Hoppa till innehållet

Minnesmärke

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Minnesvård)
Uppslagsordet ”Monument” leder hit. För andra betydelser, se Monument (olika betydelser).
Minnesmärket över armeniska folkmordetTsitsernakaberd i Jerevan
Boernas Voortrekkermonument i Pretoria
Minnesmärke över Slaget om Storbritannien, Capel-le-Ferne
Edith Södergrans minnessten i Raivola.

Ett minnesmärke, eller ett monument, är en offentlig skulptur, annat konstverk eller byggnad, vars syfte är med en materiell manifestation erinra om en eller flera personer eller en historisk händelse.[1] Ett minnesmärke kan också vara en kvarleva från äldre tid som skattas högt av eftervärlden eftersom den ger en inblick i äldre tiders förhållanden.[2]

Samhällelig funktion

[redigera | redigera wikitext]

Vanliga typer av minnesmärken är resta stenar med inskriptioner och skulpturer. I sakens natur ligger att minnesmärket kommer till i efterhand, ofta långt i efterhand. Många minnesmärken visar sig dock med tiden stå på en felaktig plats när historieforskningen granskar en händelse närmare. Senare generationer kan också vilja flytta eller riva ett minnesmärke på grund av förändrade attityder till en person eller händelse.

Folk reser minnesmärken för att påverka samtidens och eftervärldens syn på och medvetenhet om föremålet. Detta fortsätter så länge minnesmärket finns kvar, i och med att senare generationer uppmärksammar minnesmärket, flyttar på det, vandaliserar det, renoverar det eller använder det som byggnadsmaterial till ett nytt minnesmärke.

Historiska kvarlevor som minnesmärken

[redigera | redigera wikitext]

I likhet med det tyska begreppet Denkmal har svenska ”minnesmärke” en vidare betydelse som är belagd sedan 1772.[2] En historisk kvarleva som inte avsiktligt skapats för att vidmakthålla en minneskultur kan enligt detta språkbruk vara ett minnesmärke. Till exempel, ”Olaus Petris arbeten äro dyrbara minnesmärken i Svenska språkets historia”,[2] betyder att eftervärlden (långt senare) ser Olaus Petris skrifter som minnesmärken, inte att de ursprungligen skapades som minnesmärken. Vidare kan en byggnad som skapats av praktiska skäl – som Lunds järnvägsstation[3] – senare bli ett ”byggnadsminnesmärke” enligt 1920 års förordning.[4] I Tyskland har detta språkbruk drivits längst; hela korpusen av fornhögtyska kortare texter har till exempel utgivits under titeln Samling av smärre fornhögtyska språkminnesmärken (”Sprachdenkmäler”),[5] oberoende av de enskilda texternas minnesvärdhet.

  1. ^ Monument i Nationalencyklopedins nätupplaga, läst 28 januari 2015
  2. ^ [a b c] Svenska Akademiens ordbok, artikeln ”Minne”, spalt M 1021, band 17, 1944
  3. ^ ”Lunds centralstation”. Arkiverad från originalet den 13 april 2016. https://web.archive.org/web/20160413100933/http://bevaringsprogram.lund.se/wiki/Bevaringsprogram/index.php/Lunds_centralstation. Läst 23 januari 2017. 
  4. ^ ”Kungörelse (1920:744) med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet”. http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1920:744. Läst 23 januari 2017. 
  5. ^ Gerhardt Köbler, Sammlung kleinerer althochdeutscher Sprachdenkmäler, Giessen 1986.