Anna Höjer
| Anna Höjer | |
 | |
| Född | 27 maj 1850[1][2] Sunne församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 1 juli 1928[3][2] (78 år) Kungsholms församling[2], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[3] |
| Medborgare i | Sverige[4] |
| Sysselsättning | Kvinnosakskvinna |
| Befattning | |
| Ledamot, Fredrika Bremer-förbundet (1905–1906)[5] | |
| Make | Magnus Höjer |
| Släktingar | Erik Gustaf Johnson (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Anna Höjer, född 1850, död 1928, var en svensk föreningsaktivist.[6]
Hon utbildades vid Kungliga högre lärarinneseminariet och anställd vid Åhlinska skolan, Beskowska skolan och vid Wallinska skolan. Hon gifte sig med historikern lektor Magnus Höjer.
Hon är känd för sin verksamhet i Svenska Federationen (grundad 1879) och var dess vice ordförande 1915-1927. Hon var redaktör och utgivare för föreningens organ Sedlighetsvännen. Hon var engagerad i Hemmet Fristad i Stockholm, som grundades 1896 för att hjälpa kvinnor som riskerade att hamna i sexhandeln.
Hon ingick i den delegation från Sverige som deltog i en kongress i London mot vit slavhandel 1899. Hon grundade 1903 en svensk motsvarighet, föreningen Vaksamhet. Hon var vice ordförande i föreningen Vaksamhet mot vit slavhandel 1907-1911.
Hon var engagerad i Nya Idun och Fredrika-Bremer-Förbundet.
Referenser
- ^ [a b] Sunne kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13512/C/12 (1849-1860), bildid: C0039017_00024, läs online, läst: 19 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Hittagraven.se, Stockholms kommun, läs onlineläs online, läst: 19 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www2.ub.gu.se .[källa från Wikidata]
- ^ 1906, läs online, läst: 2 november 2020.[källa från Wikidata]
- ^ http://nyaidun.se/anna-hojer/
- Kvinnan inom svenska litteraturen intill år 1893. En bibliografi
- Clara Wahlströms runa i Hertha 1928
- Anna Hallner, ”Från vit slavhandel till trafficking En studie om föreställningar kring människohandel och dess offer”. Historisk tidskrift 129:3 2009 * Lydia Wahlström, Den svenska kvinnorörelsen (1933)