Sogn og Fjordane fylke

	Sogn og Fjordane fylke
	Sogn og Fjordane
	Fylke
	Førde
Sogn og Fjordanes fylkesflagga	Sogn og Fjordane fylkesvapen
Land	Norge
Koordinater	61°20′N 5°50′Ö / 61.333°N 5.833°Ö
Residensstad	Hermansverk
Area	27 110,19 km² (2018)
- land	18 622,44 km² (2018)
- vatten	9 448,86 km² (2018)
Folkmängd	109 774 (2019)
Befolkningstäthet	6 invånare/km²
Grundad	1919
Upphört	31 december 2019
- Uppgått i	Vestland fylke
Ledare
- Fylkesordförande	Jenny Følling (2015–) (Sp)
- Statsförvaltare	Oddvar Flæte
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
ISO 3166-2	NO-14
Geonames	3137966
	Fylkets läge i Norge Fylkets läge i Norge
	Wikimedia Commons: Sogn og Fjordane
	Webbplats: https://www.sfj.no/
	Redigera Wikidata

Sogn og Fjordane fylke (svenska: Sogn och Fjordane fylke) var ett av fylke i västra Norge. Det gränsade till Hordaland fylke i söder, Møre og Romsdal fylke i norr, Oppland fylke i öster och Buskerud fylke i sydöst. Det motsvarar de tre gamla landskapen Sunnfjord, Nordfjord och Sogn. Fylkets administration har sedan 1864 varit förlagd till Leikanger i mellersta Sogn, en plats som idag förefaller liten och avsides belägen.

Sogn og Fjordane karaktäriserades av breda och långsträckta fjordar, framför allt Sognefjorden, den längsta i Norge, och Nordfjord. Ett annat av fylkets kännemärken var den 487 km² stora Jostedalsbreen, det europeiska fastlandets största glaciär, som omgärdas av flera mindre glaciärer och glaciärarmar.

I fylket fanns också Norges västligaste utpost, ögruppen Utvær, där det förr fanns ett fiskeläge, men nu saknar fastboende. Utvær tillhör Solunds kommun, som var den enda kommunen i fylket belägen enbart på öar, och som saknar fast landförbindelse. Här ligger Holmebåen som är kungariket Norges västligaste punkt.

Administrativ historik

Sogn og Fjordane fylke inrättades 1763 under namnet Nordre Bergenhus amt och fick sitt nuvarande namn 1919.

Den 1 januari 2020 inrättades Vestland fylke, bildat genom sammanslagning av Hordaland och Sogn og Fjordane fylken.

Språk

Sogn og Fjordane skilde sig ut från resten av Norge även i språkligt avseende, då det var det enda fylke som helt domineras av det nynorska skriftspråket. I det näst nynorsktätaste fylket, grannen Møre og Romsdal i norr, har hälften av grundskoleeleverna nynorska som undervisningsspråk, medan det i Sogn og Fjordane var över 97%.

Nynorska infördes i de första skolorna på 1890-talet, och i snabb takt följde allt fler av fylkets skolor efter, så att 90% av skolorna infört nynorska efter några få årtionden. Från och med 1953 fanns endast två skolor kvar med bokmål som undervisningsspråk, den ena var skolan i Florø, fylkets enda stadskommun, den andra var skolan i Måløy, en annan av fylkets största tätorter. På dessa skolor fanns det dock nynorska parallellklasser. Omvänt fanns det parallellklasser med bokmål på skolan i fylkets då största tätort, industriorten Høyanger.

Sedan dess har inte mycket hänt, förutom att nynorskan ytterligare har stärkt sin ställning i Sogn og Fjordane, i motsats till de flesta övriga nynorskdistrikt i landet. Bokmålseleverna i Florø skola har stadigt minskat, och skolan gick därför över till nynorskt huvudspråk 2005, även om några parallellklasser med bokmål finns kvar. Bokmålsklasserna i Høyanger är sedan länge borta. I Måløy finns det alltjämt nynorska parallellklasser i de flesta årskurser.

Också näringslivet, offentliga sektorn och massmedierna dominerar nynorskan helt. Det är administrationsspråk i samtliga kommuner och liturgiskt språk i alla kyrkor utom Sør-Vågsøy kyrka i Måløy, där bokmål används vid de flesta gudstjänsterna.

Kommuner

Sogn og Fjordane fylke hade 26 kommuner när det upplöstes. I tabellen nedan kan man välja om raderna ska vara sorterade efter kommunnummer, kommunnamn eller folkmängd år 2005.

Nr	Kommun	Folkmängd
1401	Flora	11 588
1411	Gulen	2 299
1412	Solund	862
1413	Hyllestad	1 483
1416	Høyanger	4 280
1417	Vik	2 758
1418	Balestrand	1 343
1419	Leikanger	2 225
1420	Sogndal	7 160
1421	Aurland	1 689
1422	Lærdal	2 224
1424	Årdal	5 601
1426	Luster	5 023
1428	Askvoll	3 000
1429	Fjaler	2 909
1430	Gaular	2 798
1431	Jølster	3 021
1432	Førde	12 207
1433	Naustdal	2 687
1438	Bremanger	3 910
1439	Vågsøy	6 030
1441	Selje	2 810
1443	Eid	5 905
1444	Hornindal	1 207
1445	Gloppen	5 705
1449	Stryn	7 018

Bilder

Førde, var den största tätorten, centralt belägen i fylket.
Florø, näst största tätort och Norges västligaste stad.
Sognefjorden.

Referenser

^ Fylkesordførar (på norskt bokmål), läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Arealstatistikk for Norge (på norskt bokmål), Statens kartverk, 27 februari 2018, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Population and changes during the quarter (M) 1997K4 - 2019K2 (på engelska), läs online, läst: 17 november 2019.^{[källa från Wikidata]}

[b7a144d51571fe26c76f0202a0df42f25107900d-1] Fylkesordførar (på norskt bokmål), läs online.^{[källa från Wikidata]}

[3a514dd25217b8e38de84ae2f532a4fe2e46feb6-2] [a b] Arealstatistikk for Norge (på norskt bokmål), Statens kartverk, 27 februari 2018, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[374c3a326d4333285f78ce08451a38823aa95685-3] Population and changes during the quarter (M) 1997K4 - 2019K2 (på engelska), läs online, läst: 17 november 2019.^{[källa från Wikidata]}

[2]

[3]

[1]