på måfå från balkongen på sin villa ovanför lägret för sitt eget nöjes skull.

Schindlers mutor till Göth ger honom möjlighet att bygga ett underläger för sina arbetare. Ursprungligen var hans avsikt att fortsätta att tjäna pengar, men med tiden börjar Schindler rädda så många liv som möjligt. När kriget skiftar anländer en order från Berlin befallande Göth att gräva upp och förstöra resterna av varje jude mördad i Kraków-gettot, demontera Płaszów, och att skeppa återstående judar till koncentrationslägret Auschwitz. Schindler får bevittna hur alla kvarlevor efter mördade judar bränns i en hög, men det blir sista droppen som får bägaren att rinna över för honom när han ser den lilla flickan i röd jacka igen, mördad och med sin fina röda jacka nedsmutsad.

Först förbereder Schindler sig att lämna Kraków med sin förmögenhet. Emellertid övertalar han Göth att låta honom behålla sina arbetare, så att han kan flytta dem till en fabrik i sitt gamla hem Zwittau-Brinnlitz i Mähren, bort från den slutgiltiga lösningen, som nu håller på att genomföras i det ockuperade Polen. Schindler ger en massiv muta till Göth för varje arbetstagare. Schindler och Stern skriver ihop en lista med arbetstagare som har rätt att släppas ut från tågen på väg till Auschwitz.

Schindlers lista består av dessa "duktiga" fångar, och för många av dem i Płaszówlägret är skillnaden att tas med eller inte skillnaden mellan liv och död. Nästan alla människor på Schindlers lista kommer fram säkert till den nya platsen. En gång transporterar tåget dock judiska kvinnor som av misstag omdirigeras till Auschwitz. Schindler åker omedelbart till Auschwitz, med avsikt att rädda alla kvinnor. Han mutar lägrets befälhavare, Rudolf Höss, med en påse diamanter i utbyte för att frige kvinnorna.

Det uppkommer emellertid ett sista-minuten-problem just när alla kvinnor går ombord på tåget. Flera SS-officerare försöker att hålla tillbaka barnen och hindra dem från att lämna lägret. Schindler insisterar på att han behöver sina barn för att de ska jobba i hans fabrik och barnen släpps. När kvinnorna kommer till Zwittau-Brinnlitz, insisterar Schindler på att företaget kontrollerar alla SS-vakter som vaktar fabriken, och förbjuder dem att skjuta eller tortera någon. Han tillåter judarna att iaktta sabbaten. För att hålla sina fabriksarbetare vid liv ägnar han stor del av sin förmögenhet till att muta nazistiska tjänstemän och att köpa patroner från andra fabriker, då hans egen fabrik inte producerar den rätta militära bestyckningen under de sju månaderna av verksamhet. 1945 tar Schindlers pengar slut, och samtidigt kapitulerar Tyskland. Kriget i Europa är äntligen slut.

Då Schindler är medlem i nazistpartiet och eftersom han tog ut vinster i kriget, måste han fly för att inte bli arresterad av röda armén som är på frammarsch. SS-officerarna har fått order att döda judarna, men Schindler övertalar dem att komma tillbaka till sina familjer som män och inte som mördare. Han säger farväl till sina arbetare och förbereder sig för att åka västerut. Arbetarna ger honom ett brev som berättar hur han räddade judarnas liv, och en ring med en inskription från Talmud: "Den som räddar ett liv räddar hela världen". Schindler är rörd men han blir djupt förtvivlad och skamsen, då han kände att kunde ha gjort mera. När Schindler och hans fru Emilie (Caroline Goodall) åker ser han tårögt tillbaka på sina före detta arbetare och inser att han kommer att sakna dem. När Schindlerjuden (Schindlers judar) vaknar nästa morgon utropar en sovjetisk soldat att de är fria. Judarna lämnar fabriken och ger sig av mot en närliggande stad.

Slutscenerna i filmen berättas i dokumentärstil, där Göths avrättning och Schindlers liv efter kriget porträtteras. Den svartvita bilden övergår till färg i en scen med de riktiga Schindlerjuden som står bredvid den riktige Schindlers grav. Judarna lägger stenar på graven tillsammans med skådespelarna som spelade dem för att hedra hans tapperhet. Liam Neeson själv gör detsamma, men med ett par rosor som han lägger i mitten av graven.

Om filmen

Filmen är baserad på en verklighetsbaserad roman av den australiske författaren Thomas Keneally. Boken gavs först ut som Schindler's Ark på engelska, men har senare publicerats under samma namn som filmen. På svenska gavs romanen ut som Schindlers ark och 2004 gavs filmen ut på DVD. Filmen är i svartvitt, förutom de inledande och avslutande scenerna, som utspelar sig i nutid. Steven Spielberg erbjöd Roman Polanski att regissera filmen, men Polanski tackade nej då han kände att det var ett alltför personligt ämne eftersom han själv blev tagen till Krakóws judegetto när han var liten och att hans mor dog i Auschwitz. Polanski regisserade dock senare sin egen film om förintelsen, "The Pianist".

Skådespelaren Bruno Ganz blev tillfrågad att spela rollen som Oskar Schindler, men tackade nej. Ganz spelade senare i en annan kritikerrosad andra världskrigsfilm, Undergången (2004), där han spelade Adolf Hitler.

Rollista

Liam Neeson (i bilden från 2012) gjorde rollen som Oskar Schindler i filmen.
  Liam Neeson  –  Oskar Schindler
  Ben Kingsley  –  Itzhak Stern
  Ralph Fiennes  –  Amon Göth
  Caroline Goodall  –  Emilie Schindler
  Johathan Sagalle  –  Poldek Pfefferberg
  Embeth Davidtz  –  Helen Hirsch
  Małgorzata Gebel  –  Victoria Klonowska
  Mark Ivanir  –  Marcel Goldberg
  Beatrice Macola  –  Ingrid
  Andrzej Seweryn  –  Julian Scherner
  Friedrich von Thun  –  Rolf Czurda
  Jerzy Nowak  –  investerare
  Norbert Weisser  –  Albert Hujar
  Anna Mucha  –  Danka Dresner
  Piotr Polk  –  Leo Rosner
  Rami Heuberger  –  Joseph Bau
  Ezra Dagan  –  rabbi Menasha Levartov
  Hans-Jörg Assmann  –  Julius Madritsch
  Hans-Michael Rehberg  –  Rudolf Höss
  Daniel Del Ponte  –  doktor Josef Mengele
  Oliwia Dąbrowska  –  Flickan i röd jacka

Priser och nomineringar

Utmärkelse Kategori Mottagare Resultat
Oscar Bästa film Steven Spielberg, Gerald R. Molen, Branko Lustig Vann
Bästa regi Steven Spielberg Vann
Bästa manus efter förlaga Steven Zaillian Vann
Bästa foto Janusz Kaminski Vann
Bästa scenografi Allan Starski, Ewa Braun Vann
Bästa klippning Michael Kahn Vann
Bästa filmmusik John Williams Vann
Bästa manliga huvudroll Liam Neeson Nominerad
Bästa manliga biroll Ralph Fiennes Nominerad
Bästa kostym Anna B. Sheppard Nominerad
Bästa ljud Andy Nelson, Steve Pederson, Scott Millan, Ron Judkins Nominerad
Bästa smink Christina Smith, Matthew W. Mungle, Judith A. Cory Nominerad
Golden Globes Bästa film - drama Vann
Bästa regi Steven Spielberg Vann
Bästa manus Steven Zaillian Vann
Bästa manliga huvudroll - drama Liam Neeson Nominerad
Bästa manliga biroll Ralph Fiennes Nominerad
Bästa musik John Williams Nominerad
BAFTA Awards Bästa film Steven Spielberg, Gerald R. Molen, Branko Lustig Vann
Bästa regi Steven Spielberg Vann
Bästa manliga biroll Ralph Fiennes Vann
Bästa manus efter förlaga Steven Zaillian Vann
Bästa foto Janusz Kaminski Vann
Bästa klippning Michael Kahn Vann
Bästa musik John Williams Vann
Bästa manliga huvudroll Liam Neeson Nominerad
Bästa manliga biroll Ben Kingsley Nominerad
Bästa kostym Anna B. Sheppard Nominerad
Bästa smink och hår Christina Smith , Matthew W. Mungle, Waldemar Pokromski, Pauline Heys Nominerad
Bästa produktionsdesign Allan Starski Nominerad
Bästa ljud Charles L. Campbell, Louis L. Edemann, Robert Jackson, Ron Judkins, Andy Nelson, Steve Pederson, Scott Millan Nominerad

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] läs online, Internet Movie Database , läst: 15 april 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läs online, www.metacritic.com , läst: 15 april 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] läs online, www.filmaffinity.com , läst: 15 april 2016.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] läs online, www.siamzone.com , läst: 15 april 2016.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, Internet Movie Database , läst: 15 april 2016.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.boxofficemojo.com .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.sfi.se .[källa från Wikidata]
  8. ^ Internet Movie Database, läs online, läst: 14 april 2017.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.bbfc.co.uk .[källa från Wikidata]
  10. ^ Schindler's List, 15 december 1993, 4 mars 1994, 3 mars 1994 och 1993.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.boxofficemojo.com , läst: 9 mars 2019.[källa från Wikidata]
  12. ^ Box Office Mojo, läs online, läst: 30 maj 2022.[källa från Wikidata]
  13. ^ ”Oskar Schindler - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/oskar-schindler. Läst 16 september 2021. 
  14. ^ ”Schindler's List” (på engelska). Box Office Mojo. 15 december 1993. http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=schindlerslist.htm. Läst 7 september 2016. 

Externa länkar