Nukleotid
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Denna artikel ingår i en artikelserie |
| Genetik |
|---|
 |
| Nyckelämnen |
| Kromosom · DNA · RNA · Genom · Ärftlighet · Mutation · Nukleotid |
| Relaterade ämnen |
| Evolution · Populationsgenetik · Kvantitativ genetik · Molekylär genetik |
| Forskning och tillämpningar |
| Genetiker · DNA-sekvensering · Genteknik |
 Kategori |
Nukleotider är de molekylära byggstenar som nukleinsyrorna (DNA och RNA) är uppbyggda av. Nukleotider är fosforylerade nukleosider. En nukleotid består av:
- en kvävebas (en purin eller en pyrimidin)
- en sockermolekyl (deoxiribos i DNA, ribos i RNA) och
- en eller flera fosfatgrupper
Puriner är någon av
och pyrimidiner är någon av
Nukleotider spelar också en viktig roll i cellens energilagring och energitransport exempelvis i form av ATP, och som prostetiska grupper i vissa enzym, som till exempel glukosoxidas och luciferas.
Nukleotider är nukleosidernas fosfatestrar och bildas då fosforsyra får reagera med någon av de fria OH-grupperna i nukleosidens ribosdel. När den ingående sockerarten är ribos - som i adenosinfosfat - kallas nukleotiderna ribonukleotider.
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Nukleotid.