Mariestads kommun

	Mariestads kommun; Kommun
	Kommunhuset
Slogan	Sjöstaden Mariestad Vänerns pärla
	; Mariestads kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län (1998–); Skaraborgs län (–1997)
Centralort	Mariestad
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	24 621 (2024-09-30)
Areal	1 503,23 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	602,4 kvadratkilometer
- därav vatten	900,83 kvadratkilometer
Bef.täthet	40,87 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	58°42′00″N 13°49′00″Ö / 58.7°N 13.816666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Skaraborgs domkrets (2009-01-12–); Mariestads domsaga (–2009-01-12)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1686
Anställda	2 525 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1493 (1998–); 1680 (–1997)
GeoNames	2692611
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Mariestads kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Mariestad.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Berga, Björsäter, Bredsäter, Ekby, Ek, Enåsa, Färed, Hassle, Leksberg, Lugnås, Lyrestad, Låstad, Odensåker, Tidavad, Torsö, Ullervad och Utby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock fanns före 1888 Hassle, Berga och Färeds landskommun gemensam för de socknarna och då bildades istället Hassle-Berga-Enåsa landskommun för de tre socknarna. I området fanns även Mariestads stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hasslerör (av de tidigare kommunerna Färed, Hassle-Berga-Enåsa, och Torsö), Lugnås (av Bredsäter, Björsäter och Lugnås) samt Ullervad (av Ek, Ekby, Låstad, Odensåker, Tidavad, Ullervad och Utby) samtidigt som Leksbergs landskommun uppgick i Mariestads stad medan Lyrestads landskommun förblev oförändrad.

Mariestads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Mariestads stad och landskommunerna Hasslerör, Lugnås, Ullervad och Lyrestad.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Mariestads domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.^[6]

Kommunen ingår sedan 2015 i Förvaltningsområdet för finska. ^[7]

Geografi

Kommunen är belägen i nordöstra delen av landskapet Västergötland, vid sjön Vänerns östra strand med Torsö skärgård. Mariestads kommun gränsar i nordöst till Gullspångs kommun, i öster till Töreboda kommun, i söder till Skövde kommun och i väster till Götene kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I nordväst har kommunen en maritim gräns mot Säffle kommun i Värmlands län.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Mariestads kommun

Mariestads kommun ligger vid Vänern och har en 14 mil lång kust. Det stora innanhavet och skärgården med &&&&&&&&&&022000.&&&&&022 000 öar, holmar och skär^{[källa behövs]} ger kommunen en speciell karaktär.

Berggrunden domineras främst av gnejs, med inslag av sandsten och alunskiffer på Lugnåsberget i sydväst. På kommunens fastlandsdel finns det flacka, sedimentrika och uppodlade områden längs Tidans dalgång och vid Lugnås. Skärgårdsöarna, täckta av morän, domineras till stor del av barrskog. Dock finns det också inslag av lövträd och en rik undervegetation, särskilt i nationalparken Djurö skärgård längst i väster.^[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[9]

Mariestads kommun

Hela riket

Bebyggelse (6,4 %)

Skog (54,3 %)

Öppen myrmark (1,3 %)

Jordbruksmark (30,4 %)

Övrig mark (7,7 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Lugnås församling, Lyrestads församling, Mariestads församling och Ullervads församling.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[10]:

De 18 distrikten i Mariestads kommun
Berga Björsäter Bredsäter Ekby Ek Enåsa Färed Hassle Leksberg Lugnås Lyrestad Låstad Mariestad Odensåker Tidavad Torsö Ullervad Utby

Tätorter

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 31 dec 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Mariestad	&&&&&&&&&&016122.&&&&&016 122
2	Ullervad	&&&&&&&&&&&&0885.&&&&&0885
3	Lugnås	&&&&&&&&&&&&0641.&&&&&0641
4	Sjötorp	&&&&&&&&&&&&0437.&&&&&0437
5	Lyrestad	&&&&&&&&&&&&0474.&&&&&0474

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna tillsammans med det lokala Mariestadspartiet. Tillsammans samlade partierna 27 av 49 mandat i kommunfullmäktige. Valet 2014 ledde till maktskifte där Alliansen tog över makten.^[11] Samma koalition behöll makten även mandatperioden 2018–2022. Liberalerna åkte ur kommunfullmäktige I valet 2022, men de övriga Allianspartierna stannade kvar vid makten.^[12]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2014–2018
Ordförande	C	Jan Wahn
Förste vice ordförande	M	Cathrine Kronberg
Andre vice ordförande	S	Gerd Larsson

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

20

11

8

2

6

2

20

11

8

2

6

49

88,0

41

8

1973

2

20

13

5

2

7

2

20

13

5

2

7

49

90,1

44

1976

1

21

13

5

2

7

21

13

5

2

7

49

90,3

38

11

1979

1

21

1

10

5

2

9

21

10

5

2

9

49

89,3

33

16

1982

1

21

3

9

3

2

10

21

3

9

3

2

10

49

89,9

35

14

1985

2

20

2

7

5

1

10

2

20

2

7

5

10

49

88,0

36

13

1988

2

20

3

2

7

5

2

8

2

20

3

2

7

5

2

8

49

83,3

35

14

1991

4

18

2

5

4

10

4

18

2

5

4

10

49

84,1

35

14

1994

6

21

3

1

5

2

9

6

21

3

5

2

9

49

84,6

31

18

1998

7

19

1

4

3

5

10

7

19

4

3

5

10

49

78,30

29

20

2002

4

17

2

10

3

4

3

6

4

17

2

10

3

4

3

6

49

77,56

28

21

2006

5

18

1

3

2

3

13

5

18

3

2

3

13

49

79,14

29

20

2010

6

15

2

4

3

2

12

6

15

2

4

3

2

12

49

80,86

31

18

2014

4

16

2

3

2

4

2

14

4

16

2

3

2

4

2

14

49

83,82

28

21

2018

3

13

1

4

2

4

2

18

3

13

4

2

4

2

18

49

84,87

31

18

2022

3

15

5

3

1

22

3

15

5

3

22

49

84,40

27

22

Övriga 1988 var Kommunal vänster.

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Ulla Göthager, Socialdemokraterna, 1998–2010^[13]
Jens Söder Höj, Socialdemokraterna, 2010–2012^[14]^[15]
Johan Abrahamsson, Moderaterna, maj 2012–

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	FP	Jan Hallström	S	Janne Jansson
Utbildningsnämnden	M	Anette Karlsson	S	Sture Pettersson
Valnämnden	M	Göran Wellman		Vakant

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

En betydande del av kommunens arbetande befolkning är engagerad inom service- och tjänstesektorn. Tillverkningsindustrin och jordbruket står för en mindre andel av sysselsättningen, med 16 procent respektive 4 procent. De främsta arbetsgivarna inkluderar kommunen och regionen, samt företag som Metsä Tissue AB och DS Smith Packaging Sweden AB, som båda är baserade i centralorten och verkar inom mjukpapperstillverkning respektive förpackningsindustrin.^[16]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen genomkorsas från nordöst mot sydväst av E20 och i nordsydlig riktning av riksväg 26. I Mariestad avtar länsväg 202 österut och länsväg 201 åt sydöst. Från sydväst mot nordöst genomkorsas kommunen av järnvägen Kinnekullebanan som trafikeras av Västtågens regiontåg mellan Lidköping och Hallsberg med stopp i Äskekärr, Lugnås, Mariestad, Hasslerör, Lyrestad och Torved. I Sjötorp ligger Göta kanals västra mynning. I centrala Mariestad mynnar ån Tidan ut i Vänern från sydöst.

Befolkning

Befolkningsutveckling

Kommunen har 24 621 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 107:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Mariestads kommun 1970–2020^[17]

År			Folkmängd
1970			24 805
1975			24 686
1980			24 413
1985			24 175
1990			24 682
1995			24 700
2000			23 800
2005			23 895
2010			23 741
2015			24 043
2020			24 513

Kultur

Kulturarv

Till kommunens kulturarv hör bland annat byggnadsminnen som Mariestads teater. Teatern uppfördes i mitten på 1800-talet och är "en av Sveriges äldsta och bäst bevarade landsortsteatrar".^[18] Ett annat byggnadsminne är Marieholm. Gården fungerade under 400 år som både kungsgård och landshövdingeresidens vilket är unikt.^[19]

Kommunvapen

Blasonering: I fält av guld en av vågskuror bildad, sänkt blå ginbalk och däröver en uppstigande röd tjur.

Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 1934 och går tillbaka på ett sigill från 1583. Någon exakt förklaring till valet av motiv finns inte, men det kan ha ett samband med tjuren i Dalslands vapen.

Det sägs att när Hertig Karl besökte platsen där han sedan bildade staden, såg en tjur kliva upp ur Tidans vatten och upp på en gyllene åker.

Se även

Källor

^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mariestads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”SFS 2014:1543 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2014/1500-1599/d_2253039-sfs-2014_1543-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
^ ”Mariestad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mariestad-(ingress-kommun-r-l%C3%A4n). Läst 26 maj 2024.
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”"Politiken viktigare än posterna"”. https://archive.is/20141208010317/http://mariestadstidningen.se/val2014/article1658275.ece. Läst 6 juni 2024.
^ Jenny Åberg (24 oktober 2022). ”Så ska kommunen styras: ”Nöjd att vi hittat en lösning””. Mariestads-Tidningen. https://www.mariestadstidningen.se/2022/10/24/har-ar-partierna-som-ska-styra-mariestads-kommun-53e6d/. Läst 6 juni 2024.
^ läs online och läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 26 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, sverigesradio.se , läst: 26 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, sverigesradio.se , läst: 26 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Mariestad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mariestad-(ingress-kommun-r-l%C3%A4n). Läst 11 maj 2024.
^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^ ”Om teatern och dess historia”. mariestad.se. https://mariestad.se/uppleva-och-gora/kultur-i-mariestads-kommun/mariestads-teater/om-teatern-och-dess-historia. Läst 16 juni 2024.
^ ”Residenset Marieholm”. mariestad.se. https://mariestad.se/uppleva-och-gora/kultur-i-mariestads-kommun/vadsbo-museum/residenset-marieholm. Läst 16 juni 2024.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Mariestads kommun.

www.mariestad.se

[5078c22ea655b33765c2014142e5210134f655db-1] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mariestads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] ”SFS 2014:1543 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2014/1500-1599/d_2253039-sfs-2014_1543-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.

[8] ”Mariestad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mariestad-(ingress-kommun-r-l%C3%A4n). Läst 26 maj 2024.

[9] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[10] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[11] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[11] ”"Politiken viktigare än posterna"”. https://archive.is/20141208010317/http://mariestadstidningen.se/val2014/article1658275.ece. Läst 6 juni 2024.

[12] Jenny Åberg (24 oktober 2022). ”Så ska kommunen styras: ”Nöjd att vi hittat en lösning””. Mariestads-Tidningen. https://www.mariestadstidningen.se/2022/10/24/har-ar-partierna-som-ska-styra-mariestads-kommun-53e6d/. Läst 6 juni 2024.

[633d8a0acf2eaeb30dfa762842c76eca47d73cb0-13] äs online och läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 26 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}

[eb7d14e071000f806fa898789440d69fb3c0943c-14] äs online, sverigesradio.se , läst: 26 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}

[b75cdd129781b07e5abd2e0d7457ecb0075c2e65-15] äs online, sverigesradio.se , läst: 26 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}

[16] ”Mariestad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mariestad-(ingress-kommun-r-l%C3%A4n). Läst 11 maj 2024.

[17] ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

[18] ”Om teatern och dess historia”. mariestad.se. https://mariestad.se/uppleva-och-gora/kultur-i-mariestads-kommun/mariestads-teater/om-teatern-och-dess-historia. Läst 16 juni 2024.

[19] ”Residenset Marieholm”. mariestad.se. https://mariestad.se/uppleva-och-gora/kultur-i-mariestads-kommun/vadsbo-museum/residenset-marieholm. Läst 16 juni 2024.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]