Hoppa till innehållet

Google

Redigera länkar
Från Wikipedia
(Omdirigerad från Google Pay)
För söktjänsten med samma namn, se Google (sökmotor). För talet 10100, se Googol. För andra betydelser, se Google (olika betydelser).
Google LLC
Dotterbolag till Alphabet Inc.



TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorGoogleplex
USA Mountain View, Kalifornien, USA
NyckelpersonerSundar Pichai
Vd
BranschInternet, Mjukvara, Maskinvara
TjänsterSökmotor
Se lista
Antal anställda85,050 (2018) [1]
Historik
Grundat4 september 1998
GrundareSergey Brin
Larry Page
Gick upp iAlphabet (2015)
Struktur
ModerbolagAlphabet Inc.
DotterbolagAdMob
DoubleClick
On2 Technologies
Picnik
Zagat
YouTube
AvdelningarGmail
Google Earth
Google Maps
Google Search
Android
Övrigt
WebbplatsGoogle.com
FotnoterSiffror från 2014 års bokslut.[2]

Google LLC [ˈguːgɛl][3] är ett amerikanskt multinationellt internetföretag inriktat på Internetrelaterade produkter och tjänster som omfattar annonsering på nätet, en sökmotor, molntjänster, mjukvaru- och hårdvaruprodukter.

Google grundades 4 september 1998 av Larry Page och Sergey Brin[4] när de båda var doktorander på Stanford University i Kalifornien. Googles söktjänst är världens mest använda. Företaget tillhandahåller även andra tjänster, till exempel Bard, Google Bilder, Google Nyheter, Gmail, Google Docs, Google Maps, Google Översätt, Google Adwords, Google Slides, Google Earth, Google Analytics och Google Assistant

Google inledde sin verksamhet i slutet av 1990-talet. Sedan dess har antalet användare av söktjänsten ökat i förhållande till konkurrenterna.[5]) exempelvis Yahoo och Bing. I oktober 2006 förvärvade Google webbplatsen Youtube för cirka 12 miljarder svenska kronor, 1,3 miljarder euro. Den 15 augusti 2011 lade Google ett bud på Motorola Mobility (mobiltelefoner och digital-TV-mottagare) värt cirka 12,5 miljarder dollar (cirka 134 miljarder svenska kronor).

Den 4 september 2023 firade Google sin 25-årsdag.[6][7]

Historik

[redigera | redigera wikitext]
Sergey Brin, 2010.
Larry Page, 2009.

Google var inledningsvis uteslutande en söktjänst för Internet. Den startades 1998 av Larry Page och Sergey Brin.[8][9] Namnet Google kommer av den matematiska termen ”googol” som betecknar talet 10100. Söktjänsten, vilken utvecklades vid Stanford, kallades i en tidig fas Backrub.

I Sverige har söktjänsten Google en stark ställning. Över 90 procent av internetsökningarna sker via Google. Motsvarande andel låg i USA (2000) på mellan 65 och 70 procent.[10] År 2003 upptog svenska Språkrådet verbet googla i sin nyordslista[11] och år 2013 ordet ogooglebar. Att googla innebär enligt Språkrådet att söka på Internet specifikt med hjälp av söktjänsten Google, men det förekommer att begreppet avser informationssökning på internet i allmänhet.[12]

Söktjänstens namn skrevs ett tag med ett avslutande utropstecken: Google!. Detta ändrades därefter till Google, utan utropstecken.

När ord indexeras, använder sig Google av algoritmen Pagerank, vilken uppkallats efter Larry Page, en av företagets grundare. Systemet analyserar hur sidor på internet är sammanlänkade och skapar utifrån det en hierarki. Vid en sökning genomsöks nära nog Googles hela index.

Före Googles genombrott, dominerade andra söktjänster, till exempel Webcrawler och Altavista, vars visning av webbsidor tog lång tid att ladda. Till stor del bestod det presenterade innehållet av reklam. Även Google visar betalda textannonser. Dessa är dock avskilda från sökresultaten. Annonserna utformas utifrån regler om korrekt språk och vedertagen användning av skiljetecken.

Några av Googles funktioner var unika, exempelvis förmåga till rättstavning och möjligheten att söka i Usenetarkivet. Sedan dess erbjuder flera söktjänster stavningskorrigering. Kvaliteten varierar beroende på söktjänst. Däremot finns det ingen annan sökmotor idag som klarar av att söka i Usenetarkivet. Härvidlag är alltså Google unikt. Indexeringen av Usenetarkivet påbörjades redan 1998, då Google ännu inte var marknadsledande.

Google är känt för att specialanpassa sin logotyp i samband med olika evenemang och bemärkelsedagar till så kallade Google Doodle.

Affärskultur

[redigera | redigera wikitext]

Don't be evil lyder Googles informella slogan som handlar om förhållningssättet till söktjänstens användare. Man vill ge dem opartisk tillgång till information och behandla dem med respekt, agera ärligt och hederligt.[13] Googles företrädare, har uttryckt att företaget på längre sikt tjänar på att göra goda saker för världen, trots att det på kort sikt kostar pengar.[14] I oktober 2015, efter att företaget gått upp i moderbolaget Alphabet, ersattes det mottot med "Do the right thing" ("Gör det som är rätt") i Alphabets uppförandekod, medan det fortfarande fanns med i Googles. Runt maj 2018 togs även sloganen bort från Googles uppförandekod, med undantag för ett omnämnande i det sista stycket.[15]

Googles huvudkontor, Googleplex, har utsmyckats med bland annat piano och lavalampor.

Google har som tradition att sprida aprilskämt såsom Google Mentalplex och Google Lunar. I samband med att Gmail introducerades offentligt 1 april 2004, utlovades två gigabyte utrymme för e-brev. Detta uppfattades felaktigt som ett aprilskämt. Erbjudandet stod vid lag.

Google ligger i framkant när det gäller att arbeta med artificiell intelligens (AI). År 2018 spenderade de mer än dubbelt så mycket pengar som den amerikanska regeringen på forskning och utveckling inom matematik och datavetenskap. Hälften av de hundra skickligaste AI-forskararna och ingenjörererna i världen arbetade 2018 för företaget.[16][17]

Statistik

[redigera | redigera wikitext]

En svensk undersökning från 2018 genomförd av Internetstiftelsen visade att 98–99 procent av de svenska internetanvändarna i åldern 16–65 år använde sig av Google. Störst var användningen i åldersgruppen 16–25 år där 74 procent använde Google dagligen.[18]

Kritik mot Google

[redigera | redigera wikitext]
Det här avsnittet är helt eller delvis baserat på material från engelskspråkiga Wikipedia, Criticism of Google, tidigare version.

Google och censur

[redigera | redigera wikitext]

Vid Googles etablering i Kina accepterade företaget en viss grad av censur. Spärrar och filter byggdes in för att hindra information som inte godkänts av den kommunistiska regimen från att nå allmänheten i Kina. En sökning på ordet tiananmen, Himmelska fridens torg, platsen för 1989 års massaker, gav olika resultat i den kinesiska versionen av Google jämfört med exempelvis den svenska. Google.cn var censurerad samtidigt som Googletjänster i andra länder inte var tillgängliga från Kina. Den 22 mars 2010 valde Google att avveckla sin verksamhet i Kina, efter tidigare påstådda attacker och intrång mot bland annat e-postkonton tillhörande kinesiska oppositionella.[19] Samtidigt omdirigerades Google.cn till den icke-censurerande versionen Google.hk i Hongkong.

Spridande av antisemitism

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom det i Tyskland är olagligt att förneka Förintelsen tar tyska Google bort vissa sökträffar på sådana sidor. Google upplyser dock om att de tagits bort.

I mars 2018 skrev tidningen Expressen att en blogg som med bilder och namn listade ett tjugotal judar, många kända i svensk offentlighet och särskilt inom mediebranschen, fanns bland de översta sökträffarna. Efter påtryckningar mot svenska Google och chefen Anna Wikland togs sökträffarna bort.[20]

"Ogooglebar"

[redigera | redigera wikitext]

I syfte att skydda sitt varumärke påverkade Google under 2013 framgångsrikt svenska språkrådet att ta bort ordet "ogooglebar" (motsatsen till "googlebar" och därmed definierat som något "som inte går att hitta på webben med Googles sökmotor") ur rådets nyordslista.[21][22][23] Google menade att Språkrådet skulle förtydliga att det handlade om just deras sökmotor och inte någon annan. [24] Ordet fick åtminstone tillfälligt stor uppmärksamhet efter censureringsförsöket.[25]

Support och kontaktmöjligheter

[redigera | redigera wikitext]

Googles support rankas mycket lågt och det verkar vara omöjligt till och med för företags webbansvariga att komma i kontakt med dem.[26][27][28]

Manipulation av Pagerank

[redigera | redigera wikitext]

Daniel Brandt skapade webbsidan Google Watch och har kritiserat Googles Pagerank-algoritmer. Brandt hävdade att Google diskriminerade nya webbsidor samtidigt som det gynnade väletablerade webbsidor.[29] Chris Beasley, som skapade webbsidan Google Watch Watch, förnekar detta. Beasley menar att Brandt överskattar graden av diskriminering samt att nya webbsidor kommer att rankas lägre när PageRank baseras på en webbsidas "rykte", något som Google definierar utifrån hur många och vilka andra sidor som länkar till webbsidan. I sammanhanget väger länkar till webbsidan från sidor med bättre "rykte" tyngre. Nya webbsidor har ofta färre tillänkningar jämfört med etablerade webbsidor, eftersom de är mindre kända, inte har mycket till rykte och därför uppnår en lägre PageRank.[30]

Integritetsskydd

[redigera | redigera wikitext]

Google tilldelades 2011 Finlands Big Brother Award i businesskategorin.[31]

En undersökning visade 2021 att 85 procent av alla svenska internetanvändare känner oro inför hur storföretag som Google och Facebook samlar in och använder personlig data om användarna och deras internetanvändning. Av dessa kände 16 procent mycket stor oro.[32]

Tjänster och produkter

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Lista över Googles tjänster och produkter
 Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2018-07)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Googles målsättning är att "ordna världens samlade information och göra den tillgänglig [och användbar] för alla" [33][34] och har tagit sig an uppgiften med en hel familj söktjänster.

Sökmotorer

[redigera | redigera wikitext]

Andra produkter och tjänster

[redigera | redigera wikitext]

Google tillhandahåller flera andra tjänster och produkter utöver söktjänsterna. Ett exempel är Google Talk som konkurrerar med ICQ. Ett annat exempel är Google Desktop som konkurrerar med Windows inbyggda sökfunktion och gör det möjligt att söka både i datorns filer och på internet från samma sökruta.

Paketlösningar

[redigera | redigera wikitext]

Webbläsarbaserade tjänster

[redigera | redigera wikitext]

Mjukvara

[redigera | redigera wikitext]

Operativsystem

[redigera | redigera wikitext]

Android

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Android (operativsystem)

Android är ett operativsystem och mjukvaruplattform för mobiltelefoner som till en början utvecklades av Android inc., som senare blev uppköpt av Google.

Google Chrome OS

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Google Chrome OS

Google Chrome OS är ett operativsystem utvecklat av Google, som används på chromebooks (bärbara datorer). Chromebooks byggs av flera företag t.ex. Samsung, Acer, HP.

Google Cloud Platform

[redigera | redigera wikitext]

Google Cloud Platform är en omfattande molntjänst som tillhandahåller en mängd olika tjänster inom områden som beräkning, lagring, databashantering, dataanalys och maskininlärning.[35] Den erbjuder virtuella maskiner genom Compute Engine och containerhantering med Google Kubernetes Engine. För lagring finns Google Cloud Storage, som stöder både strukturerad och ostrukturerad data.[35] Databashanteringen innefattar tjänster som Cloud SQL och Bigtable. För dataanalys finns BigQuery, en kraftfull datawarehouse-lösning, och för maskininlärning erbjuder GCP AI Platform och TensorFlow. GCP skiljer sig från andra molntjänster genom sin djupa integration med Googles breda ekosystem av verktyg och tjänster, samt dess fokus på skalbarhet och säkerhet. Plattformen används av både små och stora företag för att driva sina applikationer och hantera stora datamängder.[35]

Nedlagda tjänster

[redigera | redigera wikitext]

Öppen källkod

[redigera | redigera wikitext]

Google har släppt vissa program helt eller delvis som öppen källkod. Chromium är ett exempel. Operativsystemet Android bygger på Linux, som är under en copyleft-licens, och en stor del av Googles tillägg är också fria. Enskilda anställda har publicerat programvara med öppna licenser som en del av sitt dagliga arbete. Google sponsrar även öppen källkod genom Google Summer of Code.

Internt används mycket programvara baserad på öppen källkod, så som GNU/Linux och webbservern Apache. Goobuntu är ett operativsystem som används internt av anställda på Google. Det är en specialversion av Linuxdistributionen Ubuntu som anpassats för att integrera med Googles interna nätverk.

Google förespråkar även öppna standarder, så som de från W3C och protokollet Jabber som används i Google Talk.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Alphabet Inc. (23 april 2018). ”Alphabet Announces First Quarter 2018 Results” (PDF). Pressmeddelande. Läst 17 maj 2018. Arkiverad från originalet den 17 maj 2018.
  2. ^ ”Financial Statements for Google, Inc.”. Google Finance. https://www.google.com/finance?q=NASDAQ:GOOG&fstype=ii. 
  3. ^ ”Hur uttalas "Google"?”. Google. https://www.google.com/intl/sv_se/faq.html#pronounce. Läst 5 januari 2010. 
  4. ^ Marie Alpman (5 september 2008). ”Google fyller tio”. Ny Teknik. Arkiverad från originalet den 16 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140116111458/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article248952.ece. Läst 13 september 2013. 
  5. ^ ”Bing Powers Yahoo”. http://mashable.com/2010/08/24/bing-powers-yahoo-search/. , Mashable
  6. ^ Al-Khamisi, Duraid; Asp Romefors, Mina (4 september 2023). ”Sökmotorn Google fyller 25 år: ”Viktigaste företaget i vår tid””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/google-fyller-25-ar. Läst 27 september 2023. 
  7. ^ Lindström, Jenny (4 september 2023). ”Nu fyller Google 25 år: ”Är som kärnkraft””. ETC. https://www.etc.se/ekonomi/nu-fyller-google-25-aar-aer-som-kaernkraft. Läst 27 september 2023.  [inloggning kan krävas]
  8. ^ Brin, Sergey; Page, Lawrence (1998). ”The anatomy of a large-scale hypertextual Web search engine”. Computer Networks and ISDN Systems 30 (1–7): sid. 107–117. doi:10.1016/S0169-7552(98)00110-X. ISSN 0169-7552. http://infolab.stanford.edu/pub/papers/google.pdf. 
  9. ^ Barroso, L.A.; Dean, J.; Holzle, U. (April 29, 2003). ”Web search for a planet: the google cluster architecture”. IEEE Micro 23 (2): sid. 22–28. doi:10.1109/mm.2003.1196112. https://semanticscholar.org/paper/8db8e53c92af2f97974707119525aa089f6ed53a. ”We believe that the best price/performance tradeoff for our applications comes from fashioning a reliable computing infrastructure from clusters of unreliable commodity PCs.”. 
  10. ^ Ekström, Andreas (2010). Google-koden. Enskede gård: Weyler förlag. sid. 151. ISBN 91-85849-37-5 
  11. ^ Nyordlistan 2003 Arkiverad 23 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ [1]
  13. ^ ”Code of conduct - Investor relations”. Google. https://investor.google.com/corporate/code-of-conduct.html. Läst 7 november 2012. 
  14. ^ ”Ten things we know to be true”. Google. https://www.google.com/about/company/philosophy/. Läst 7 november 2012. 
  15. ^ Conger, Kate. ”Google Removes 'Don't Be Evil' Clause From Its Code of Conduct”. https://gizmodo.com/google-removes-nearly-all-mentions-of-dont-be-evil-from-1826153393. 
  16. ^ ”Data som affärsmodell – du är produkten i den nya ekonomin”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/data-som-affarsmodell/. Läst 29 januari 2020. 
  17. ^ Lee, Kai-Fu (2018). AI Superpowers: China, Silicon Valley, and the New World Order. Boston: Houghton Mifflin Harcourt. sid. 92. Libris 087181zgxwlvgmd3. ISBN 9781328546395 
  18. ^ ”97 procent använder Google”. Svenskarna och internet 2018. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2018/soka-och-vardera-information/97-procent-anvander-google/. Läst 30 mars 2022. 
  19. ^ ”Google stoppar Kina-censur”. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/google-stoppar-kina-censur_4463039.svd. , Svenska Dagbladet 22 mars 2010
  20. ^ ”Hatlistan över judar nu borttagen från Google”. 11 mars 2018. https://www.expressen.se/nyheter/uppgifter-till-expressen-hatlistan-borttagen-fran-google/. Läst 6 juli 2018. 
  21. ^ Svenska dagbladet
  22. ^ Sveriges radio
  23. ^ metro[död länk]
  24. ^ [2]
  25. ^ Lodin, Sara. ”Till Googles förtret – ”ogooglebart” sprids”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16496486.ab. Läst 27 mars 2013. 
  26. ^ ”Google Customer Service”. Customerservice Scoreboard. 27 april 2012. http://www.customerservicescoreboard.com/Google. Läst 27 april 2012. 
  27. ^ ”ContactHelp”. ContactHelp. 27 april 2012. http://contacthelp.com/comment_list.php?listing=142. Läst 27 april 2012. 
  28. ^ ”How does the spam filter work?”. Google forum. 16 januari 2012. https://productforums.google.com/forum/#!category-topic/gmail/reading-and-receiving-messages/aLr6itHarlE. Läst 27 april 2012. 
  29. ^ Manjoo, Farhad (30 augusti 2002). ”Conspiracy Researcher Says Google's No Good”. AlterNet. Arkiverad från originalet den 9 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100509173640/http://www.alternet.org/rights/14001/. Läst 29 september 2014. 
  30. ^ Beasley,Chris. ”Why Daniel Brandt doesn't like Google PageRank”. http://www.google-watch-watch.org/pagerank.php. Läst 29 september 2014. 
  31. ^ Finnish Big Brother Awards 2011, läst 19.2.2016
  32. ^ ”Digital integritet och digital källkritik | Svenskarna och internet 2021”. Svenskarna och internet 2021. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2021/digital-integritet-och-digital-kallkritik/. Läst 22 mars 2022. 
  33. ^ ”Företagsinformation”. Google. Arkiverad från originalet den 30 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090330194447/http://www.google.se/corporate/. 
  34. ^ ”Company overview” (på engelska). Google. http://www.google.si/intl/en/corporate/. 
  35. ^ [a b c] ”Google Cloud Platform” (på engelska). Wikipedia. 2023-11-25. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Google_Cloud_Platform&oldid=1186834694. Läst 28 november 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Google
Lista över Googles tjänster och produkter
Söktjänster
Operativsystem
Hårdvara
Programvaror
Webbaserade tjänster
Övrigt
Nedlagda eller sålda tjänster
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Google&oldid=55971767”