Skatteverket
| Skatteverket | |
 | |
| Departement | Finansdepartementet |
|---|---|
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Ledning | myndighetschef |
| Kommun | Sundbyberg |
| Län | Stockholm |
| Organisationsnr | 202100-5448 |
| Föregångare | Riksskatteverket och skattemyndigheterna |
| Inrättad | 1 januari 2004 |
| Generaldirektör | Katrin Westling Palm |
| Instruktion | SFS 2007:780 (lagen.nu) |
| Webbplats | www.skatteverket.se |
Skatteverket (tidigare Riksskatteverket och skattemyndigheterna) är en statlig förvaltningsmyndighet i Sverige för frågor inom skatteförvaltningens hela område. Skatteverket handlägger årlig taxering, skatteregistrering av enskilda näringsidkare och bolag, mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter med mera. Myndigheten utreder inkomstuppgifter och har en skyldighet att anmäla misstänkta skattebrott och andra brott. Även folkbokföringen, id-kortsservice och ansökningar om namnbyte sköts av Skatteverket.
Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn försörjning av grunddata.[1]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Skatteverket bildades den 1 januari 2004 genom en sammanslagning av Riksskatteverket (RSV) och landets dåvarande tio skattemyndigheter. Riksskatteverket blev den samlade myndighetens huvudkontor. Riksskatteverket inrättades i sin tur den 1 januari 1971, som en sammanslagning av Riksskattenämnden, Kontrollstyrelsen, och en hel del andra småmyndigheter som handlade skatteärenden.
Skatteverkets förste generaldirektör och chef var Mats Sjöstrand. Han efterträddes 17 februari 2010 av Ingemar Hansson. I oktober 2017 utsågs Katrin Westling Palm till ny generaldirektör.[2]
Sedan 1973 var Riksskatteverket även chefsmyndighet för landets kronofogdemyndigheter, men efter skapandet av Skatteverket med det tidigare RSV som dess huvudkontor upplevdes inte längre denna lösning som optimal. Skatteverket fortsatte som chefsmyndighet en tid, men sedan den 1 juli 2008 är Kronofogdemyndigheten en enda, egen och rikstäckande myndighet. Emellertid delar Skatteverket och Kronofogdemyndigheten vissa gemensamma resurser så som löneadministration, informationsteknik, personal, internservice med mera.
Generaldirektörer och chefer
[redigera | redigera wikitext]| 1971–1983: | Gösta Ekman |
| 1983–1995: | Lennart Nilsson |
| 1996–1999: | Anitra Steen |
| 1999–2010: | Mats Sjöstrand |
| 2010–2017: | Ingemar Hansson |
| 2017–i dag: | Katrin Westling Palm |
Överdirektörer
[redigera | redigera wikitext]| 1971–1983: | Eric Hallman |
| 1983–1995: | Lennart Grufberg |
| 1995–2004: | Alf Nilsson |
| 2005–2009: | Katrin Westling Palm |
| 2009–2012: | Magdalena Andersson |
| 2012–2013: | Lars Åke Leijkvist (tillförordnad) |
| 2013–2016: | Helena Dyrssen |
| 2016–2017: | Lars Åke Leijkvist (tillförordnad) |
| 2018–2022: | Fredrik Rosengren |
| 2022–: | Fredrik Holmberg |
Organisation
[redigera | redigera wikitext]
Skatteverket har cirka 10 200 anställda.
Skattekontor finns i hela landet, administrativt uppdelade i avdelningar (Skatteavdelningen, Storföretagsavdelningen, Folk- och Fastighetsavdelningen, Kundmötesavdelningen, Kommunikationsavdelningen, Rättsavdelningen, IT-avdelningen, HR-avdelningen och administrativa avdelningen)[3], och huvudkontoret i Sundbybergs kommun.[4] Ett syfte med den nya organisationen är att bättre utnyttja alla resurser och få en mer enhetlig och likformig rättstillämpning.
Skattekontroll och granskning
[redigera | redigera wikitext]Skatteverket ansvarar för att utöva skattekontroll och granskning av enskilda ur ett skatteperspektiv och har långtgående möjligheter att inhämta uppgifter om den enskilde antingen genom förfrågningar direkt till den enskilde eller genom så kallade tredjemansrevisioner och tredjemansförelägganden.[5] Skatteverket kan även framställa begäran om tvångsåtgärder mot den enskilde eller tredje man.[6]
Skattebrottsenheten
[redigera | redigera wikitext]Skattebrottsenheten (SBE) är en verksamhetsgren inom Skatteverket. Enheten bedriver förundersökningar under ledning av åklagare på Ekobrottsmyndigheten avseende främst olika skattebrott och vissa bokföringsbrott. Skattebrottsenheten bedriver också egen underrättelseverksamhet. Skattebrottsenheten har direktåtkomst till beskattningsdatabasen, vilket har kritiserats med motiveringen att direktåtkomsten har införts utan att en tillräcklig redovisning och analys har gjorts av behovet av en sådan åtkomst och dess effektivitet å ena sidan och konsekvenserna för integritetsskyddet å andra sidan.[7]
Skatteverkets författningsregister
[redigera | redigera wikitext]Skatteverkets författningsregister består av föreskrifter och allmänna råd.
Vanliga tjänster
[redigera | redigera wikitext]
Skatteverket förser skattskyldiga med upplysningar. På Skatteverkets webbplats kan man hitta aktuellt informationsmaterial och alla blanketter som kan behövas när man deklarerar inkomst eller skall göra en ansökan eller anmälan av något slag. Även personbevis kan beställas via webbplatsen. Verket tar också emot och svarar på frågor per brev, telefon och e-post.
Eftersom skattereglerna ändras mycket från år till år, anges på Skatteverkets trycksaker för vilket år blanketten eller broschyren gäller. Trycksakerna har också färgkoder för varje år enligt ett rullande schema där samma färg återkommer efter sex år, enligt nedan.
| Färg | År | |||
|---|---|---|---|---|
| orange | 2003 | 2009 | 2015 | |
| lila | 2004 | 2010 | 2016 | |
| mörkgrön | 2005 | 2011 | 2017 | |
| röd | 2006 | 2012 | 2018 | |
| blå | 2007 | 2013 | 2019 | |
| gulgrön | 2008 | 2014 | 2020 | |
Inkomstdeklaration till Skatteverket kan göras genom att lämna in en undertecknad blankett eller via Internet för den som har elektronisk identitetshandling i sin dator. Om det inte finns något som behöver ändras i den förtryckta deklarationsblankett som den skattskyldige har fått skickad till sig, kan deklaration göras via telefon.
Skatteverkets digitala tjänster var år 2017 de mest använda bland svenska offentliga verksamheter med e-legitimation. 49 miljoner inloggningar gjordes 2016.[8] I en undersökning från 2019 uppgav 74 procent av den svenska befolkningen att de använde Skatteverkets digitala tjänster.[9]
Id-kort
[redigera | redigera wikitext]Skatteverket utfärdar id-kort sedan 1 juni 2009 till personer som är folkbokförda i Sverige, och har ett personnummer, och som vid ansökan om id-kort på ett säkert sätt kan identifiera sig. Id-kortet har samma giltighetsområde som ett vanligt SIS-godkänt id-kort. Bakgrunden till att Skatteverket började utfärda id-kort är, att när Posten AB och Svensk kassaservice slutade utfärda id-kort, blev det bara svenska medborgare som kunde ansöka om nationellt id-kort och bankerna som kan utfärda id-kort till icke-svenskar, vilket dock varit mycket besvärligt i många fall.
Skatteverkets symbol
[redigera | redigera wikitext]Skatteverkets symbol är framtagen av formgivaren Lars Laurentii och skall symbolisera ett flöde av pengar. Den användes tidigare av RSV, alla skattemyndigheter och alla kronofogdemyndigheter.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ 12a § förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket och 18, 23 §§ bilaga 1-2 förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap
- ^ Regeringskansliet, Regeringen och (5 oktober 2017). ”Ny generaldirektör och chef för Skatteverket”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/10/ny-generaldirektor-och-chef-for-skatteverket/. Läst 5 oktober 2017.
- ^ ”Skatteverkets organisation”. https://www.skatteverket.se/omoss/organisation.4.7b610ded10741da92fa80001414.html. Läst 10 augusti 2017.
- ^ ”Skatteverkets vändning efter pandemin – så vanligt är distansarbete”. Dagens Nyheter. 17 oktober 2022. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/ekonomi/skatteverkets-vandning-efter-pandemin-sa-vanligt-ar-distansarbete/. Läst 30 november 2022.
- ^ ”11. Kontrollinformation” (PDF). Handledning för skatterevision 2004 (SKV 621) (2). Skatteverket. januari 2004. http://www.skatteverket.se/download/18.18e1b10334ebe8bc8000114043/kap11.pdf. Läst 9 april 2011
- ^ Lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet
- ^ ”5. Skatteområdet” (PDF). Skyddet för den personliga integriteten - Kartläggning och analys - Del 1 (SOU 2007:22). Integritetsskyddskommitténs betänkanden. Stockholm. 2007. sid. 129. ISSN 0375-250X. ISBN 978-91-38-22724-4. http://www.regeringen.se/contentassets/6880cd5ca5da4a3795a716f91bd40cb4/skyddet-for-den-personliga-integriteten-del-i-hela-dokumentet-sou-200722. Läst 9 april 2011
- ^ ”Digitala tjänster bland de mest använda i landet”. Försäkringskassan. https://www.forsakringskassan.se/privatpers/nyhetsarkiv/!ut/p/z0/fYxLDoJAEAVPw3LSIyYGlhD_iSs3MBvSSgcasflMh-jtHT2Au1eVygMHBTjBhRtUHgT7wKXbVElsL3m-ymxytYk9pcd0t0_jQ7Zdwxnc_yA8cDdNLgN3H0TppVD8hqinaiY_DuJ5ocjKuyWlObI1N6zYo9EOxQdlbj1KbWoyT_JqUJaAaNh8NSmMD1d-AEGCkvk!/. Läst 23 oktober 2019.
- ^ ”Digitala samhällstjänster”. Svenskarna och internet. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/digitala-samhallstjanster/. Läst 23 oktober 2019.