Hoppa till innehållet

Caroline Luise av Hessen-Darmstadt

Från Wikipedia
Luise Caroline av Hessen-Darmstadt
Född11 juli 1723[1][2][3]
Darmstadt[1]
Död8 april 1783[1][2][3] (59 år)
Paris[1]
Medborgare iTyskland
SysselsättningSalongsvärd, konstsamlare, naturvetare, mecenat[4], cembalist[4], tecknare[1], pastellmålare[1], målare[1], entomolog, botaniker[4]
MakeKarl Fredrik av Baden
(g. 1751–)[5]
BarnKarl Ludvig av Baden (f. 1755)
Fredrik av Baden (f. 1756)
Ludvig I av Baden (f. 1763)
dödfödd prins av Baden (f. 1764)[6]
Louise av Baden (f. 1767)[6]
FöräldrarLudvig VIII av Hessen-Darmstadt
Charlotte av Hanau-Lichtenberg
SläktingarLudvig IX av Hessen-Darmstadt (syskon)
Georg Wilhelm av Hessen-Darmstadt (syskon)
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata
Caroline Luise av Hessen-Darmstadt av Jean-Étienne Liotard 1745.

Caroline Luise av Hessen-Darmstadt, född 11 juli 1723 i Darmstadt, död 8 april 1783 i Paris, markgrevinna av Baden-Durlach (1751) och av det enade Baden från 1771. Hon föddes som dotter till Ludvig VIII av Hessen-Darmstadt och Charlotte Christina Magdalena av Hanau-Lichtenberg.

Caroline Luise beskrivs som intelligent, självständig och bildad. Hon försörjde sig själv och drev en tvål- och en ljusfabrik. Hon talade fem språk, korresponderade med Voltaire och gjorde Karlsruhe till ett kulturellt centrum i Tyskland där hon räknade Johann Gottfried von Herder, Johann Caspar Lavater, Johann Wolfgang von Goethe, Friedrich Gottlieb Klopstock, Christoph Willibald Gluck och Christoph Martin Wieland bland sina gäster. Hon var medlem i Markgräflich Baden hovorkester som harpist och i den danska konstakademin. Hon tecknade och målade pastell. Hennes hälsa förstördes efter ett fall 1779 och hon avled under en resa med sin son i en stroke.

Vetenskapsintresse

[redigera | redigera wikitext]

Caroline Luise intresserade sig för olika former av vetenskap; hon hade bland annat ett laboratorium inrett i slottet i Karlsruhe.

Carl von Linné namngav Glückskastanie Carolinea Princeps L. efter henne och Friedrich Wilhelm von Leysser anlitades för att samla plantor åt henne. Hennes samlingar utgjorde grunden för Staatliche Kunsthalle Karlsruhe och statsmuseet för naturhistoria i Karlsruhe.

Hon föreslogs först som brud till en brittisk prins, hertigen av Cumberland, och sedan till fursten av Schwarzburg-Rudolstadt, som dock sade nej, innan hon blev gift med Karl Fredrik av Baden den 28 januari 1751. I äktenskapet föddes barnen:

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f g] RKDartists, läs online, läst: 28 september 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6640qwd, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10127.htm#i101267, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0309302, läst: 6 december 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ The Peerage person-ID: p10127.htm#i101267, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Magdalena Wilhelmina av Württemberg
Regentgemål av Baden-Durlach (gemål)
1751-1783
Efterträdare:
Stéphanie de Beauharnais
Företrädare:
Marie Victoire d'Arenberg
Regentgemål av Baden-Baden (gemål)
1771-1783
Efterträdare:
Stéphanie de Beauharnais