Kalkspat
| Kalkspat (Kalcit) | |
|---|---|
| |
| Kategori | Mineral |
| Grupp | Karbonat i kalcitgruppen |
| Kemi | Kalciumkarbonat CaCO3 |
| Färg | Färglös till vit, skilda färger |
| Streckfärg | Vit[1] [källa behövs] |
| Kristallsystem | Trigonala[2] |
| Brott | spröd |
| Mohs | 3 |
| Spaltning | Perfekt |
| Densitet | 2,71 |
| Brytningsindex | 1,486; 1,658 |
| Kalciumkarbonat | |
 | |
| Systematiskt namn | Kalciumkarbonat |
|---|---|
| Övriga namn | Kalkspat, kalcit |
| Kemisk formel | CaCO3 |
| Molmassa | 100,087 g/mol |
| Utseende | Vitt pulver |
| CAS-nummer | 471-34-1 |
| SMILES | [Ca+2].C([O-])(=O)[O-] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 2,71 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 0,15 × 10–3 g/l |
| Smältpunkt | @47 kBar ≈1440 °C |
| Faror | |
| NFPA 704 |
0
0
0
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Kalkspat även kallat kalcit är ett vanligt förekommande, bergartsbildande mineral, bestående av den kemiska föreningen kalciumkarbonat (CaCO3). Kalkspat är bara ett av de mineral som kan bestå av endast kalciumkarbonat, vilket gör det till en polymorf av föreningen.[3] Kalkspat är oftast färglös till vit, men man kan hitta röd,[2] rosa, gul, honungsgul, brun eller till och med svart kalkspat som får sin färg genom orenheter i stenen. Mineralet bildas huvudsakligen under sedimentära förhållanden.[källa behövs]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Kalkspaten är kanske mest känd för sin dubbelbrytande effekt på ljuset. Denna effekt syns särskilt väl hos en typ av klar kalkspat kallad islandsspat. En annan egenskap är att kalkspat brusar upp i utspädd saltsyra.
Förekomst och användning
[redigera | redigera wikitext]Mineralet är mycket vanligt. Kalkspat är den viktigaste komponenten i kalksten och marmor. Många andra bergarter innehåller kalkspat. Kalkspat är det mineral som vanligast bygger upp stalagmiter och stalaktiter i grottor. Det bildar också ofta travertinavsättningar kring heta källor.[2]
Under beteckningen kalciumkarbonat är den råvara för framställning av cement och kalciumoxid (osläckt kalk). När kalciumkarbonat värms vid atmosfärstryck börjar det sönderdelas vid 825 °C till koldioxid och kalciumoxid. Ökas trycket till 39,5 bar uppträder en smälta vid 1230 °C mellan kalciumkarbonat och reaktionsprodukterna. Vid 47 kilobar smälter kalciumkarbonat vid cirka 1440 °C.[4]
Ämnet används även i livsmedel och har då E-nummer E 170.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Kalksten
- Krita (mineral)
- Kalkvatten
- Cement
- Betong
- Gips
- Kalciumvätekarbonat
Wikimedia Commons har media som rör Kalkspat.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Erich Spicar (1995) Mineral och bergarter, sid 110, ISBN 91-534-1385-7
- ^ [a b c] Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 150,151. ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
- ^ ”Liten Geologisk Encyklopedi” (
PDF). Institutionen för mark och miljö. Sveriges lantbruksuniversitet. Arkiverad från originalet den 2 april 2018. https://web.archive.org/web/20180402150341/http://www.geonord.org/ugs/LitenGeologiskEncyklopedFeb2015.pdf. Läst 21 april 2018.
- ^ P. J. Wyllie, A. L. Boettcher (1969) Liquidus phase relationships in the system CaO-CO2-H2O to 40 kilobars pressure with petrological applications, Journal of science, vol 267-A sid 490 och 501, läst 2021-09-21 [1]
