Hoppa till innehållet

Ellös

Version från den 28 september 2024 kl. 19.14 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda.) #IABot (v2.0.9.5)
(skillnad) ← Äldre version | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Ellös
Tätort
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Orusts kommun
Distrikt Morlanda distrikt
Koordinater 58°10′34″N 11°28′39″Ö / 58.17611°N 11.47750°Ö / 58.17611; 11.47750
Area 230 hektar (2020)[1]
Folkmängd 1 078 (2020)[1]
Befolkningstäthet 4,7 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Ellös
Tätortskod T4336[2]
Beb.områdeskod 1421TB101 (1960–)[3]
Geonames 2716324
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Ellös
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Ellös är en tätort i Morlanda socken i Orusts kommun, belägen 15 km väster om kommunens centralort Henån.

Ellös är den största industriorten på Orust, och hemort för Sveriges största fritidsbåtsvarv, Hallberg-Rassy.

Ellös nämns i skriftliga källor första gången 1610 som fiskeläge. Under sillperioderna byggdes två salterier och ett trankokeri. När sillen försvann livnärde sig befolkningen på annat fiske, jordbruk och sjöfart. Under 1900-talet tog livsmedelsindustri och båtbyggeri över som huvudnäringar.

Ellös är belägen i Morlanda socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Morlanda landskommun. I denna inrättades för orten 30 november 1893 Ellös municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1959. År 1900 hade municipalsamhället 261 invånare.[4]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Ellös
År Invånare
1900
  
233
1910
  
395
1920
  
379
1930
  
351
1940
  
405
1950
  
379
1960
  
420
1970
  
614
1980
  
893
1990
  
993
2000
  
1 016
2010
  
998
2015
  
1 036
2020
  
1 078
Källor: SCB - Tätorter 1960 - 2010 SCB - Folkräkningen 1900 - 1950

Historisk industri

[redigera | redigera wikitext]

Det KF-ägda livsmedelsföretaget Skandiakonserv byggde en fabrik i Ellös under slutet av 1940-talet. Den blev en del av Foodia som ville avveckla fabriken mot slutet av 1980-talet, men istället såldes den och drevs vidare några år till.

Bankväsende

[redigera | redigera wikitext]

År 1905 grundades Orusts lån- och sparkassa i Ellös.[5] Den övertogs av Göteborgs handelsbank år 1916.[6] Denna bank övertogs i sin tur av Skandinaviska banken som behöll kontoret i Ellös.[7] SEB fanns kvar på orten in på 1990-talet, med koncentrerade verksamheten till Henån därefter.[8][9]

En sparbank för området, Tegneby sparbank, bildades 1887. Den bytte senare namn till Orusts sparbank och har alltjämt kontor i Ellös.

I Ellös finns förskola samt skola för årskurs F-6, medan elever i högre årskurser bussas till Henån. Under åren 1992-2011 fanns på skolan undervisning för samtliga grundskolans årskurser.

  1. ^ [a b] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 6 februari 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Almanack för alla 1903, Norstedt, Stockholm, 1902, s. 149. Efter en artikel i Statistisk tidskrift (1902) av Edv. Söderberg.
  5. ^ Orusts Lån- och Sparkassa Arkiverad 10 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Bohusläningen, 22 juli 1905
  6. ^ Göteborgs handelsbank 1916, Svenska Dagbladet, 28 februari 1917
  7. ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
  8. ^ Från bankchef till egen företagare Arkiverad 10 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Bohusläningen, 27 januari 2009
  9. ^ Göteborgs-Posten, 8 oktober 2000

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]