Yngve Berg
Yngve Berg | |
Yngve Berg på 40-årsdagen 1927. | |
Född | 23 december 1887[1][2][3] Hedvig Eleonora församling[4] |
---|---|
Död | 19 juli 1963[2][3][5] (75 år) Engelbrekts församling[6][3], Sverige |
Begravd | Norra begravningsplatsen[7] kartor |
Medborgare i | Sverige[8] |
Sysselsättning | Akvarellist[9], illustratör[9], målare[9], tecknare[9], grafiker[9] |
Maka | Karin Berg (g. 1930–)[10] |
Föräldrar | Fridtjuv Berg[4][1] |
Släktingar | Tor Berg (syskon)[4] |
Redigera Wikidata |
Yngve Berg, född 23 december 1887 i Stockholm, död 19 juli 1963 i Stockholm,[11] var en svensk konstnär och bokillustratör. Han var son till Fridtjuv Berg.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Berg studerade vid Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola 1906-07, vistades i Paris 1908-13 samt reste i Spanien 1910 och 1913. Han gjorde sig främst känd som tecknare: Kleopatra (26 planscher 1913), Spanskt (illustrerade reseskildringar; 1915), Carl Michael Bellmans Fredmans sånger och Fredmans epistlar (1917-18). Han illustrerade även Karl Asplunds En munksaga (1918), utförde ett par dekorationer och kostymteckningar till Rabindranath Tagores "Chitra" med mera för Intima teatern (1921) samt utförde dekorativa väggmålningar (Bellmansfantasier) i Stadshuskällaren i Stockholm (1922).
Bland hans senare verk märks illustrationer till Ovidius Konsten att älska (1925, 1957), Goethes romerska elegier (1929) och Bo Bergmans Stockholmsdikter (1947). Yngve Berg tecknade även en första version av Stockholms stadsvapen, baserat på en trästaty av Erik den helige i Roslagsbro kyrka i Roslagen. Berg var konstkritiker i Dagens Nyheter 1931-55 och intendent vid Thielska galleriet 1949-60.
Berg var även involverad i den interiöra utsmyckningen av Villa Bonnier i Diplomatstaden, Stockholm. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns ett självporträtt i bröstbild. Berg finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[12] i Stockholm.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Berg, 2. Yngve i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Yngve Berg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18562, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Yngve Berg, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 7039, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Sveriges dödbok, läst: 5 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 1 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Yngve_BergStore_norske_leksikon.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, läs online, läst: 15 oktober 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Berg, YNGVE, Svenskagravar.se, läs online, läst: 5 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] RKDartists, läs online, läst: 1 oktober 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Signaturer.se-ID: YngveBerg, läst: 22 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ Nationalmuseum
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Asplund, K.: Yngve Berg i Svenskt biografiskt lexikon (1922)
- Asplund, Karl (1964). Yngve Berg : människan och konstnären. Stockholm: Bonnier. Libris 850979
- Yngve Berg 1887-1963: minnesutställning. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 290 Nationalmusei vandringskatalog, 99-2860913-6 ; 48. Stockholm. 1964. Libris 8211847
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Berg, Yngve i Libris
- Yngve Berg beskriven hos Signaturer.se
|