13 maj

	◄◄ ◄ 13 maj ► ►►
	Veckodag 2024: Måndag
	Apr · Maj · Jun
	Årets 133:e dag; (134:e under skottår); 232 dagar till årets slut;
	2024
	Alla datum
Månader
	Januari • Februari • Mars
	April • Maj • Juni • Juli
	Augusti • September • Oktober
	November • December
	På Wikimedia Commons; finns media som rör 13 maj ; Se även Mall:13 maj

13 maj är den 133:e dagen på året i den gregorianska kalendern (134:e under skottår). Det återstår 232 dagar av året.

Namnsdagar

I den svenska almanackan

Nuvarande – Linnea och Linn
Föregående i bokstavsordning
- Linn – Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 20 juni, men återfördes 2001 till dagens datum.
- Linnea – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
- Lis – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Nina – Namnet infördes 1986 på 1 juni. 1993 flyttades det till dagens datum, men utgick 2001.
- Servatius – Namnet fanns, till minne av ett helgon från Flandern, som dog 384, på dagens datum före 1901, då det utgick.
Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Servatius
- 1901–1985 – Linnea
- 1986–1992 – Linnea, Linn och Lis
- 1993–2000 – Linnea och Nina
- Från 2001 – Linnea och Linn
Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

Nuvarande^[1] (revidering 2020) – Flora

I föregående i revideringar^[2]
- 1929 – Flora
- 1950 – Flora
- 1964 – Flora
- 1973 – Flora
- 1989 – Flora
- 1995 – Flora
- 2000 – Flora
- 2005 – Flora
- 2010 – Flora
- 2015 – Flora
- 2020 – Flora

Händelser

535 – Sedan Johannes II har avlidit den 8 maj väljs Agapetus I till påve, men han avlider redan våren därpå.
1450 – Sverige och Danmark sluter fred i Halmstad, vilken avgör den svensk-danska kampen om Norge i dansk favör. Härigenom avsäger sig den svenske kungen Karl Knutsson sina anspråk på den norska kronan till förmån för den danske kungen Kristian I och Kalmarunionen ombildas, genom att Kristian alltså även blir norsk kung, medan den tidigare norske riksföreståndaren Sigurd Jonsson får titeln rikets föreståndare i konungens frånvaro och troligen behåller denna titel till sin död 1452.
1525 – Mötet i Västerås 1525 som är en sammankomst som hålls i Västerås för att diskutera och besluta om Sveriges angelägenheter.
1825 – Portugal erkänner Brasilien som självständig stat.^[3] Erkännandet kommer tre år efter att Brasilien har brutit sig ur Förenade kungariket Portugal, Brasilien och Algarve.
1888 – Den brasilianska kronprinsessan Isabella ratificerar en av landets parlament nyantagen lag, som avskaffar slaveriet i landet. Slavhandeln har stoppats redan 1850, men slaveriet i sig har blivit kvar i landet fram tills nu, även om allt starkare motstånd har väckts mot det, framförallt sedan 1870-talet och en lag från 1871 har gjort barn till slavkvinnor fria.
1909 – Den första upplagan av det italienska cykelloppet Giro d’Italia inleds och pågår till den 30 maj. Start och mål är i den norditalienska staden Milano och sträckan på åtta etapper är 245 mil, den hittills kortaste sträckan i tävlingens historia. Samtliga 127 deltagare är italienare, med undantag av 4 fransmän, varav 49 stycken tar sig runt hela sträckan. Den professionelle tävlingscyklisten Luigi Ganna blir den förste vinnaren och det dröjer till 1951, innan tävlingen vinns av en icke-italienare.
1917
- Vänsteroppositionen inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bryter sig tillsammans med Socialdemokratiska Ungdomsförbundet ur partiet och grundar Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, bland annat som en motreaktion mot den så kallade munkorgsstadgan. Moderpartiet har i februari samma år har krävt total lojalitet, vilken grundarna av det nya partiet menar är ett försök att tysta oppositionen inom socialdemokraterna. Det nya partiet går under åren under flera olika benämningar och bekänner sig som öppet kommunistiskt fram till 1990, då det nuvarande namnet Vänsterpartiet antas.
- De tre katolska barnen Lúcia dos Santos samt Jacinta och Francisco Marto i den portugisiska staden Fátima säger sig ha fått den första av sex uppenbarelser av Jungfru Maria, som sedan uppenbarar sig den trettonde dagen i månaden under de följande sex månaderna. Då katolska kyrkan erkänner uppenbarelserna som mirakler firas Jungfru Maria varje år denna dag som Vår Fru av Fátima.
1940 – Tre dagar efter sitt tillträde som brittisk premiärminister håller Winston Churchill det första av tre sedermera berömda tal till det brittiska underhuset under slaget om Frankrike under andra världskriget. I talet, som handlar om den rådande krigssituationen, förklarar han, att han, för att man ska kunna vinna kriget, inte kan erbjuda något annat till det brittiska folket än "Blod, svett och tårar" (engelska: "blood, toil, tears and sweat"). Även om uttrycket myntades första gången 1849 av den italienske frihetskämpen Giuseppe Garibaldi är det Churchill, som har gjort det mest berömt, även om hans citat sedermera har förvanskats till "blod, svett och tårar" (engelska: "blood, sweat and tears").
1943 – Den tyska Afrikakåren och de italienska trupperna kapitulerar under general Erwin Rommels ledning till de allierade brittisk-amerikanska trupperna, ledda av Bernard Montgomery. Därmed är andra världskrigets strider i Nordafrika över och två månader senare kan de allierade inleda invasionen av Italien, genom att landstiga på Sicilien.
1981 – Påven Johannes Paulus II blir på Petersplatsen i Vatikanstaten utsatt för ett mordförsök av turkiske Mehmet Ali Ağca. Påven räddas till livet, trots svåra inre skador, och anser själv, att han blir räddad av Vår Fru av Fátima, eftersom mordförsöket sker på hennes festdag. Mehmet Ali Ağca grips omedelbart och döms till livstids fängelse i Italien, men påven besöker honom i fängelset och förlåter honom 1983 och 2000 blir han benådad och utvisad till Turkiet.
2005 – Uzbekisk militär öppnar eld mot en folkmassa i staden Andizjan, som demonstrerar mot rättegången mot 23 islamistiska extremister. Den uzbekiska regeringen, som försvarar aktionen, uppger att 187 personer dödas, medan oppositionen hävdar att antalet döda uppgår till 5 000.
2008 – 80 personer dödas och 216 skadas när en terroristgrupp låter detonera nio bomber i den indiska staden Jaipur. Två dagar senare skickar gruppen Indian Mujahideen ett e-postmeddelande till indiska medier, där de säger sig ligga bakom dådet och med det vilja försöka ”utrota tron (hinduismen) hos Indiens otrogna”, medan polisen misstänker gruppen Harkat-ul-Jihad al-Islami.

Födda

1625 – Carlo Maratta, italiensk barockmålare
1655 – Innocentius XIII, född Michelangelo dei Conti, påve från 1721
1707 – Carl von Linné, svensk naturforskare, läkare, biolog, botaniker och författare
1716 – Matthias von Hermansson, svensk greve och riksråd, ledamot av Svenska Akademien från 1786
1717 – Maria Teresia, drottning av Böhmen, Ungern och Kroatien samt ärkehertiginna av Österrike från 1745, tysk-romersk kejsarinna 1745–1765
1730 – Charles Watson-Wentworth, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1765–1766 och 1782
1750 – Lorenzo Mascheroni, italiensk matematiker
1766 – Carl von Rosenstein, svensk kyrko- och riksdagsman, biskop i Linköpings stift 1809–1819 och ärkebiskop i Uppsala stift 1819-1836, ledamot av Svenska Akademien 1819-1836
1792 – Pius IX, född Giovanni Maria Mastai-Ferretti, påve från 1846
1795 – Charles Manly, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1849–1851
1813 – Lot M. Morrill, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Maine 1858–1861, senator för samma delstat 1861–1869 och 1869–1876 samt USA:s finansminister 1876–1877
1830 – Zebulon B. Vance, amerikansk militär och demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1862–1865 och 1877–1879 samt senator för samma delstat 1879-1894
1853 – Adolf Hölzel, tysk målare och konsthistoriker
1857 – Ronald Ross, brittisk läkare, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1902
1860 – Karl August Tavaststjerna, finländsk författare och arkitekt
1862 – Wilhelm Westrup, svensk affärs-, industri- och riksdagsman
1882 – Georges Braque, fransk målare, skulptör och grafiker inom kubismen
1888 – Inge Lehmann, dansk seismolog och geofysiker
1890 – Wolter Gahn, svensk arkitekt inom funktionalismen
1894 – Ásgeir Ásgeirsson, isländsk politiker, partiledare för Framstegspartiet 1932–1933, Islands statsminister 1932–1934 och president 1952–1968
1895 – William B. Umstead, amerikansk demokratisk politiker, senator för North Carolina 1946–1948 och guvernör i samma delstat från 1953
1896 – Sonja Rolén, svensk skådespelare och sångare
1900 – Karl Wolff, tysk SS-officer
1904 – Eric Andersson, svensk kompositör, sångtextförfattare, kapellmästare och ackompanjatör
1907 – Daphne du Maurier, brittisk författare
1914 – Joe Louis, amerikansk tungviktsboxare, världsmästare 1937–1949
1918 – Jim Hughes, amerikansk skådespelare
1922 – Henning Sjöström, svensk advokat
1927 – Herbert Ross, amerikansk filmregissör, filmproducent, koreograf och skådespelare
1931 – Jim Jones, amerikansk sektledare
1933 – Carl Anton, svensk viskompositör, sångtextförfattare, konstnär och artist
1936 – Rafael Campos, dominikansk skådespelare
1937 – Roger Zelazny, amerikansk fantasy- och science fiction-författare
1939 – Harvey Keitel, amerikansk skådespelare
1940 – Bruce Chatwin, brittisk författare, reseskildrare och vagabond
1941
- Urban Sahlin, svensk skådespelare
- Ritchie Valens, amerikansk rocksångare
1942 – Nina Sorokina, rysk ballerina
1945 – Lasse Berghagen, svensk sångare, textförfattare, kompositör och skådespelare
1946
- Peter Edding, svensk skådespelare
- Tim Pigott-Smith, brittisk skådespelare
1949 – Anitra Steen, svensk socialdemokratisk politisk tjänsteman och direktör, generaldirektör för Riksskatteverket 1996–1999 och vd för Systembolaget 1999–2009
1950 – Stevie Wonder, amerikansk artist
1952
- Jacob Dahlin, svensk programledare
- John Kasich, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Ohio 2011–2019
1954
- Crister Olsson, svensk skådespelare
- Johnny Logan, irländsk sångare, låtskrivare och artist
1955 – Åke Sandgren, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent
1960 – Julianne Phillips, amerikansk fotomodell och skådespelare
1961
- Siobhan Fallon, amerikansk skådespelare
- Dennis Rodman, amerikansk basketspelare
1962
- Paul Burstow, brittisk liberaldemokratisk politiker, parlamentsledamot 1997–
- Örjan Kihlström, svensk travkusk
1963
- Michael Hjorth, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent
- Andrea Leadsom, brittisk politiker
1964 – Ronnie Coleman, amerikansk kroppsbyggare
1965 – Tasmin Little, brittisk violinist
1967 – Chuck Schuldiner, amerikansk gitarrist och sångare, grundare av bandet Death
1976 – Adam Beyer, svensk dj och technoproducent
1979
- Sara Larsson, svensk fotbollsspelare, VM-silver 2003
- Carl Philip, svensk prins, Sveriges kronprins till 1980
1981 – Rebecka Liljeberg, svensk skådespelare och läkare
1985 – Jaroslav Halák, slovakisk ishockeymålvakt
1986
- Robert Pattinson, brittisk skådespelare, fotomodell och musiker
- Alexander Rybak, norsk musiker och kompositör
1993
- Romelu Lukaku, belgisk fotbollsspelare
- Abby Dahlkemper, amerikansk fotbollsspelare

Avlidna

1568 – Sofia av Pommern, 70, drottning av Danmark och Norge 1523–1533 (gift med Fredrik I)
1619 – Johan van Oldenbarnevelt, 71, nederländsk statsman
1782 – Daniel Solander, 49, svensk botaniker, naturforskare och -historiker samt upptäcktsresande, lärjunge till Carl von Linné
1819 – Johan David Flintenberg, 57, svensk historiker
1839 – Joseph Fesch, 76, fransk kardinal, morbror till Napoleon I
1850 – Erik Jansson, 41, svensk självlärd predikant, sektstiftare och grundare av kolonin Bishop Hill i USA (mördad)
1862 – Fredric Westin, 79, svensk historie- och porträttmålare
1916 – Sholem Aleichem, 57, ukrainsk rabbin och författare, mest känd för Tevje mjölkutköraren, som är förlaga till musikalen Spelman på taket
1930 – Fridtjof Nansen, 68, norsk upptäcktsresande, polarforskare, oceanograf, zoolog och diplomat, mottagare av Nobels fredspris 1922
1934 – Albert Sleeper, 71, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1917–1921
1938 – Charles Édouard Guillaume, 77, schweizisk-fransk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1920
1945 – Martin Luther, 49, tysk nazistisk diplomat och politiker
1950 – Hermann von Fischel, 63, tysk sjömilitär, amiral 1941
1959 – Sten Lindgren, 55, svensk skådespelare
1961 – Gary Cooper, 60, amerikansk skådespelare
1964 – Diana Wynyard, 58, brittisk skådespelare
1972 – Dan Blocker, 43, amerikansk skådespelare (blodpropp)
1976 – Palle Brunius, 66, svensk radioman och teaterchef
1979 – Vera Nilsson, 90, svensk konstnär
1981 – Minna Larsson, 93, svensk skådespelare
1993 – Bede Griffiths, 86, brittisk benediktinmunk
1994 – John Swainson, 68, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1961–1963
1997 – Gunnar Nilsson, 74, fackföreningsman och politiker, LO:s ordförande 1973–1983
1999 – Gene Sarazen, 97, amerikansk golfspelare
2006 – Östen Sjöstrand, 80, svensk författare, poet och översättare, ledamot av Svenska Akademien sedan 1975
2007 – Torsten Renqvist, 83, svensk konstnär
2008
- Bernardin Gantin, 86, beninsk kardinal
- Carl-Axel Thernberg, 76, svensk komiker och telefonskämtare med artistnamnet Kalle Sändare
- John Phillip Law, 70, amerikansk skådespelare
- Saad al-Abdullah as-Salim as-Sabah, 78, regerande emir av Kuwait 2006
2009 – Achille Compagnoni, 94, italiensk bergsbestigare, den förste att bestiga berget K2
2011 – Derek Boogaard, 28, kanadensisk ishockeyspelare
2012
- Donald ”Duck” Dunn, 70, amerikansk musiker
- Lee Richardson, 33, brittisk speedwayförare
2013 – Joyce Brothers, 85, amerikansk psykolog, kolumnist och tv-personlighet
2014
- David Malet Armstrong, 87, australisk filosof
- Malik Bendjelloul, 36, svensk dokumentärfilmare och journalist
- Anthony Villanueva, 69, filippinsk boxare
2019 – Doris Day, 97, amerikansk sångerska

Källor

^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.
^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.
^ ”Peru” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Peru.htm. Läst 21 september 2012.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 13 maj.

[1] ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.

[2] ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.

[3] ”Peru” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Peru.htm. Läst 21 september 2012.

[1]

[2]

[3]