Kadmiumpigment
Kadmiumpigment är ett antal pigment bland annat använda i "kadmiumfärger" med kulörer från citrongult till rött. Användningen har dock begränsats av deras giftighet.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Friedrich Stromeyer upptäckte kadmium 1817 och rekommenderade ett par år senare kadmiumsulfid (kadmiumgult) som ett lämpligt pigment. Det var dock först under 1840-talet som detta blev tillgängligt för målarfärger.[1]
Kadmiumrött, liksom kadmiumorange, utvecklades av tyska kemister i slutet av 1800-talet.[2] Första patentet togs 1892 men det var först kring 1910 som det kom ut på marknaden i konstnärsfärger.[3]
I målningar gjorda fram till början av 1920-talet har kadmiumpigment visat sig ha dålig beständighet. En betydande mekanism är oxidering av kadmiumsulfid, CdS, till kadmiumsulfat, CdSO4, som leder till ytterligare reaktioner med omgivningen. Under 1920-talet hittade man dock en metod att framställa stabilare, kristalliserade pigment genom kalcinering, glödgning, vilket ökade beständigheten avsevärt.[4][5][6]
Användning
[redigera | redigera wikitext]
Claude Monet använde bland annat kadmiumgult för denna oljemålning.[7]
Kadmiumpigmenten är ofta starka och klara, har relativt bra täckförmåga, halvopaka, och är ljus- och luftäkta, egenskaper gjorde dem populära inom konstmåleriet.[8] Inom byggnadsmåleriet har de aldrig använts mycket, eftersom de både är dyra och giftiga.[9]
Kadmiumpigmentens tålighet har gjort att de länge använts för infärgning av glas, där de kan ge allt från gul till vinröd färg, beroende på pigmentblandning.[10]
Giftighet begränsar användning
[redigera | redigera wikitext]Kadmiumpigment är giftiga, cancerframkallande och miljöfarliga.[11][12]
Sedan 1973 får kadmiumpigment i Sverige endast användas i konstnärsfärger.[13] Färgrester av kadmiumfärg bör lämnas in till en miljöstation och märkas med "Kadmiumhaltigt avfall".[14]
Anledningen till att man trots giftigheten fortfarande använder färger med kadmium är att deras egenskaper är svåra att få fram med andra pigment. Det finns ändå många substitut på marknaden, med namn som t.ex. "Cadmium-Free Yellow", eller "Cadmium Yellow (hue)", där "hue" indikerar att det inte rör sig om en egentlig kadmiumfärg, utan endast en efterliknad nyans. För gula nyanser kan bensimidazolonpigment, såsom exempelvis C.I. Pigment Yellow 154,[15] vara bra, ljusäkta alternativ, om än inte med samma täckförmåga. Vid höga krav på tålighet, till exempel vid infärgning av plast, glas eller keramik, kan så kallade komplexa oorganiska pigment vara lämpliga ersättare för gula eller gulorangea nyanser, så länge det inte krävs alltför starka färger.[16]
Litoponer
[redigera | redigera wikitext]Ett sätt att göra kadmiumfärgerna billigare är att tillsätta bariumsulfat som fyllningsmedel. Dessa innehåller ofta upp till 60% bariumsulfat och kallas för litoponer, till skillnad från koncentrerade eller rena färger.[17][3] Det ger dock sämre färgstyrka och färgmättnad.[18] Det rekommenderas att färger med mer än en viss andel bariumsulfat betecknas med tillägget " :1 ", till exempel "C.I. Pigment Yellow 37:1".[8]
Kadmiumgult
[redigera | redigera wikitext]
C.I. Pigment Yellow 37
Kadmiumsulfid, CdS, är kadmiumpigmentens bas. Den goda täckförmågan hos kadmiumgult skiljer det från många andra gula pigment. Kadmiumsulfid finns i naturen som mineralet greenockit.[19] Kadmiumsulfid är även en halvledare.
C.I. Pigment Yellow 35
[redigera | redigera wikitext]Kadmiumzinksulfid, (Cd,Zn)S, är en fast lösning av kadmiumsulfid och zinksulfid. Denna form av kadmiumgult har i den internationella pigmentdatabasen Colour Index beteckningen C.I. Pigment Yellow 35 (77205). Tillägget av zinksulfid ger ett ljusare kadmiumgult pigment som drar mer åt grönt.[3]
C.I. Pigment Yellow 37
[redigera | redigera wikitext]Ren kadmiumsulfid, CdS, C.I. Pigment Yellow 37 (77199), har ofta en varmt orangetonad gul färg, men den kan också framställas i en grönaktigt gul ton.
Kadmiumsulfid är kalkäkta.[20]
Kadmiumrött och -orange
[redigera | redigera wikitext]
C.I. Pigment Red 108
Genom att lägga till kadmiumselenid, CdSe, till kadmiumsulfidpigmentet (PY37), fås en röd färg. Det bildar en fast lösning, kadmiumselenosulfid, som kan skrivas Cd(S,Se) eller CdS.CdSe. Med justering av andelen kadmiumselenid kan man få allt från gulorange till vinröd kulör.[3]
Ett ytterligare sätt att minska kostnaderna för dessa pigment, förutom tillsättning av bariumsulfat, har varit att använda kvicksilversulfid, som minskar åtgången av kadmium och gör att selen inte behövs, dock med försämrad förmåga att klara av värme och ljus.[17] Kvicksilver är därtill mycket giftigt.
Kadmiumorange
[redigera | redigera wikitext]- C.I. Pigment Orange 20 (77202) – Det vanliga kadmiumorange, innehåller, utöver kadmiumsulfid, i allmänhet upp till 10 % kadmiumselenid.
- C.I. Pigment Orange 23 (77201) – Kadmiumorange där man tillsatt kvicksilversulfid i kadmiumsulfiden.
Kadmiumrött
[redigera | redigera wikitext]- C.I. Pigment Red 108 (77202, 77196) – Det vanliga kadmiumrött, innehåller, utöver kadmiumsulfid, i allmänhet över 10 % kadmiumselenid.
- C.I. Pigment Red 113 (77201) – Kadmiumrött där man tillsatt kvicksilversulfid i kadmiumsulfiden.
| Colour Index (C.I.) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Nummer | Innehåll | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Yellow 35 | 77205 | kadmiumzinksulfid | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Yellow 35:1 | 77205:1 | kadmiumzinksulfid, bariumsulfat | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Yellow 37 | 77199 | kadmiumsulfid | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Yellow 37:1 | 77199:1 | kadmiumsulfid, bariumsulfat | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Orange 20 | 77202 | kadmiumselenosulfid | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Orange 20:1 | 77202:1 | kadmiumselenosulfid, bariumsulfat | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Orange 23 | 77201 | kadmiumsulfid, kvicksilversulfid | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Orange 23:1 | 77201:1 | kadmiumsulfid, kvicksilversulfid, bariumsulfat | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Red 108 | 77202, 77196 | kadmiumselenosulfid | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Red 108:1 | 77202:1 | kadmiumselenosulfid, bariumsulfat | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Red 113 | 77201 | kadmiumsulfid, kvicksilversulfid | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Red 113:1 | 77201:1 | kadmiumsulfid, kvicksilversulfid, bariumsulfat | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Nicholas Eastaugh et al. (2008): Pigment Compendium Butterworth-Heinemann. ISBN 978-0-7506-8980-9 Läst 16 april 2018.
- ^ Hansen, Fenge; Jensen, Ole Ingolf (1991) (på danska). Farvekemi. Uorganiske pigmenter. Köpenhamn: G.E.C. Gad. sid. 122-123
- ^ [a b c d] Nicholas Eastaugh et al. (2008): Pigment Compendium : Cadmium red, Cadmium sulfides and selenides group Butterworth-Heinemann. ISBN 978-0-7506-8980-9 Läst 18 april 2018.
- ^ L Bronwyn et al. The deterioration of cadmium sulphide yellow artists’ pigments Arkiverad 7 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 7 maj 2018. Publicerat i: I. Verger (red.), ICOM Committee for Conservation Preprints, 14th triennial meeeting, Haag, James & James, 2005.
- ^ E Goldbaum (7 juli 2015): Why Matisse's Vibrant Painting of Nudes Is Fading Live Science. Läst 7 maj 2018.
- ^ Sarah Everts (1 februari 2016): Van Gogh’s Fading Colors Inspire Scientific Inquiry c&en, American Chemical Society. Läst 7 maj 2018.
- ^ Ashok Roy: Monet’s Palette in the Twentieth Century: Water-Lilies and Irises National Gallery Technical Bulletin, 2007 (28). Läst 24 april 2018.
- ^ [a b] Bruce McEvoy. Yellow handprint. Läst 18 april 2018.
- ^ Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). ”Pigment och färgämnen”. Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 303
- ^ C. Barry Carter, M. Grant Norton: Ceramic Materials: Science and Engineering Springer, 2007. Läst 6 april 2018.
- ^ Cadmium sulfide PubChem. Läst 18 april 2018.
- ^ Cadmium sulfide TOXNET, U.S. National Library of Medicine. Läst 18 april 2018.
- ^ Fridell Anter, Karin; Svedmyr, Åke; Wannfors, Henrik (2010). Byggnadsmåleriets färger. Material och användning. Stockholm: Arkus. sid. 61
- ^ Kadmium i konstnärsfärger Arkiverad 25 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. ABF Södertörn. Läst 16 mars 2016.
- ^ ”The Color of Art Pigment Database: Pigment Yellow PY 154”. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306095313/http://artiscreation.com/. Läst 21 mars 2016.
- ^ George Rangos: Inorganic Colored Pigments I: Robert A. Charvat (red.), Coloring of Plastics: Fundamentals. John Wiley & Sons, 2005, ISBN 0-471-13906-8. Läst 26 april 2018.
- ^ [a b] George Rangos. Inorganic Colored Pigments I: Robert A. Charvat (red.). Coloring of Plastics: Fundamentals. John Wiley & Sons, 2004. ISBN 9780471721567 Läst 18 april 2018.
- ^ [a b] ”The Color of Art Pigment Database: Pigment Yellow, PY”. Art is Creation. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306095313/http://artiscreation.com/. Läst 1 april 2016.
- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
- ^ A Söderberg: Handbok i målning, Stockholm 1957, Saxon & Lindströms förlag
- ^ ”The Color of Art Pigment Database: Pigment Orange, PO”. Art is Creation. http://www.artiscreation.com/orange.html. Läst 16 april 2018.
- ^ ”The Color of Art Pigment Database: Pigment Red, PR”. Art is Creation. http://www.artiscreation.com/red.html. Läst 16 april 2018.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- ”Cadmium yellow”. Pigments through the Ages. WebExhibits. http://webexhibits.org/pigments/indiv/overview/cdyellow.html.
- ”Cadmium orange”. Pigments through the Ages. WebExhibits. http://webexhibits.org/pigments/indiv/overview/cdorange.html.
- ”Why are cinnabar, vermilion, and cadmium orange colored?”. Causes of Color. WebExhibits. http://webexhibits.org/causesofcolor/10.html.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||