Västanvik

	Västanvik
	Tätort
	Västanvik
Land	Sverige
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Kommun	Leksands kommun
Distrikt	Leksands distrikt
Koordinater	60°43′46″N 14°56′43″Ö / 60.72944°N 14.94528°Ö
Area	237 hektar (2020)
Folkmängd	513 (2020)
Befolkningstäthet	2,2 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Tätortskod	T6872
Beb.områdeskod	2029TB109 (1960–)
Geonames	2664497
	Ortens läge i Dalarnas län Ortens läge i Dalarnas län
	Wikimedia Commons: Västanvik
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

För andra betydelser, se Västanvik (olika betydelser).

Västanvik, tätort i Leksands kommun, belägen mitt emot Noret och Leksands kyrka, det vill säga väster om Österviken.

Historia

Byns ålder är okänd. På flera håll i byn efter strandkanten finns spår av primitiv järnhantering. En stenåldersyxa har även påträffats i byn.

I den äldsta skattelängden från 1539 upptas Västanvik med 4 skattebönder. Enligt Älvsborgs lösen fanns här då 6 bönder. Mantalslängden 1668 redovisar 8 hushåll, medan Holstenssons karta från samma år anger 6 gårdstecken. I fäbodinventeringen 1663-64 anges västanviksborna vara delägare i Granberg och Draggåsens fäbodar.

Mantalslängden 1766 upptar 45 hushåll i byn, och 1830 finns här samma siffra. Kulmen nåddes 1816 då byn hade 52 hushåll. Storskifteskartan från 1820-talets början anger 51 gårdar i byn, varav 46 ligger i en tät klunga i nuvarande byläge. 1896 fanns 51 hushåll i byn.

Vid Kolbergsholarna iordningställdes till koleraepidemin i mitten av 1800-talet en begravningsplats. Den kom dock aldrig till användning, utan har senare använts som fotbollsplan.

I bykärnans norra del finns en äldre bybrandstation. Vid Båthusbäckens utlopp ligger byns gamla båthus, i vilket det finns en likbår. Den användes när man från gårdarna i byn skulle bära ned de döda till sjöstranden för vidare transport med kyrkbåten till Leksands kyrka.

Byn är även bekant för Västanviks stråkkapell. Kapellet var den första amatörsammanslutningen i siljansbygden för utförande av orkestermusik. Kapellet bildades på 1890-talet och dess ledare var Mann Mats Persson.

Västanvik var även en av de byar där konstnärskolonier etablerades. De mera tongivande var visdiktaren Lille Bror Söderlundh, Gocken Jobs och hennes bror Per Jobs med hustrun Eva. Det välkända Jobs textiltryck finns fortfarande kvar i byn.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Västanvik 1960–2015^[4]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1960	282
1965	279
1970	257
1975	250
1980	276
1990	309	144
1995	281	144
2000	358	147
2005	385	147
2010	385	146
2015	472	236
Anm.: utökades åt norr 2015 och omfattar sedan dess även byn Grytnäs

Samhället

I Västanvik finns Västanviks folkhögskola med inriktning på teckenspråk och döva personer.

Byn är klassificerad som ett Riksintresse för kulturmiljövård.

Bilder

Roddens hus som uppfördes 2014 som klubbhus för Brudpigan roddklubb med det gamla båthuset för kyrkbåtarna..
Västanviks bystuga.
Västanviks folkhögskola.

Se även

Leksands socken

Noter

^ [a b] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 28 januari 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

Källor

Andersson, Roland; Byar och Fäbodar i Leksands kommun - Kulturhistorisk analys, Falun, 1983

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Västanvik.

[0bb53e4ced63f65a9ed67b96e18c81c3c5efea7a-1] [a b] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[f8fb7a12d6cd6482a338c3e5a1eec346c860b87f-2] Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 28 januari 2017.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-3] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-4] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]