Dvärgsparv
| Dvärgsparv Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Fältsparvar Emberizidae |
| Släkte | Emberiza |
| Art | Dvärgsparv E. pusilla |
| Vetenskapligt namn | |
| § Emberiza pusilla | |
| Auktor | Pallas, 1776 |
| Synonymer | |
| Schoeniclus pusillus[2] | |
Dvärgsparv (Emberiza pusilla) är en fågel i familjen fältsparvar, som häckar på tajgan i norra palearktis.
Utseende och läte
Dvärgsparven är en liten fältsparv som mäter 12–13,5 centimeter på längden. Den har en kraftigt streckad brun rygg och vit undersida med fin mörk streckning. I sommardräkt känns den igen på rödbrunt ansikte, svarta hjässband och tydlig vit orbitalringögonring. I vinterdräkt kan den förväxlas med hona sävsparv, men skiljs förutom på lätet (se nedan) genom tydligare ögonring, jämnt rödbrun kind med en smal svart kant baktill, ljust rödbrun tygel och tydligt ljust centralt hjässband. Ofta syns också en liten ljus fläck längst bak på kinden. Benen är också alltid skära, ej röd- eller gråbruna. Könen är lika.
Locklätet är ett vasst och hårt '’zick medan sången är en melodisk och behaglig serie med både hårda, riviga ljud och klara toner.
Utbredning och systematik
Dvärgsparven häckar på tajgan i nordöstligaste Europa och norra Asien, från norra Skandinavien och österut i ett ganska smalt bälte kring Polcirkeln genom Sibirien till Stilla havet. Den är en flyttfågel som övervintrar i norra Indien, södra Kina och de norra delarna av Sydostasien, där merparten övervintrar i södra Kina.[3] Den brukar anlända till häckningsområdena i slutet av maj till slutet av juni och flyttar i augusti-september.[3] Trots sitt stora utbredningsområde delas den vanligtvis inte upp i några underarter.[4][5][6]
Förekomst i Sverige
Dvärgsparven observerades första gången i Sverige 1815 då en individ sköts i Lund.[3] I Sverige utgör den en randpopulation, men från 1950-talet och framåt finns observationer som tyder på att den sällsynt men regelbundet häckar i delar av Norrland, speciellt i Lule Lappmark.[3] Från 1958 har den observerats varje år i Sverige och från 1965 har den årligen observerats i Norrland.[3] Idag anses den häcka sällsynt och lokalt, främst i Norrbotten, Torne och Lule lappmark, men har också påträffats under häckningstid i Jämtland och övriga lappmarker.[7]
Släktestillhörighet
Arten placeras traditionellt i släktet Emberiza, men vissa auktoriteter delar upp detta i flera mindre släkten. Dvärgsparven förs då tillsammans med exempelvis sävsparv och videsparv till Schoeniclus.[2] Genetiska studier visar att den står närmast videsparven. Dessa två utgör systergrupp till artparet gyllensparv och rödbrun sparv.[8][9]
Ekologi
Dvärgsparven häckar i öppna barrskogsområden, ofta med inslag av björk eller pil. Den bygger ett bo av grässtjälkar som fodras med strån eller renhår. Boet placeras skyddat på marken. Den lägger fyra till sex ägg i juni. Dess föda består av insekter när den matar sina ungar, och annars av frön.
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka mellan drygt tre och drygt 5,5 miljoner par.[1]
I Sverige är populationstrenden okänd, men i Finland anses den ha minskat kraftigt sedan 1980. Det svenska beståndet uppskattas till mellan 100 och 860 häckande individer. Den finns upptagen i 2020 års rödlista som sårbar.[10]
Referenser
- Artikeln bygger på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Little bunting, läst 2005-08-15
Tryckta källor
- Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9
Noter
- ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Emberiza pusilla Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
- ^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ [a b c d e] Magnus Ullman (2011) Sällsynta fåglar i Sverige: Dvärgsparven, Vår Fågelvärld, vol.70, nr.2, sid:20-25, issn: 0042-2649
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.1.
- ^ Shirihai, Hadoram; Lars Svensson (2018). Handbook of Western Palearctic Birds, Volume 1, Passerines: Larks to Warblers. Helm Field Guides. ISBN 9781472937575
- ^ Artfakta om dvärgsparv, ArtDatabanken.
- ^ Päckert, M., Y.-H. Sun, P. Strutzenberger, O. Valchuk, D.T. Tietze, and J. Martens (2015), Phylogenetic relationships of endemic bunting species (Aves, Passeriformes, Emberizidae, Emberiza) from the eastern Qinghai-Tibet Plateau, Vertebrate Zool. 65, 135-150. PDF
- ^ Päckert, M., A. Favre, J. Schnitzler, J. Martens, Y.-H. Sun, D.T. Tietze, F. Hailer, I. Michalak, and P. Strutzenberger (2020b), "Into and Out of" the Qinghai-Tibet Plateau and the Himalayas: Centers of origin and diversification across five clades of Eurasian montane and alpine passerine birds, Ecology and Evolution 10, 9283-9300.
- ^ Artdatabankens rödlista 2020
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör dvärgsparv.
Wikispecies har information om dvärgsparv.
|