Helsingborgs Gustav Adolfs församling
| Helsingborgs Gustav Adolfs församling Församling | |
 Församlingshemmet vid Furutorpsplatsen | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Helsingborgs kommun |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Lunds stift[1] |
| Pastorat | Helsingborgs pastorat[2] |
| Bildad | 1 januari 1927 |
| av del av | Helsingborgs Maria församling |
| Införlivat | Filborna församling (2022) |
| Medlemmar | 13 309 (36 %) ()[3] |
| Folkmängd | 36 626 ()[3] |
| Upphov till | Helsingborgs Gustav Adolfs distrikt |
| Karta | |
 i Skåne län.  Helsingborgs Gustav Adolfs församlings läge i Skåne län. | |
| Koordinat | 56°02′18″N 12°42′11″Ö / 56.038319444444°N 12.703055555556°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 128302 |
| Pastoratskod | 071101 |
| Kyrkoarkiv | SE/LLA/13604 |
| Webbplats | Pastoratets webbplats |
| Redigera Wikidata | |
Helsingborgs Gustav Adolfs församling är en församling i Helsingborgs kontrakt i Lunds stift. Församlingen ligger i Helsingborgs kommun i Skåne län och ingår i Helsingborgs pastorat.
Församlingen omfattar de södra delarna av centrala Helsingborg.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Församlingen bildades 1927 genom utbrytning ur Hälsingborgs församling som därefter namnändrades till Hälsingborgs Maria församling. Den här församlingen hade före 1971 namnet Hälsingborgs Gustav Adolfs församling
Församlingen var till 1 maj 1927 annexförsamling i pastoratet Hälsingborgs Maria och Hälsingborgs Gustav Adolf för att därefter till 2014 utgöra ett eget pastorat.[4] Från 2014 ingår församlingen i Helsingborgs pastorat.[5] 1 januari 2022 införlivades Filborna församling.[6]
Kyrkobyggnader
[redigera | redigera wikitext]
.jpg?lang=sv)
Historik
[redigera | redigera wikitext]
Redan 1897 hade Gustav Adolfs kyrka uppförts i stadsdelen Söder, som vid denna tid vuxit sig lika stor som den gamla stadskärnan. Till en början var kyrkan annexkyrka till Sankta Maria kyrka, som var församlingskyrka för Hälsingborgs (stads)församling. Då Helsingborgs tillväxt fortsatte delades den existerande församlingen år 1927 upp i två nya församlingar, som döptes efter statskyrkans två dåvarande kyrkor i staden. Gustav Adolfs kyrka bildade därmed församlingskyrka för Gustav Adolfs församling.
Den nya församlingen behövde dock en församlingsgård och år 1929 förvärvade man en tomt vid Furutorpsgatan som man avsåg som plats för den nya byggnaden. Man anlitade Helsingborgs stadsarkitekt Arvid Fuhre att rita byggnaden.[7] Förslaget stod klart 1937 och genomgick därefter statlig granskning. När denna var avklarad kunde bygget påbörjas 1940 och den 25 september 1942 kunde församlingsgården invigas av dåvarande biskopen i Lunds stift, Edvard Magnus Rodhe. I takt med att staden växte inom församlingens område ökade behovet för nya kyrkor. År 1956 invigdes därför Sankt Olofs kyrka mellan stadsdelarna Husensjö, Rosengården och Wilson Park, och 1978 invigdes Adolfsbergskyrkan i den nybyggda stadsdelen med samma namn.
Gustav Adolfs församlingshem såldes 2014 till Helsingborgs stad, och sedan april 2016 fungerar byggnaden som studentkårhus.[8]
Kyrkoherdar (Series pastorum)
[redigera | redigera wikitext]- Eugène Dahlberg, 1927–1944
- Gunnar Stenberg, 1944–1974
- Olof Joelson, 1974–1983
- Stig Ekelund, 1983–1989
- Åke Danielsson, 1989–2001
- Eric Ericson, 2002–
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ läst: 8 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022.
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Bevaringsprogram: Helsingborgs stadskärna Arkiverad 21 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine., 2002, s. 145
- ^ ”Skulpturen av Jesus tvingas täckas över”. Expressen. http://www.expressen.se/kvallsposten/skulpturen-av-jesus-tvingas-tackas-over/. Läst 21 december 2015.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Lindskog, Bengt (2006). Församlingsindelning. I Helsingborgs stadslexikon (s. 121–122). Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
- Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: Helsingborgs stad. ISBN 91-631-6844-8
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||
