Åland
- För andra betydelser, se Åland (olika betydelser).
| Åland | |||
| Landskap | |||
|
|||
| Land |  Finland
| ||
|---|---|---|---|
| Historiska landskap | Åland | ||
| Historiska län | Ålands län | ||
| Huvudort | Mariehamn | ||
| - koordinater | 60°7′N 19°54′Ö / 60.117°N 19.900°Ö | ||
| Högsta punkt | Orrdalsklint | ||
| Area | 13 324,29 km² (2016-01-01)[1] | ||
| - land | 1 553,30 km² (2016-01-01)[1] | ||
| - vatten | 29,32 km² (2016-01-01)[1] | ||
| Folkmängd | 30 541 (2023-12-31)[2] | ||
| - män | 15 122 (2023-12-31)[2] | ||
| - kvinnor | 15 419 (2023-12-31)[2] | ||
| Befolkningstäthet | 20 invånare/km² | ||
| - Lantråd | Katrin Sjögren | ||
| - Landshövding | Marine Holm-Johansson | ||
| Kod | FI200 | ||
| Geonames | 661882 | ||
| Största sjö | Långsjön | ||
| Landskapsblomma | Gullviva | ||
| Landskapsdjur | Kronhjort | ||
| Landskapsfisk | Gädda | ||
| Landskapsfågel | Havsörn | ||
| Landskapssten | Kalksten | ||
| Landskapsträd | – | ||
| Landskapssång | Ålänningens sång | ||
| Språk - finska: - svenska: - nordsamiska: - övriga: |
1 399,[3] 4,6 % 26 096,[3] 85,4 % 0,0 % 3 046,[3] 10,0 % | ||
 | |||
Åland (svenska: [ˈǒːland] (
lyssna); finlandssvenska: [ˈoːlɑnd]; finska: Ahvenanmaa [ˈɑhʋenɑnˌmɑː]) är en ögrupp mellan Egentliga Östersjön och Bottenhavet samt mellan Egentliga Finland och Sverige. Åland är en självstyrande del av republiken Finland och har bara svenska som officiellt språk. Ögruppens svenskspråkiga status samt invånarnas svenska kultur och språk skyddas av internationella garantier efter beslut av Nationernas Förbund 1920. Åland är också demilitariserat, vilket innebär att det inte får finnas någon militär aktivitet på Åland i fredstid.
Genom sitt självstyrelse intar landskapet Åland en särställning i Finland. Ålands parlament, lagtinget, har rätt att stifta egna landskapslagar, och Åland har en egen flagga, egna frimärken, registreringsskyltar och en egen polis. Man ingår dock i samma skattesystem som övriga Finland, utom den kommunala beskattningen som ligger under åländsk behörighet. Åland är med i EU och har euro som valuta, men Ålands särskilda status i EU gör att taxfree-försäljning är tillåten på resor till och från Åland. Avsikten med det så kallade Ålandsprotokollet med EU är att upprätthålla goda kommunikationer så att bland annat företag kan fortsätta verka på öarna.
Befolkningen på Åland uppgår till drygt 30 000 invånare. Strax över 11 800 bor i den enda staden Mariehamn[4] på huvudön Fasta Åland.
Åland är känt för sin skärgård och sin sjöfartshistoria. I Mariehamn finns bland annat ett sjöfartsmuseum och museifartyget, den fyrmastade stålbarken Pommern.
Etymologi
Namnet Åland är, enligt en hypotes, en förkortad form av den äldre formen Ahvaland som kommer av det urnordiska ordet ahva (’vatten’), som är besläktat med latinets aqua. På finska associerades Ahvaland till det finska ordet för abborre, ahven, vilket ledde till att formen Ahvenanmaa skapades, vilken används på finska ännu i dag.[5]
Det latinska namnet för Åland är Alandia.[6]
Historia
Fram till medeltiden
Under förhistorisk tid koloniserades Åland först av människor som tillhörde den kamkeramiska kulturen, och således kom från det förhistoriska Finland omkring år 4000 f.Kr. Från en senare tid, omkring 1500 f.Kr., finns bosättning med samband västerut.[7][8] Influenserna västerifrån blir sedan starkare, vilket syns av gravskickets förändring, då kristendomen slog igenom på 1000-talet och de äldsta stenkyrkorna byggdes på 1200-talet. Av ett litet antal finska ortnamn från äldre medeltid kan man se att även en finsk bosättning fanns ungefär samtidigt som den svenska nykoloniseringen började. Namn som Jurmo, Lappo, Koskenpää och Vandö visar detta. Namnen Finbo 'finnarnas (fiske)bodar', Finby 'finnarnas by' Finström och Finnö (som finns i tre åländska kommuner) antas visa hur de svenska kolonisatörerna namngav finska bosättningar.[9]
Ålands välstånd under medeltiden byggde på den handelsled som gick från Roslagen, över Ålands hav, genom Åland och vidare till Egentliga Finland. Genom bygget av fästningen Kastelholm under 1300-talet fick också Åland en viss militär betydelse.
1500- till 1800-talet
_-_SLV_H99.220-2814.jpg?lang=sv)
Genom bondeseglationen på 1800-talet, började bönderna konstruera egna skepp och bedriva handel med omvärlden. Det är inte många områden som haft så många skepp i sin ägo under en och samma tid. Varje socken hade kring 40 egna skepp, med skeppare och sjömän. Detta lade grunden för Ålands framgång inom djuphavsseglingen på de stora haven. Efter ångbåtens intåg blev segelskeppen mycket billiga. Flera stora rederier, och bland dem Gustaf Eriksons, hade bland de största segelflottorna i världen kring början av 1900-talet. Man seglade till Australien, Amerika och Storbritannien. Härifrån har Åland fått sin långa erfarenhet av sjöfart och entreprenörskap. Som ett minnesmärke över denna tid finns den fyrmastade stålbarken Pommern i Mariehamn och sjöfartsmuseet i anslutning till det.
Åland är alltså svenskspråkigt och avståndet mellan Åland och svenska fastlandet är kortare än till det finländska, men landskapet kom ändå, genom en serie historiska händelser, att tillhöra Finland. Redan på medeltiden fördes Åland till Åbo ärkestift, och på 1600-talet till Åbo och Björneborgs län. I freden i Fredrikshamn 1809 föreslog svenskarna att Åland skulle kvarstå i svenska riket, men Ryssland drev igenom sitt motsatta förslag, med hänvisning till ovanstående faktum, men givetvis främst av militära skäl.
Vid överlåtelsen misslyckades Sverige med att erhålla garantier om att Åland skulle demilitariseras, vilket också bekymrade Storbritannien som såg Rysslands militära närvaro på öarna som ett hot mot deras intressen i regionen. Det var orsaken till att Åland anfölls under Krimkriget. Bomarsunds fästning intogs av brittiska och franska trupper 1854. Som resultat tvingades Ryssland demilitarisera Åland efter fredsförhandlingarna 1856, vilket blev grunden till Ålands nuvarande demilitariserade, neutrala status.[10]
1900-talet
Under finska inbördeskriget 1918 landsteg svenska trupper på Åland i en intervention mellan ryska trupper som fanns stationerade på öarna och de vita och röda styrkor som anlände över isen från Finland. Inom några veckor hade dock tyska trupper ockuperat öarna på begäran från den vita regeringen.
Åland blev en del av Finland när Finland utropade sin självständighet 1917. Samtidigt hade en svensk nationalism vuxit fram på Åland, som svar på den växande finska nationalismen på fastlandet. Från 1917 började befolkningen på Åland att eftersträva en återförening med Sverige, bland annat undertecknade 96,2 procent av Ålands vuxna befolkning en petition 1918 om utträde ur Finland.[11] Finland erbjöd öarna en autonom status inom republiken som alternativ till en total införlivning – ett erbjudande som den åländska befolkningen förkastade. Ärendet fördes till Nationernas förbund som 1921 beslöt att Åland skulle förbli en del av Finland som en autonom region. Finland blev tvunget att garantera befolkningen rätten till det svenska språket, sin inhemska kultur och sina traditioner. Ett internationellt avtal deklarerade samtidigt Åland som en neutral och demilitariserad zon.[12]
Det främsta argumentet för beslutet var Finlands tvåspråkighet: I grundlagen är språken finska och svenska likställda och likvärdiga. I och med det ansågs ålänningarnas rätt tillfredsställd och de utgjorde dessutom en garanti för fortsatt bevarande av svenskan i Finland. En sorg över beslutet levde kvar under första halvan av 1900-talet. Numera har alla tankar på återförening med Sverige övergivits, då de ersatts av en lokalpatriotisk stolthet och insikt om självstyrelsens fördelar.[10]
2000-talet
Vissa anser dock att svenskans ställning i landskapet försvagats under senare år,[11] genom det finska språkets ökande betydelse inom näringslivet och myndighetskontakterna österut. Samtidigt har relationerna med Finland försämrats, och ett tydligt exempel är den så kallade spelkonflikten.[13]
En liten andel av ålänningarna anser att Åland i stället bör bli självständigt. Ett självständighetsparti, Ålands Framtid, grundades 2001; efter valet 2015 hade partiet 2 av de 30 lagtingsplatserna.[14] Partiet är i dagsläget ej längre representerat i lagtinget. [15]
Enligt en opinionsundersökning anser en majoritet, cirka 70 procent, av ålänningarna att Åland bör fortsätta att stå under finländskt styre med nuvarande status.[11]
Geografi
Åland består av cirka 6 500 öar och skär.[16] Den största ön är Fasta Åland, med en yta av 1 010 kvadratkilometer. Den totala landarean är 1 553 kvadratkilometer, och vattenarean 11 990 kvadratkilometer. Vattenarean har utökats på grund av förändrad territorialvattengräns.
Väster om Åland ligger Ålands hav, ett öppet vatten mellan Roslagen och Åland på gränsen mellan Bottenhavet och norra Östersjön. Åland har en obetydlig landgräns mot Uppland i Sverige på ön med fyren Märket. Österut gränsar Ålands skärgård till Åbolands skärgård. Den sydostligaste delen av Ålands skärgård utgörs av Kökar, Ålands västligaste av Eckerö cirka 50 kilometer öster om svenska Roslagen och Väddö. Längsta körbara sträcka med bil utan färja är 76 kilometer (Andersö–Norrboda), med färja 140 kilometer (Degersand–Jurmo)
Klimat
- Årsmedeltemperatur, medeltal 1991–2020: 6,7 °C.
- Årsnederbörd, medeltal 1991–2020: 586 mm.[17]
- Dagar med snötäcke, medeltal 1987–2003: 57.
Årsmedeltemperaturen har stigit med ungefär en halv grad i Mariehamn under 1900-talet och nederbörden har ökat med cirka 5 mm/månad i perioden 1977–2013.[18]
Politik och administration
Åland är ett självstyrt landskap inom Finland. Åland har ett eget parlament, Ålands lagting, och en egen regering, Ålands landskapsregering. Lagtinget har lagstiftningsbehörighet inom många områden medan finsk lag gäller inom andra.[19] Självstyrelsen regleras av Självstyrelselagen som ger ålänningarna rätt att styra över sina egna angelägenheter, så långt det är möjligt med hänsyn till "rikets inre och yttre säkerhet". Till exempel kan Åland fatta egna beslut om polisväsendet, posten, kommunal beskattning, skolor, hälso- och sjukvård samt radio- och televisionssändningar, medan Finlands lag gäller för till exempel tullar, gränsbevakning, myntväsen och på områden som allmän straffrätt, arbetsrätt, civilrätt. Ålands landshövding leder Statens ämbetsverk på Åland och representerar Finska staten på Åland.
I kyrkligt avseende räknas Åland till Borgå stift, det svenskspråkiga stiftet inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
Politisk status
Ålands unika politiska status gör att landskapet har rätt att stifta egna lagar och fatta politiska beslut inom vissa områden. Inom dessa områden utövas den lagstiftande och exekutiva makten av Ålands lagting och Ålands landskapsregering.[10][20] Området är dessutom en neutraliserad, demilitariserad zon och Ålands status skyddas av internationella garantier. Finland har dock suveränitet över området.[21]
Freden i Fredrikshamn i september 1809 innebar att Sverige överlät Finland till Ryssland samt därtill en del av landskapet Västerbotten och hela Åland som därmed kom att tillhöra storfurstendömet Finland. Efter Finlands självständighet strävade ålänningarna efter återförening med Sverige. Den så kallade Ålandsfrågan, det vill säga konflikten om Ålands tillhörighet till Sverige eller Finland, var en av de få frågor som behandlades och löstes av Nationernas förbund under mellankrigstiden.
Att Åland är en av de relativt få demilitariserade zoner i världen är orsak till att det sedan 1992 är hemort för Ålands fredsinstitut.[10]
Hembygdsrätten
Hembygdsrätt är det begrepp man använder då man diskuterar åländskt medborgarskap. Hembygdsrätten reglerar vem som får äga mark eller fastigheter samt driva näringsverksamhet på Åland. Hembygdsrätten är en rättighet som tillkommer varje ålänning, och man förlorar denna rättighet om man är skriven på annan ort i mer än fem år. För att återfå sin hembygdsrätt, eller som icke-ålänning ansöka om hembygdsrätt, måste man bo (vara folkbokförd) på Åland i minst fem år, vara finländsk medborgare samt kunna intyga att man behärskar svenska. Hembygdsrätten innehåller restriktioner för grundande av företag på Åland. I alla bolagsstyrelser måste minst två tredjedelar av medlemmarna vara ålänningar, men vissa undantag görs för allmännyttiga företag (till exempel banker och transportföretag).[22] Finska medborgare som flyttat till Åland före tolv års ålder och har hembygdsrätt är befriade från värnplikt.
Hembygdsrätten har som huvudsaklig uppgift att skydda den åländska kulturidentiteten och landskapsbilden, en av de viktigaste ingredienserna i det minoritetsskydd den åländska självstyrelsen utgör.
Statens ämbetsverk på Åland
På grund av det åländska självstyret skiljer sig Statens ämbetsverk på Åland från dess motsvarigheter i övriga Finland, regionförvaltningsverken. Statens ämbetsverk på Åland har sitt säte i Statens ämbetshus i Mariehamn. Chef för ämbetsverket är Ålands landshövding, Marine Holm-Johansson.
Åland och EU
Åland anordnade en egen folkomröstning om medlemskap i Europeiska unionen den 20 november 1994. En majoritet av ålänningarna röstade för medlemskap, och man följde Finland in i unionen 1995. Ett särskilt Ålandsprotokoll reglerar Ålands ställning inom EU. Man har några viktiga undantag, dels gällande icke-ålänningars rätt att äga fast egendom och icke-åländska företags etableringsrätt i regionen, dels gällande EU:s skattelagstiftning. Det senare undantaget innebär att Åland i skattehänseende räknas som tredje land, vilket som viktigaste effekt har haft att den lönsamma försäljningen av skattebefriade varor på färjorna till och från Sverige och Finland har kunnat fortsätta. Medlemskapet i EU ifrågasätts av ålänningarna som helt blev utan kompensation för den maktöverföring från självstyrelsen till både Finland och EU som blev följden av medlemskapet, något som bidragit till försämrade relationer mellan myndigheterna på Åland och i Finland.
Ålands kommuner
På Åland motsvaras kommunerna av den urgamla sockenindelningen. Trots de få invånarna är Åland indelat i totalt 16 kommuner: en stad, nio landsbygdskommuner och sex skärgårdskommuner. Mariehamn är den största av dem med sina 11 812 invånare, medan Sottunga endast har 115 bofasta invånare. Mariehamn är den enda staden på Åland, där cirka 40 procent av befolkningen bor.[4]
Landsbygdskommuner:
Skärgårdskommuner:
Ekonomi
Åland är ett litet samhälle men med en sluten ekonomi beroende av kravet på så kallad hembygdsrätt för att äga egendom och driva företag. Man är beroende av utbyte av varor och tjänster med omgivande regioner. Ålands läge mellan två expansiva ekonomiska centra, södra Finland och Stockholmsområdet, ger många fördelar och gör också den åländska ekonomin mindre sårbar. Det finns två stora marknadsområden på nära avstånd till nytta inte minst för sjöfarten.
Åland har många företag och en lång tradition av entreprenörskap. Det finns cirka 2 900 företag på Åland. Ett tjugotal har mer än 50 anställda, där färjerederier, banker och försäkringsbolag dominerar. Av de åländska företagen har drygt 85 procent färre än fem anställda.[23]
Den åländska ekonomin är starkt präglad av tjänste- och servicenäringarna. Sjösektorns dominans är påtaglig då denna ensam stod för cirka 16 procent av Ålands totala bruttonationalprodukt år 2019.[24] Den kapitalintensiva sjöfarten bidrar till att bruttonationalprodukten per person på Åland är hög, och som ett resultat ligger den genomsnittliga inkomstnivån i Åland högre än i övriga Finland. År 2020 var den genomsnittliga disponibla hushållsinkomsten ungefär 20% högre på Åland än i övriga Finland[25] (fasta Ålands landsbygdskommuner hade den överlägset högsta medianinkomsten bland Finlands ekonomiska regioner 2010, 40 360 euro per hushåll).[26] Den åländska sjöfarten erbjuder fler arbetsplatser än vad den åländska arbetskraften kan fylla – många personer bosatta i Finland och Sverige arbetar på åländska fartyg. Färjetrafiken har varit förutsättningen för turismens starka expansion. Antalet inresande till Åland har under de senaste åren legat kring 1,3 miljoner personer varav merparten är kryssningsresenärer. Innan covid-19-pandemin år 2020 låg antalet inresande kring 2 miljoner. Borträknat pandemiåren uppgår antalet övernattningar på inkvarteringsanläggningar på Åland till drygt 400 000 årligen.[27] Sommartid kommer många gäster i egna segel- och motorbåtar och kan då förtöja i någon av de många åländska gästhamnarna.
Den åländska industrin är liten, men viktig ur exportsynpunkt. Eftersom industrin till stor del vidareförädlar jordbruksprodukter och fisk är den indirekta sysselsättningseffekten av stor betydelse. En mycket intressant och internationell plastindustri har även vuxit fram. Vidare finns på Åland metall- och verkstadsindustri, snickerier, tryckerier och elektronikindustri. Primärnäringarna jordbruk och fiske är trots sin relativt blygsamma ekonomiska avkastning fortfarande betydelsefulla för glesbygden och skärgården samt som råvaruproducenter för livsmedelsindustrin. Små arealer i kombination med gynnsamt klimat har lett till att det åländska jordbruket inriktats på specialgrödor som lök, kinakål, potatis och äpple.
Sysselsättningssituationen på Åland har varit mycket god sedan lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet. En förklaring till detta är Ålands utmärkta geografiska läge. Närheten till Stockholms- och Helsingforsregionerna har gjort det möjligt för framför allt ungdomar att hitta jobb och utbildningsplatser också vid lågkonjunktur på hemmaplan. Sedan pandemiåren (2020-2022) har arbetslösheten räknat i årsmedeltal ökat något och ligger nu på över fyra procent.[28] Den stora mängd turister som sommartid besöker Åland medför att servicenäringarna under högsäsongen är beroende av säsongsarbetskraft från andra orter. Sjöfarten har under modern tid varit den dominerande näringen på Åland och den har i allra högsta grad bidragit till dagens välstånd. De förändringar som den åländska sjöfartsbranschen står inför gör att det finns en klar hotbild för den åländska sysselsättningen.
Demografi
Befolkningsutveckling
Historiskt har Åland varit en svenskspråkig ögrupp med en begränsad in- och utvandring och en tämligen stabil befolkning. Runt sekelskiftet 1900 skedde dock en kraftig utvandring, och åren 1893–1924 emigrerade cirka 7 200 personer (25 procent av den dåvarande befolkningen). De flesta utvandrade till Nordamerika.[29]
Sedan inledningen av 1970-talet har ögruppens befolkning ökat, via invandring från Sverige och Finland och senare även från främst de baltiska länderna. Den utomnordiska invandringen ökade efter de olika ländernas anslutning till EU 2004 och 2007.[29]
| Befolkningsutvecklingen i Åland 1910–2020[30] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1910 | 21 356 | |||
| 1920 | 20 423 | |||
| 1930 | 19 705 | |||
| 1940 | 21 196 | |||
| 1950 | 21 690 | |||
| 1960 | 20 981 | |||
| 1970 | 20 666 | |||
| 1980 | 22 783 | |||
| 1990 | 24 604 | |||
| 2000 | 25 776 | |||
| 2010 | 28 007 | |||
| 2020 | 30 129 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december varje år. | ||||
Språk
På 1990-talet hade 94[31] procent svenska som modersmål. Sedan dess har ökad invandring medfört fler modersmålstalande i olika minoritetsgrupper, och 2019 utgjorde de med annat modersmål än svenska 13 procent av befolkningen. Mängden modersmålstalande på finska ("finnar") har på senare år varit tämligen konstant, på runt 1 400 personer. 2019 utgjordes de icke-svensktalande över 50 år till mer än hälften av finsktalande, men endast en liten del av personerna under 50 år.[29]
Mellan 2011 och 2019 fördubblades antalet skolelever med annat modersmål än svenska, och 2019 fanns 33 olika modersmålsspråk representerade bland eleverna i Ålands skolor.[29]
Nedan listas antalet ålänningar efter språk (modersmål) den 31 december 2023.[3]
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kultur och utbildning
Åland har ett flertal mångåriga kultur- och minnesinstitutioner, såsom Ålands museum, Ålands orgelfestival samt Ålands spelmansgille.
Turism, nöjen och friluftsliv
Åland har en speciell natur som erbjuder stora kontraster. Ytterskärgårdens karga kobbar byts ut mot skogar och bördiga odlingslandskap på Fasta Åland. Åland består av denna huvudö samt över 6 700 mindre öar av varierande storlek. På Åland fanns 2021 59 naturreservat.[32]
Skärgården ger möjlighet till paddling, segling, långfärdsskridskoåkning och annat. Cykelvägar finns på hela Åland. Kostnaden för att ta med bilen är subventionerad av Landskapet Åland om man stannar i skärgården en natt.
På somrarna anordnas Rockoff-festivalen. Den besöks förutom av ålänningar även av turister.
Utbildning
Utbildning på Åland liknar i stora drag utbildning i Finland och övriga Norden. Undervisningsspråket i samtliga skolor på Åland är svenska. Skolorna på Åland består av ett flertal lokala grundskolor, Ålands gymnasium (bestående av Lyceum och Yrkesgymnasium), Högskolan på Åland samt Ålands folkhögskola.[33] Ålands sjöfartsutbildning är samlad inom Alandica Shipping Academy.[34]
Sport
Ålands Idrottsförbund är idrottens gemensamma paraplyorganisation som motsvarar Sveriges Riksidrottsförbund eller Finlands Idrott. Idrottsförbundet representerar åländsk idrott i samtliga nordiska sammanhang. Idrottsförbundet är idrottens högsta organ på Åland.
Åland har inget eget landslag och är inte själv medlem i internationella idrottsförbund utan i idrottssammanhang räknas Åland som en del av Finland. Det gäller även inom Finland, där åländska lag deltar i finska serier.
Ålands Idrottsförbund bildades 1995 av de dåvarande idrottsorganisationerna och på Landskapsstyrelsens initiativ. 1999 övertog Idrottsförbundet fördelningen av idrottens finansiella medel från Ålands Landskapsregering. Detta skedde i samband med en uppdatering av Idrottslagen för Landskapet Åland. Idrotten på Åland räknar att drygt 13 500 aktiva regelbundet deltar i organiserad idrott, vilket innebär att idrotten är Ålands överlägset största folkrörelse.
IFK Mariehamn har flera sektioner. Klubbens herrfotbollssektion gjorde sin första säsong i Finlands högsta serie 2005. IFK Mariehamn blev finska mästare för första gången säsongen 2016. Andra framgångsrika fotbollsföreningar är Åland United som säsongen 2009 vann damernas högsta serie, FM-serien, och därmed kvalificerade sig för spel i Uefa Women's Champions League 2010.
Janne Holmén, som blev europamästare i maraton 2002, är även han från Åland, och Ålands Kraftsportklubb är en av landets framgångsrikaste. Bland annat har klubbens styrkelyftare Kenneth Sandvik satt världsrekord i bänkpress två gånger.
Åland arrangerade de Internationella öspelen 1991 och 2009. Även världsmästerskapet i innebandy för damer 1997 spelades där.
Litteratur
De mest kända författarna på Åland är Anni Blomqvist, känd för sin femdelade Stormskärs-Maja-serie,[35] Sally Salminen, vars mest kända verk är 1936 års roman Karina,[36] och Ulla-Lena Lundberg, som har beskrivit sin födelseö Kökar. Vart och ett av dessa verk utspelar sig på Åland.
Film
En historisk dramafilm från 2016, Djävulens jungfru, i regi av Saara Cantell, utspelar sig på 1600-talet på Åland under häxjakterna.[37] Den vann priset för bästa utländska film vid Toronto Female Eye Film Festival 2017. Dessutom utspelar sig en dramafilm, Lärjungen från 2013, regisserad av Ulrika Bengts, på Åland.[38][39]
Landskapssymboler
Ett antal landskapssymboler finns på Åland, inklusive Ålands flagga och Ålands landskapsvapen. Ålands landskapsblomma är gullvivan, dess landskapsdjur kronhjort, landskapsfisken gädda och landskapsfågeln havsörn.[40]
Alla de olika landskapsorganismerna finns frilevande på Åland utom en. Kronhjorten förekommer på Åland endast i vilthägn med utsläppta hjortar.[41] Kronhjorten förekommer dock på det nuvarande landskapsvapnet, men historiskt innehöll det troligen istället rosor samt två rådjur[42][43] (som lever vilt på Åland sedan inplantering på 1950-talet[44]).
Kronhjorten infördes sannolikt på grund av en förväxling med Öland, som hade och sedan 1944 åter har en kronhjort i landskapsvapnet.[43][42] Åland höll dock kvar vid sitt "inbytta" landskapsvapen, vilket innebär att inget landskap numera för ett rådjur.[45]
9 juni varje år firas självstyrelsdagen på Åland. Dagen är ett minne av etablerandet av Ålands självstyre inom Finland 9 juni 1922.[40] Ålands landskapssång är "Ålänningens sång", som framfördes vid sångfesten i Mariehamn[46] 22–25 juni 1922.[47]
Se även
- Ålänningar
- Ålands historia
- Bomarsund
- Ålands befästningar
- Skolor på Åland
- Ålänningens sång
- Mariehamnsteatern (Teaterföreningen i Mariehamn)
- Nya Åland
- Ålandstidningen
- Vindkraft på Åland
Referenser
Noter
- ^ [a b c] ”Finlands areal enligt kommun 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c] ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2023”. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/.
- ^ [a b c d] ”BE032 -- Befolkning efter år, kommun och språk”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE032.px/. Läst 22 augusti 2024.
- ^ [a b] ”Invånarantalet 31.12.2023”. Ålands statistik- och utredningsbyrå. 26 april 2024. https://www.asub.ax/sv/statistik/invanarantalet-31122023. Läst 8 september 2024.
- ^ ”Helsingfors stadsbibliotek: Fråga vad som helst: Ahvaland”. Arkiverad från originalet den 3 september 2014. https://web.archive.org/web/20140903134830/http://www.kysy.fi/sv/kysymys/ahvaland-nutida-ord-och-dess-ursprung. Läst 31 augusti 2014.
- ^ Plechl, Helmut (1972), Lexikon lateinischer geographicher Namen des Mittelaters und der Neuzeit, s 39
- ^ Ahvenanmaan kivikausi Museiverket, Finlands nationalmuseum (finska)
- ^ EN KORT INTRODUKTION TILL ÅLANDS FORNTID Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. Museibyrån.
- ^ Nationalencyklopedin, band 20, s. 343 (artikeln Åländska ortnamn)
- ^ [a b c d] Eriksson, Johansson & Sundback (2006): Fredens öar. Ålands självstyrelse, demilitarisering och neutralisering
- ^ [a b c] ”Ålänningarna nobbar Sverige”. Dagens nyheter. 31 juli 2002. https://www.dn.se/nyheter/varlden/alanningarna-nobbar-sverige/. Läst 18 oktober 2023.
- ^ Nationalencyklopedin. Bd 20. Höganäs: Bra böcker. 1996. sid. 336, Åland. ISBN 91-7024-619-X
- ^ ”Benhårt i spelkonflikt mellan Paf och riket”. Nya Åland. 8 november 2006. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929071421/http://www.nyan.ax/nyheter/?news_id=200.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160312000859/http://www.valvaka.ax//. Läst 12 mars 2016.
- ^ ”Ålands framtid tappade sitt mandat”. Ålands framtid tappade sitt mandat. 15 oktober 2023. https://www.alandstidningen.ax/nyheter/val/alands-framtid-tappade-sitt-mandat. Läst 9 augusti 2024.
- ^ ”Åland - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5land. Läst 13 september 2024.
- ^ ”Ekologisk hållbarhet 7: Medeltemperatur per månad | Ålands statistik- och utredningsbyrå”. www.asub.ax. https://www.asub.ax/sv/ekologisk-hallbarhet-7-medeltemperatur-manad. Läst 9 augusti 2024.
- ^ ”Klimatförändringar på Åland”. Landskapsregeringens miljöbyrå. 10 oktober 2014. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/page/klimatforandringar-pa-aland.pdf. Läst 12 maj 2021.
- ^ Lagtinget Arkiverad 19 juli 2006 hämtat från the Wayback Machine., se Självstyrelselagen
- ^ Markku Suksi, Ålands konstitution. Åbo: Åbo Akademis förlag, 2005.
- ^ Åland Kort & Gott - SJÄLVSTYRELSENS TILLKOMST Arkiverad 20 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Landskapsstyrelsens principer”. regeringen.ax. Arkiverad från originalet den 6 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090306193800/http://www.regeringen.ax/.composer/upload/modules/blankettlager/landskapsstyrelsens_principer.pdf.
- ^ ”Företagen på Åland 31.12.2023 | Ålands statistik- och utredningsbyrå”. www.asub.ax. https://www.asub.ax/sv/statistik/foretagen-pa-aland-31122023. Läst 9 augusti 2024.
- ^ ”Nationalräkenskapsdata 2014–2021”. Ålands statistik- och utredningsbyrå. 19 mars 2024. https://www.asub.ax/sites/default/files/media/document/BNP_Meddelande_2014-2021_1.pdf. Läst 9 augusti 2024.
- ^ ”Inkomstfördelning och välfärd 2022”. Ålands statistik- och utredningsbyrå. 19 december 2022. https://www.asub.ax/sites/default/files/media/document/Inkomstf%C3%B6rdelning%20och%20v%C3%A4lf%C3%A4rd%202022_1.pdf. Läst 9 augusti 2024.
- ^ ”Inkomstkillnaderna började öka år 2010”. Statistikcentralen. 16 december 2011. http://stat.fi/til/tjkt/2010/tjkt_2010_2011-12-16_tie_001_sv.html.
- ^ ”Turiststatistik 2023 | Ålands statistik- och utredningsbyrå”. www.asub.ax. https://www.asub.ax/sv/statistik/turiststatistik-2023. Läst 9 augusti 2024.
- ^ ”Arbetslöshetssituationen december 2023 | Ålands statistik- och utredningsbyrå”. www.asub.ax. https://www.asub.ax/sv/statistik/arbetsloshetssituationen-december-2023. Läst 20 augusti 2024.
- ^ [a b c d] Ålands landskapsregering (2020). Landskapsregeringens program för integrationsfrämjande 2020–2023. sid. 2, 21. https://www.regeringen.ax/sites/default/files/attachments/guidedocument/lr-program-integration-2020-2023.pdf. Läst 13 september 2004
- ^ ”BE004 -- Befolkning efter kommun och år”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE004.px/. Läst 21 augusti 2024.
- ^ ”Åland - Uppslagsverk - Befolkning”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5land#befolkning. Läst 13 september 2024.
- ^ ”Fredad natur”. www.regeringen.ax. Ålands landskapsregering. 3 september 2020. https://www.regeringen.ax/miljo-natur/fredad-natur. Läst 12 maj 2021.
- ^ ”Skolor på Åland | Utbildningsbyrån”. www.utbildning.ax. Arkiverad från originalet den 18 november 2021. https://web.archive.org/web/20211118092954/https://www.utbildning.ax/skolor-pa-aland. Läst 18 november 2021.
- ^ ”ASA | Alandica Shipping Academy”. ASA. https://asa.ax/. Läst 18 november 2021.
- ^ ”Anni Blomqvist”. authorscalendar.info. Arkiverad från originalet den 18 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200118050104/http://authorscalendar.info/annib.htm. Läst 22 oktober 2023.
- ^ "Romanen Katrina var bara början – Sally Salminen var så mycket mer" säger Ulrika Gustafsson som skrivit en biografi över småbrukardottern från Vårdö som blev författare mot alla odds Arkiverad (på svenska). Läst 23 oktober 2023
- ^ ”Devil's Bride – Brosmark”. Brosmark.com. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201002092205/http://brosmark.com/portfolio-item/devils-bride/. Läst 22 oktober 2023.
- ^ ”Kotiapulaisesta kirjailijaksi” (på finska). Uusi Suomi. 10 november 2008. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305072538/http://www.uusisuomi.fi/artikkelit/kotiapulaisesta-kirjailijaksi. Läst 22 oktober 2023.
- ^ ”Oppipoika (2013)” (på finska). Elokuvauutiset. 25 september 2014. Arkiverad från originalet den 5 november 2020. https://web.archive.org/web/20201105145359/https://www.elokuvauutiset.fi/site/dvd-arvostelut/kotimaiset/5539-oppipoika-2013. Läst 22 oktober 2023.
- ^ [a b] Åland i ett nötskal. regeringen.ax. https://www.regeringen.ax/sites/default/files/attachments/page/Aland_i_ett_notskal_faktablad_0.pdf. Läst 13 september 2024
- ^ ”Viltsafari – Granbergs”. granbergs.ax. https://granbergs.ax/viltsafari/. Läst 13 september 2024.
- ^ [a b] Häggström, Rolf (17 juli 2008). ”Angående Ölands vapen”. Ölandsbladet. https://www.olandsbladet.se/insandare/angaende-olands-vapen/. Läst 13 september 2024.
- ^ [a b] Alexandersson, Lars (14 maj 2002). ”Svenska landskapsvapen”. users.mai.liu.se / Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn, Ny svensk vapenbok, Streiffert & Co Bokförlag, i samarbete med Riksarkivet, 1992. https://users.mai.liu.se/laral26/Heraldik/landskapsvapen.html. Läst 13 september 2024.
- ^ Gammals, Leo (26 oktober 2012). ”Hjortar och rådjur”. Svenska Yle. https://yle.fi/a/7-545964. Läst 13 september 2024.
- ^ Hendersson, Heidi (13 december 2021). ”Ett symboliskt missförstånd”. www.nyan.ax. https://www.nyan.ax/ledare/ett-symboliskt-missforstand/#. Läst 13 september 2024.
- ^ Ålandstidningens redaktion (11 augusti 2021). ”En artikel om ”Ålänningenssång” som är värd att lyfta”. alandstidningen.ax. https://www.alandstidningen.ax/opinion/insandare/artikel-om-alanningenssang-ar-vard-lyfta. Läst 13 september 2024.
- ^ ”Julius Sundblom | Ålandskämpen”. www.julius.ax. http://www.julius.ax/tidslinje?field_timeline_category_termref_tid=4. Läst 13 september 2024.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Åland.
Svenskspråkiga Wikivoyage om Åland
Kartor i Wikimedia Atlas relaterade till Åland
- Landskapet Åland
- Ålands kommunförbund
- Statens ämbetsverk på Åland
- Ålands turistinformations webbplats
- Åland Online
|