Sulfidmineral
Sulfidmineral, en typ av mineral som innehåller svavelföreningar. Industriell bearbetning av dessa mineral har ofta lett till svåra luftföroreningar eftersom svavlet avgår i gasform. Då en bergart innehåller höga halter av sulfidmineral måste man vara försiktig vid brytning av denna så inte närområdet blir försurat. Avfallet från gruvor innehåller metaller som kan spridas nedströms.[1] Sulfidmineral reagerar om de är malda med luft så kallad rostning. Därvid bildas metalloxid samt svaveldioxid. Temperatur där reaktionen går någorlunda snabbt: svavelkis 440oC, magnetkis 470oC, zinkblände 670oC, kopparkis 360oC.[2] Sulfidmineralerna är en klass av mineraler som innehåller sulfid (S2−) eller disulfid (S22-) som huvudanjonen. Vissa sulfidmineraler är ekonomiskt viktiga som metallmalmer. Sulfidklassen inkluderar även seleniderna, telluriderna, arseniderna, antimoniderna, bismutiniderna, sulfarseniderna och sulfosalterna.[3][4] Sulfidmineraler är oorganiska föreningar.
Vittring av sulfidmineral
[redigera | redigera wikitext]Sulfidmineral tenderar att vittra snabbt i förhållande till andra mineral när de är exponerade till vatten nära jordens yta. Denna vittring sker främst genom oxidering och utlöser ämnen som kan förorena vattendrag och sjöar.[5] Bakomliggande orsaken till sulfidmineralernas snabba vittring är att de bildas i syrefattiga miljöer och hamnar därför i kemisk ojämnvikt i syrerika miljöer.[5] Den naturliga vittringen av pyrit i lerskiffer, en bergart som tenderar att ha avsevärda mängder sulfider, tros vara konditionerad av bergets sprickdensitet och erosionshastighet.[6]
Malmfyndigheter och sulfidmineral
[redigera | redigera wikitext]Sammansättningen av sulfidmineral som förekommer i eller kring en malm kan användas för att klassifera malmbildningen. Epitermal malm kan klassiferas som av lågsulfideringstyp om flera av följande mineral förekommer; svavelkis, magnetkis, arsenikkis eller zinkblände med hög järnhalt.[7] Mellansulfideringstyp av epitermala malmer kännetecknas av en mineralcombination bestående av flera av följande svavelkis, kopparkis, blyglans, zinkblände med låg järnhalt, samt tetraedrit eller tennantit.[8]
Om någon kombination av följande mineral förekommer; svavelkis, enargit, luzonit eller kopparindigo anses i stället malmen vara av högsulfideringstyp.[7] Även malmer bildade i samband med metasomatism, porfyrådror samt kopparporfyrer har försökts klassifierats med hjälp av sulfidmineral och en uppskattad sulfideringsgrad.[9]
Mineral
[redigera | redigera wikitext]Vanliga eller viktiga exempel är:[4]
- Akantit Ag2S
- Kopparglans Cu2S
- Bornit Cu5FeS4
- Blyglans PbS
- Zinkblände ZnS
- Kopparkis CuFeS2
- Magnetkis Fe1–xS
- Millerit NiS
- Pentlandit (Fe,Ni)9S8
- Kopparindigo CuS
- Cinnober HgS
- Realgar AsS
- Orpiment As2S3
- Spetsglans Sb2S3
- Svavelkis FeS2
- Markasit FeS2
- Molybdenglans MoS2
Sulfarsenider:
- Koboltglans (Co,Fe)AsS
- Arsenikkis FeAsS
- Nickelglans NiAsS
Sulfosalter:
- Pyrargyrit Ag3SbS3
- Proustit Ag3AsS3
- Tetraedrit Cu12Sb4S13
- Tennantit Cu12As4S13
- Enargit Cu3AsS4
- Bournonit PbCuSbS3
- Jamesonit Pb4FeSb6S14
- Cylindrit Pb3Sn4FeSb2S14
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Sulfide mineral, 12 mars 2023.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Program för efterbehandling av förorenade områden 2011”. Länsstyrelsen i Västerbotten. sid. 25. Arkiverad från originalet den 15 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160615071406/http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer/2010/reg%20prg%202011.pdf. Läst 7 december 2012.
- ^ De tekniska vetenskaperna, bergsvetenskap, 1930
- ^ http://www.minerals.net/mineral/sort-met.hod/group/sulfgrp.htm Minerals.net Dana Classification, Sulfides
- ^ [a b] Klein, Cornelis and Cornelius S. Hurlbut, Jr., 1986, Manual of Mineralogy, Wiley, 20th ed., pp 269-293 ISBN 0-471-80580-7
- ^ [a b] ”CHAPTER 5: SULPHIDE MINERALS AND ACID ROCK DRAINAGE” (på engelska). Sveriges Geologiska Undersökning. https://www.sgu.se/en/itp308/knowledge-platform/5-sulphide-minerals-acid-rock-drainage/. Läst 23 augusti 2024.
- ^ Gu, Xin; Heaney, Peter J.; Aarão, Fabio D.A.; Brantley, Susan L. (2020). ”Deep abiotic weathering of pyrite” (på engelska). Science 370 (6515). doi:. https://www.science.org/doi/full/10.1126/science.abb8092.
- ^ [a b] Hedenquist, Jeffrey W.; Arribas R., Antonio; Gonzalez-Urien, Eliseo (2000). ”Exploration for Epithermal Gold Deposits”. i Steffen G. Hagemann; Philip E. Brown (på engelska). Gold in 2000. SEG Reviews. "13". sid. 245-277. doi:. ISBN 1887483578
- ^ ”A review of intermediate sulfidation epithermal deposits and subclassification” (på engelska). Ore Geology Reviews 107: sid. 434-456. 2019. doi:. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0169136818309405.
- ^ Hurai, Vratislav; Huraiová, Monika; Slobodník, Marek; Thomas, Rainer (2015). ”Chapter 6 - Fluid Thermodynamics” (på engelska). Geofluids. sid. 171-230. doi:
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Stuart J. Mills; Frédéric Hatert; Ernest H. Nickel; Giovanni Ferraris (2009). ”The standardisation of mineral group hierarchies: application to recent nomenclature proposals”. Eur. J. Mineral. 21 (5): sid. 1073–1080. doi:. Bibcode: 2009EJMin..21.1073M.
- ”IMA-CNMNC List of Mineral Names”. IMA-CNMNC List of Mineral Names. IMA-CNMNC. March 2009. http://pubsites.uws.edu.au/ima-cnmnc/IMA2009-01%20UPDATE%20160309.pdf.
- Ferraiolo, Jim. ”Nickel–Strunz (Version 10) Classification System”. Nickel–Strunz (Version 10) Classification System. webmineral.com. http://webmineral.com/strunz/strunz.php.
- Webmineral New Dana Classification of Sulfide Minerals
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör sulfidmineral.