Hoppa till innehållet

Dagens Nyheter

Från Wikipedia
(Omdirigerad från DN.se)
Uppslagsordet ”DN” leder hit. För andra betydelser, se DN (olika betydelser).
Dagens Nyheter
Dagens Nyheter.svg
PublikationstypMorgontidning och dagstidning
Grundad23 december 1864[1]
LandSverige
HuvudkontorDN-skrapan och Stockholm
GrundareRudolf Wall
ChefredaktörPeter Wolodarski
Politisk redaktörAmanda Sokolnicki
Politisk beteckningOberoende liberal
SpråkSvenska
FrekvensDaglig
UpplagaRedovisning upphörde 2013[2]
FormatTabloid
HuvudägareBonnierkoncernen
ISSNISSN 1101-2447
WebbplatsDN.se
AB Dagens Nyheter
Org.nr556246-8172
TypPrivat aktiebolag
NyckelpersonerTomas Franzén
Styrelseordförande
Anders Eriksson
VD
Antal anställda184 – 2018
Historik
Uppköpt avBonnier AB – 1909
Ekonomi
Omsättning▼ 1,45 miljarder SEK
Rörelseresultat▲ 5,226 miljoner SEK
Vinst efter skatt▲ 9,485 miljoner SEK
Tillgångar▼ 917,927 miljoner SEK
Eget kapital▼ 271,416 miljoner SEK
Struktur
ÄgareBonnier AB
ModerbolagTidnings AB Marieberg
Övrigt
Webbplats[ ]
FotnoterStatistik från 2018 års bokslut.[3]
DN:s tryckeri i Klarakvarteren, 1914.
DN:s personal 1914.
Handsätteriet i Klarakvarteren, 1930-tal.
Tidningshuset i Klarakvarteren, 1964.
Entrén till DN-huset 2007.

Dagens Nyheter (DN) är Sveriges största morgontidning.[4] Tidningen grundades 1864 av Rudolf Wall och utges i hela landet men med fokus på Stockholm. DN:s ledarsida betecknade sig från 1973 som oberoende men har sedan 1998 övergått till beteckningen oberoende liberal. DN har sedan 1909, då Karl Otto Bonnier förvärvade aktiemajoriteten,[5] ingått i Bonnierkoncernen.

Namnet

[redigera | redigera wikitext]

I tidningshuvudet skriver tidningen ut namnet som DAGENS NYHETER., avslutat med punkt, och i löptext skrivs stor bokstav på "Nyheter". Enligt tidningens redaktionsruta gjordes det av grundaren Rudolf Wall själv med motiveringen att båda orden är tidningens namn och därför ska ha stor bokstav, men att det också är en avslutad mening och därför ska avslutas med punkt.[6] I löptext skrivs inte punkten ut men båda orden i namnet skrivs med stor bokstav.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Tidningen grundades 1864 av Rudolf Wall, som tidigare varit verksam vid Aftonbladet och Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning. Det första numret utkom 23 december 1864, och Wall skrev på första sidan:

” Tidningen skall söka att meddela intressanta följetonger och egna en synnerlig omsorg åt den afdelning som vanligen kallas ”Blandade ämnen”. Och jämte det att redaktionen söker göra tidningen lättläst, såväl i yttre som inre afseende, emnar den ingalunda låta tidens modstulenhet afhålla sig från att emellanåt låta skämtet spela.

Men såväl under som bredvid skämtet är det redaktionens afsigt att med allvar behandla tidens och landets stora frågor, om än i allmänhet i kortare uppsatser. I alla dessa frågor är friheten vår lösen och vårt mål.

„

Redaktionen var vid grundandet belägen vid Regeringsgatan, men flyttade 1901 till Klarakvarteren. 1888 köpte Albert Bonnier sina första aktier i tidningen[5] och 1909 förvärvade sonen Karl Otto aktiemajoriteten och blev tidningens styrelseordförande.[5] 1944 startades Expressen som ett dotterbolag till Dagens Nyheter. DN omsatte 80 miljoner kronor år 1954, hade 2 730 anställda och ett aktiekapital på 7,1 miljoner kronor.[7] 1964 flyttade redaktionen till det nybyggda höghuset i Marieberg, den så kallade DN-skrapan. Numera har redaktionen och också övrig personal lämnat höghuset och sitter i ett angränsande hus (DN och Expressens gamla tryckeri) med ingång från Gjörwellsgatan, mitt emot ryska ambassaden.

Sedan mitten av 1990-talet har DN fått hårdare konkurrens på flera fronter: gratistidningar, Internet[förtydliga] och nya framgångar för SvD. Upplagan har sjunkit och köp- och säljmarknad finns i stort sett inte kvar i tidningen.[8]

Politiska tendenser 1800–1900-tal

[redigera | redigera wikitext]
Politisk tendens för Dagens Nyheter 1800-1900[9]
Period Politisk tendens
1882-01-01–1882-12-31 frisinnad
1908-01-01–1910-12-31 frisinnad
1912-01-01–1912-12-31 liberal
1915-01-01–1923-12-31 frisinnad
1924-01-01–1973-12-31 liberal
1974-01-01–1997-12-31 oberoende
1998-01-01– oberoende liberal

DN Debatt

[redigera | redigera wikitext]

Tidningens debattsida DN Debatt har stor tyngd i för opinionsbildning och svensk politisk debatt. Politiska utspel och nya rapporter presenteras ofta där och refereras sedan i andra medier. Amanda Johansson-Murie är sedan januari 2022 redaktör för DN Debatt. Hon efterträdde Nils Öhman, som var redaktör 2012–2021. Han tog över efter Bo G. Andersson som var redaktör från 25 maj 2009. Andersson efterträdde den mångårige redaktören Mats Bergstrand som var ansvarig 1992–2009.

DN-evenemang

[redigera | redigera wikitext]

DN-galan var en årligen återkommande friidrottstävling på Stockholms stadion. Galan arrangerades av Stadionklubbarna med Dagens Nyheter som titelsponsor från 1967 och till och med 2014.

DN-konserten, även kallad Filharmonikerna i det gröna, är en årligen återkommande utomhuskonsert på Gärdet i Stockholm som arrangeras av Dagens Nyheter och Kungliga Filharmonikerna. Den första konserten ägde rum den 10 augusti 1975.

DN:s utrikesdag är ett evenemang då intresserade får möta tidningens utrikesreportrar och ta del av filmer och föredrag kring utrikespolitiska frågor. Utrikesdagen har arrangerats en gång om året sedan 2005 i Konserthuset eller Kulturhuset i Stockholm. En del utrikesdagar har sänts i Kunskapskanalen.[10]

Personer verksamma vid Dagens Nyheter

[redigera | redigera wikitext]

Chefredaktörer och ansvariga utgivare

[redigera | redigera wikitext]

Före 1923 användes titeln "huvudredaktör".

Journalister verksamma vid tidningen

[redigera | redigera wikitext]
10 april 1978 trycktes DN:s sista första-sida i bly, därefter övergick man till fotosättning. Den historiska tryckcylindern finns i tryckerimuseet på DNEX-tryckeriet.

Listan innehåller såväl aktiva som före detta DN-medarbetare.

Övriga

  • Greta Thunberg (miljöaktivist som den 1 december 2020 var Dagens Nyheters chefredaktör för en dag[11])

Bildjournalister

[redigera | redigera wikitext]

Tecknare och illustratörer

[redigera | redigera wikitext]

Lokaltidningssatsning 1988

[redigera | redigera wikitext]

Under 1988 startade DN 11 editioner i huvudsak lokala blad inriktade på Stockholm samt en sportedition om Stockholmssporten. Satsningen startade i januari 1988 och höll på till 10 oktober 1988 då alla editionerna lades ner. Nedan titlarna med tider för utgivningen angivna.[12]

  • DN NORD SOLLENTUNA/VÄSBY 1988-01-14--1988-10-12
  • DN NORD SOLNA/SUNDBYBERG 1988-01-14--1988-10-12
  • DN NORDOST TÄBY 1988-01-14--1988-10-12
  • DN NORDVÄST JÄRFÄLLA 1988-01-14--1988-10-12
  • DN NORDVÄST VÄLLINGBY 1988-01-14--1988-10-12
  • DN STOCKHOLMSSPORTEN 1988-01-13--1988-10-12
  • DN SYD FARSTA 1988-01-13--1988-10-12
  • DN SYD HANINGE 1988-01-13--1988-10-12
  • DN SYDOST 1988-01-13--1988-10-12
  • DN SYDVÄST 1988-01-13--1988-10-12
  • DN SÖDERMALM 1988-01-13--1988-10-12  

Omorganisationen 2013

[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 2013 genomfördes en omorganisering. 10 personer sades upp med motiveringen att de saknade kvalifikationer. Journalistförbundet drev ärendet för 8 av dem till Arbetsdomstolen för brott mot Lagen om anställningsskydd, vilket slutade i förlikning.[13]

12 personer flyttades till andra lokaler under förevändningen att de skulle arbeta med projektet "DN 150 år" men tilldelades senare meningslösa arbetsuppgifter. Den psykosociala arbetsmiljön i gruppen var mycket dålig och tio av de tolv sade så småningom upp sig.[13]

I oktober 2013 gjorde styrelsen i Dagspressdistriktet i Journalistförbundet ett kritiskt uttalande rörande situationen på Dagens Nyheter och där tidningen kallades för "Ryanair på svenska". Uttalandet var underskrivet klubbordföranden på tio tidningar: Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen, TT, Metro, Länstidningen Södertälje, Lokaltidningen Mitt i, Schibsted Media, Upsala Nya Tidning, TT Spektra och Marieberg Media.[13]

Peter Wolodarski kommenterade tidningen Journalistens rapportering drygt tre månader efter publiceringen.[14]

Historiska utgåvor (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • 23 december 1864 Första nummer.
    23 december 1864
    Första nummer.
  • 3 januari 1902 Med första gången reklam på första sidan.
    3 januari 1902
    Med första gången reklam på första sidan.
  • 17 april 1912 "Titanic sjunken".
    17 april 1912
    "Titanic sjunken".
  • 29 juni 1914 "Österrike-Ungerns tronföljare och hans gemål mördade".
    29 juni 1914
    "Österrike-Ungerns tronföljare och hans gemål mördade".
  • 25 juni 1923 Invigning av Stockholms stadshus: "Midsommarsol över Stockholms dag..."
    25 juni 1923
    Invigning av Stockholms stadshus: "Midsommarsol över Stockholms dag..."

Mottagande

[redigera | redigera wikitext]

Dagens Nyheter kallas ibland "den malliga morgontidningen",[15][16] ett uttryck som myntades av Jan Guillou.[17][18]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Några årtal i DN:s historia”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/diverse/diverse-hem/nagra-artal-i-dns-historia/. Läst 22 september 2010. 
  2. ^ http://www.dagensmedia.se/medier/dagspress/tidningarna-som-lamnar-ts-forsoker-dolja-upplagetappet-6117438
  3. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – AB Dagens Nyheter”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5562468172/bokslut. 
  4. ^ Dagstidningsförteckning 2018 Arkiverad 9 november 2018 hämtat från the Wayback Machine., Myndigheten för press, radio och tv  PDF
  5. ^ [a b c] Ketupa.net: Bonniergruppen-kronologi Arkiverad 14 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. Länkad 2011-07-13
  6. ^ ”Förstasidans fotnot”. www.dn.se. https://www.dn.se/. Läst 22 december 2020. 
  7. ^ Almanack för alla 1956, Norstedt, Stockholm, 1955, s. 173
  8. ^ DN varslar 120 anställda, Publicerat 2010-02-04 16:57
  9. ^ http://tidning.kb.se/nld/nld/main?tidnId=&katId=24&PFD=1800-01-01&PTD=2000-1-1&titel=dagens+nyheter&fritext=&sortering=info&sok=S%C3%B6k
  10. ^ ”Bonnier.com 2011-05-24”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305020932/http://www.bonnier.com/sv/nyheter-press/nyheter/2011/maj/fullsatt-pa-dns-utrikesdag/. Läst 19 augusti 2013. 
  11. ^ ”Greta Thunberg blir DN:s chefredaktör – för en dag”. DN.se. 22 oktober 2020. https://www.dn.se/sverige/greta-thunberg-blir-dns-chefredaktor-for-en-dag/. Läst 11 december 2023. 
  12. ^ ”Dagens Nyheter i Titlar under bokstaven D”. KB Nya Lundstedt. ?. http://tidning.kb.se/nld/nld/main?katId=40&sortering=titel&titel=D&sok=S%C3%96K#tab. Läst 28 oktober 2020. 
  13. ^ [a b c] Johannes Nesser. "En frysbox för 30 miljoner", journalisten.se, 24 mars 2015. Åtkomst 16 januari 2016.
  14. ^ Johannes Nesser. "Wolodarski: 'Det var oerhört smärtsamt'", journalisten.se, 3 juli 2015. Åtkomst 16 januari 2016.
  15. ^ Kulturnyheterna Special "Mellons makt", Sveriges Television, 27 februari 2024.
  16. ^ Mattias Svensson. ”Andefattigt republikfrieri”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170714053356/https://www.aftonbladet.se/kultur/a/RV8qO/andefattigt-republikfrieri. Läst 6 mars 2024.  Aftonbladet, 14 juli 2017.
  17. ^ Bengt Ohlsson. ”Malliga DN”. Arkiverad från originalet den 8 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230208132302/https://www.axess.se/artiklar/malliga-dn/. Läst 6 mars 2024.  Axess Magasin, nr 1 2022.
  18. ^ Fredrik Virtanen. ”KULTURKANONEN: EXTRA! EXTRA! FRED I JAN GUILLOU-LAND!”. Arkiverad från originalet den 1 december 2023. https://web.archive.org/web/20231201030830/https://magasinetkonkret.se/kulturkanonen-extra-extra-fred-i-jan-guillou-land/. Läst 6 mars 2024.  magasinetkonkret.se, 11 augusti 2023.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Svenska dagstidningar
Kvällstidningar
Rikspress
Tidningar med upplagor
på fler än 35 000 ex.
Tidningar med upplagor
på 20 000-35 000 ex.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Dagens_Nyheter&oldid=55883962”