Sveriges försvarsmakt

Försvarsmakten
Försvarsmaktens vapen
Information
Nation	Sverige
Grundad	1 januari 1975 1 juli 1994
Organisationer	Armén Marinen Flygvapnet Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna
Flygtimmar	26 468 (2023)
Högkvarter	Lidingövägen 24, Stockholm, Sverige
Högste befälhavare	Regeringen (Regeringen Kristersson)
Statsråd	Försvarsminister Pål Jonson
Försvarschef	Överbefälhavaren General Michael Claesson
Generaldirektör	Mikael Granholm
Vapenför ålder	18–47 år
Stående styrkor	25 600
Reservstyrkor	34 000
Aktiva styrkor	24
Ekonomi
Budget	126 Miljarder SEK (2024)
Andel av BNP	2,2% (2024)
Övrigt
Historia	Officiell samlingsbeteckning på Sveriges väpnade styrkor fram till utgången av 1974 var krigsmakten, därefter fram till 30 juni 1994 försvarsmakten. Den 1 juli 1994 bildades myndigheten Försvarsmakten genom en sammanslagning av de flesta militära myndigheterna med ÖB som dess chef.

A 8, MR N, I 19

F 21

K 4

I 21

I 13

F 16, LSS, FMUndSäkC

HKV, HvSS

LG, MR M

Amf 1, 4. sjöstridsflj

LedR

FMTIS

K 3

MR V, P 4, T2

F 7

Hkpflj

MSS

Amf 4, FömedC, MR V

FMTS, Lv 6

Ing 2, Swedec

MR S, P 7

MarinB, 1. ubflj, 3. sjöstridsflj

F 17, FBJS

P 18, F 17 G

SkyddC

Garnisoner och detachementsorter i Sverige (Hemvärnsgrupper ej inkluderade)

Försvarsmakten är en svensk myndighet med ansvar för landets försvar i händelse av krig, att hävda Sveriges vidare intressen samt att understödja fredsbevarande insatser och humanitär hjälp.

Försvarsmakten leds av överbefälhavaren (ÖB) och består av armén, flygvapnet, marinen (flottan och amfibiekåren) och hemvärnet. Kung Carl XVI Gustaf är traditionellt attribuerad som Försvarsmaktens högste representant à la suite. Försvarsmakten är en enrådsmyndighet under Försvarsdepartementet. Den stöds av andra myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde, exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som sorterar under inrikesministern. Byggnader, anläggningar och mark som Försvarsmakten behöver i sin verksamhet hyrs från Fortifikationsverket, som sorterar under Finansdepartementet.

Historik

1600- till 1800-talet

Sveriges militärhistoria inbegriper åtskilliga unioner och krig med samtliga av sina grannar, inklusive trettioåriga kriget under stormaktstiden under 1600- och i början av 1700-talet. De många krigen mot Ryssland kulminerade i finska kriget (1808–1809), då Sverige förlorade sin östra rikshalva som senare blev republiken Finland. Det senaste svenska kriget i eget namn utkämpades 1814, mot Norge.

1900-talet

Under världskrigen och kalla kriget genom 1900-talet präglades Sveriges försvarspolitik av ett ställningstagande för neutralitet. Sovjetunionen sågs dock i praktiken som det största hotet under efterkrigstiden, och föranledde stora svenska försvarssatsningar. Som mest spenderade Sverige cirka 4,7% av BNP på försvaret under 1950-talet.

Efter Sovjetunionens upplösning 1991 inleddes en snabb nedmontering av det svenska försvaret, både till omfånget och genom att det omvandlades till en organisation för internationella insatser. De mest omfattande neddragningarna skedde i samband med försvarsbesluten 2000 och 2004. Försvarsutgifternas andel av BNP sjönk från 2,6% år 1990/91 till 1,0% år 2017.

2000-talet

Försvarsmaktens rekrytering hade under 1900-talet grundats på allmän värnplikt. Värnplikten avskaffades i fredstid år 2010, för att ersättas med en kombination av professionella och frivilliga styrkor, inklusive hemvärnet. Beslutet mötte efterhand allt starkare kritik, eftersom försvaret visade sig få svårt att rekrytera på frivillig basis samtidigt som säkerhetsläget i Europa försämrades, bland annat genom kriget i Ukraina 2014. Riksdagen beslutade 2017 om att återinföra värnplikten i mindre skala, och år 2018 ryckte den första nya värnpliktskullen in.

Mot slutet av 2010-talet inleddes också en återupprustning efter de gångna årens dramatiska neddragningar. Försvarsbeslutet 2020 medförde stora satsningar de kommande fem åren och inrättandet av fyra nya regementen. Försvarets totala manskap planerades växa från 60 000 personer till 90 000 personer år 2030.

Enheter ur Försvarsmakten har deltagit i ett flertal internationella operationer, exempelvis i Afghanistan och i Kosovo. Dessutom utgör Sverige genom Försvarsmakten ledande nation för Europeiska unionens stridsgrupper ungefär vart tredje år.

Kvinnligt deltagande

I Sverige fick kvinnor först 1989 lönearbeta inom försvaret på samma villkor som män, något som då innebar att det sista manliga yrkesmonopolet i Sverige avskaffades. Samtidigt fick kvinnor tillgång till samtliga militära befattningar inom det svenska försvaret. Detta var ett sent steg i en process från 1800-talets slut som successivt öppnade armén och försvaret i övrigt för (militär) kvinnlig arbetskraft.

1865 bildades Damkommittén, den första svenska kvinnoföreningen som arbetade med försvarsfrågor. Den fungerade som del av Föreningen för frivillig vård av sårade och sjuka i fält, en organisation som senare kom att ombildas till Röda Korset. Kvinnor lämnades dock utanför värnplikten när allmän och obligatorisk värnplikt infördes 1901.

Efter första världskriget flyttade kvinnorörelsen fram sina positioner i samhället, och 1919 infördes kvinnlig rösträtt. Fem år senare bildades Svenska Lottakåren, efter mönster från den liknande Lotta Svärd-organisationen i Finland; under mellankrigstiden växte lottakårens storlek till 110 000 medlemmar. 1942 bildades även Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, för att samordna den ökande mängd kvinnor som börjat verka inom transportdelen av försvaret.

1962 introducerade Flygvapnet titeln "extra flygingenjörsaspirant", i syfte att kunna anta en kvinna (Inger-Lena Hultberg) till sin flygingenjörsutbildning. Värnpliktskravet förhindrade fortfarande kvinnor från att formellt kunna söka till militära yrken, men under 1960- och 1970-talet tillstyrkte Lottakåren, undersökte flygvapenchefen och tillsattes en statlig kommitté, alla med större kvinnlig medverkan i försvaret som tänkt mål.

1978 beslutade Riksdagen att kvinnor skulle få tillgång till befälstjänster i det militära försvaret, inledningsvis i markbefattningar i flygvapnet. 1980 skedde den första inryckningen av kvinnor till grundutbildning – på F16 i Uppsala. 1989 fick kvinnor slutligen tillträde till samtliga militära befattningar, inklusive (de sista att genomföras) som stridspilot och i tjänst i ubåt. 1994 avskaffades kravet för kvinnor inom försvaret att utbilda sig till officerare.

På senare år har allt fler högre officerstjänster inom försvaret fått kvinnliga innehavare. 2013 utsågs Lena Hallin till Sveriges första kvinnliga general utanför det försvarsmedicinska området, och 2019 blev hon Musts första kvinnliga chef. 2020 utsågs Laura Swaan Wrede till Sveriges första kvinnliga armégeneral.

2016 utgjordes cirka 13 procent av försvarsmaktens personal av kvinnor; detta varierade mellan 5,5 procent av officerarna och 38 procent av de civilt anställda. Två år senare utökades värnplikten och blev könsneutral, och 2021 rapporterades att 18 procent av de värnpliktiga då var kvinnor.

Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter

• När Sveriges gränser kränks är det Försvarsmakten som avvisar den kränkande parten (hävda landets territoriella integritet).
• Om Sverige blir angripet av främmande makt ska Försvarsmakten kunna försvara landet och avvisa angriparen (försvara Sverige i händelse av väpnat angrepp). Eller som det beskrivs i 1967 års upplaga av svensk soldat, sidan 9, krigsmans erinran: "Det svenska försvaret ska verka för att vår fred och vårt oberoende bevaras. Det skall värna om vår frihet att själva forma vår rättsordning och vår kultur. Blir Sverige angripet skall försvaret med vapenmakt hindra att vårt land faller i angriparens hand..."
• Försvarsmakten stöder det övriga samhället vid katastrofer, till exempel vid stormar eller översvämningar (bistå samhället i händelse av kris).
• Försvarsmakten skickar trupper till fredsbevarande insatser och/eller fredsframtvingande insatser runt om i världen (verka för fred och säkerhet i vår omvärld).

Försvarsmakten har förmågan till väpnad strid som grund för all verksamhet och är Sveriges yttersta säkerhetspolitiska instrument.

Försvarsmaktens myndighetsledning

Från 2005 fick Försvarsmakten en civil ställföreträdande myndighetschef, generaldirektör. Den första att tillträda denna post var Marie Hafström, som hon hade till och med 29 augusti 2008. Hon efterträddes av Ulf Bengtsson som den 1 oktober 2012 efterträddes av Peter Sandwall som generaldirektör för Försvarsmakten. Sedan den 1 juni 2021 är Mikael Granholm förordnad som generaldirektör; hans förordnande sträcker sig till och med 31 maj 2027.

Försvarsmaktsledning

Försvarsmaktsledningen (FML) består av:

Överbefälhavare:
General Michael Claesson
(från 2024-10-01)

Generaldirektör:
Mikael Granholm
(från 2021-06-01)

Chef för Försvarsstaben:
Generallöjtnant Carl-Johan Edström
(från 2024-10-01)

Chef för Must:
Generallöjtnant Thomas Nilsson
(från 2023-05-01)

Chef för Operationsledningen:
vakant
(från 2024-10-01)

Stf chef för Operationsledningen:
Generalmajor Fredrik Ståhlberg
(från 2023-01-01)

Ekonomidirektör:
Ellen Rova
(från 2024-04-10)

Chefsjurist:
Carin Bratt

Personaldirektör:
Kim-Lena Ekvall Svedenblad

Kommunikationsdirektör:
Brigadgeneral Anna Siverstig

Försvarsstaben

För ledning av såväl nationella som internationella insatser har ÖB till sin hjälp Försvarsstaben (Fst) och Operationsledningen samt de tre försvarsgrensstaberna:

• AST – Arméstaben
• FS – Flygstaben
• MS – Marinstaben

Begreppet Försvarsmakten

Innan 1994 var Sveriges militära förband inte samlade i en enda myndighet. Istället var varje militärt regemente, flottilj, centrum och skola samt Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna (Chefen för armén, Chefen för marinen & Chefen för flygvapnet) egna myndigheter under regeringen. Samlingsnamnet för Sveriges militära försvar var försvarsmakten med litet f; innan 1975 var samma samlingsnamn krigsmakten. I enlighet med försvarsbeslutet 1992 bildades Försvarsmakten som förvaltningsmyndighet den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av de fristående försvarsmyndigheterna under det tidigare huvudprogrammen 1-4 (dvs armé, marin- och flygvapenförband samt gemensam operativ ledning) och med ÖB som myndighetschef.

Insatsorganisation

Insatsorganisationen är en övergripande benämning på Försvarsmaktens staber och krigsförband som används när det krävs en insats med militära resurser. Insatsorganisationen består av ÖB med högkvarteret, de operativa insatsförbanden, nationella skyddsstyrkor och utlandsstyrkan.

Grundorganisation

Grundorganisationen har till syfte att utveckla, vidmakthålla och avveckla krigsförband och andra resurser som insatsorganisationen använder. Grundorganisationen ska också utveckla och vidmakthålla Försvarsmaktens kompetens.

Försvarsgrenar

Pansarterrängbil 360 med skyttesoldater.

Korvetten HMS Visby (K31).

JAS 39 Gripen.

• Armén
• Marinen
• Flygvapnet

Försvarsmaktens lednings- och logistikförband

• Högkvarteret (HKV), Stockholm
• Arméstaben (AST), Enköping
• Marinstaben (MS), Stockholm
• Flygstaben (FS), Uppsala
• Försvarsmaktens logistik (FMLOG), Stockholm
• Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS), Halmstad
• Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS), Örebro
• Försvarsmedicincentrum (FömedC), Göteborg
• Ledningsregementet (LedR), Enköping.
• Göta trängregemente (T 2), Skövde

Försvarsmaktsgemensamma skolor

• Amröjskolan (AmröjS), Eksjö
• Fältarbetsskolan (FarbS), Eksjö
• Fallskärmsjägarskolan (FJS), Karlsborg
• Flygbasjägarskolan (FbjS), Kallinge
• Flygvapnets flygskola (FlygS), Linköping
• Försvarsmaktens Tekniska Skola (FMTS), Halmstad
• Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös), Karlsborg
• Hemvärnets stridsskola (HvSS), Södertälje
• Ledningsskolan (LedS), Enköping
• Logistikskolan (LogS), Skövde
• Luftstridsskolan (LSS), Uppsala
• Militärhögskolan Karlberg (MHS K), Solna
• Militärhögskolan Halmstad (MHS H), Halmstad
• Markstridsskolan (MSS), Skövde
• Sjöstridsskolan (SSS), Karlskrona
• Tolkskolan (TolkS), Uppsala

Försvarsmaktsgemensamma centra

• Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum (FMDNC), Karlskrona
• Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum (FM METOCC), Enköping
• Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint), Kungsängen
• Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC), Uppsala
• Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC), Stockholm
• Försvarsmedicincentrum (FömedC), Göteborg
• Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC), Eksjö
• Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC), Umeå

Försvarsmaktsgemensamma enheter

• Försvarsmaktens Enhet för Konceptutveckling (FMKE), HKV / Enköping
• Combat Camera (SWCOMCAM), Enköping
• Försvarsmaktens ADL-enhet (FMADLE), Halmstad (Slogs samman med FMLOPE 2012)
• Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE), Märsta
• Försvarsmaktens idrotts- och friskvårdsenhet (FMIF), Stockholm
• Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet (FMLOPE), Halmstad
• Försvarsmaktens stödenhet geografisk information (Geo SE), Stockholm
• Försvarsmaktens vinterenhet (FMVE), Arvidsjaur och Boden
• Managementenheten (ManE), Stockholm

Försvarsmaktens specialförband

• Särskilda operationsgruppen

Hemvärnet

Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna är en svensk organisation som utgör huvuddelen av Försvarsmaktens nationella skyddsstyrkor sedan de tidigare territorialförsvarsförbanden lades ner under 1990-talet. I dagsläget skall hemvärnet kunna bevaka och skydda viktig infrastruktur/objekt mot sabotage samt att kunna stöda samhället vid svåra påfrestningar i fred (ex. naturkatastrofer).

Försvarsmaktens logistik (FMLOG)

En organisationsenhet inom Försvarsmakten som ansvarar för underhåll och stöd. FMLOG är intäktsfinansierat och verksamheten styrs av efterfrågan. FMLOG tar hand om bland annat materielunderhåll, transporter, ekonomiredovisning och resehantering. I enheten ingår bland annat förråd, verkstäder och militärrestauranger. FMLOG finns över hela landet.

Omställning till insatsförsvar

Försvarsmaktens insatser i världen, april 2008.

I samband med Sovjetunionens kollaps och kalla krigets slut i slutet av 1980/början på 90-talet omorienterades gradvis den svenska Försvarsmakten från att varit ett stort invasionsförsvar, det vill säga uppbyggt att möta en stor militär invasion från Sovjetunionen, till att bli ett insatsförsvar mer inriktat på internationella insatser. Denna process, kallas ibland "smalare men vassare", det vill säga mindre men bättre. I försvarsbesluten på slutet av 90-talet och början på 2000-talet lades ett mycket stort antal militära förband ner. Kvalitet och insatsberedskap prioriterades framför kvantitet. En stor mängd äldre militär utrustning som förknippades med invasionsförsvaret kasserades eller såldes.

Diagram över försvarets utveckling 1965–2010. Gul linje representerar antalet flygflottiljer, blå infanteriregementen, röd artilleriregementen och grön kustartilleriregementen samt Stockholms amfibieregemente.

Förmågan att samarbeta med andra länders militär, ofta NATO-länder, betonas starkt, varvid engelska militära facktermer och uttryck ofta ersätter svenska. Omställning av den svenska militären sker ofta efter mönster delvis inspirerade av USA:s och Storbritanniens försvarsmakter. Förband med hög kvalitet och insatsberedskap, så kallade snabbinsatsstyrkor, (se Nordic Battlegroup) främst avsedda för internationell användning i kris- och konfliktområden prioriteras.

Svenska utlandsstyrkan har genomfört och genomför än idag omfattande insatser med trupp utomlands, ofta under FN-mandat. De största insatserna har genomförts i det forna Jugoslavien i Bosnien (se SFOR) och Kosovo (se KFOR) där Sverige bidragit med en styrka motsvarande en mekaniserad bataljon. Idag uppgår styrkan i Kosovo dock endast till 248 soldater. Tidvis var den svenska styrkan i Bosnien inblandad i rena stridshandlingar. De svenska förbanden har bland annat genomfört övervakning av gränser, humanitär hjälp till civilbefolkning samt under vissa perioder hantering av upplopp. Inga svenska soldater har dödats i strid på Balkan men svenska soldater har varit inblandade i strid eller stridsliknande situationer vid ett flertal tillfällen varvid både varningsskott och verkanseld avgivits.

Svenska utlandsstyrkans fänrik Per Bursell i kontrollerar blodtrycket på en äldre afghansk man efter bröstsmärtor.

Sverige har även trupp i Afghanistan som består av lätt utrustat infanteri bland annat avsett för samverkan med civilbefolkningen. Två svenska soldater, ur Särskilda skyddsgruppen, har dödats i ett oriktat bombattentat i Afghanistan. Sverige har även under 2004-2006 haft ett mekaniserat skyttekompani utrustat bland annat med stridsfordon 90 i Liberia i Afrika. Denna styrka avvecklades i november 2006. Små detachement och enskilda observatörer finns på rad andra platser. Insatserna utomlands har huvudsakligen berört armén.

Förutom insatser bedriver svenska Försvarsmakten ofta övningar tillsammans med andra länder, ofta ur NATO. Detta gäller såväl armén som marinen och flygvapnet.

Politiskt är omställning till ett insatsförsvar som tonar ner Sveriges traditionella alliansfrihet och neutralitet och betonar samarbete med NATO-länder och integration med försvarsmakter i EU inte helt okontroversiell. Framförallt är Vänsterpartiet kritiskt till denna process.

Insatsorganisationen

Försvarsbeslut 2000

Genom försvarsbeslutet 2000 kom Försvarsmakten att övergå från ett invasionsförsvar till en organisation bestående i huvudsak av hemvärn men också av ett mindre antal små insatsförband, i samband med detta kom krigsorganisationen att istället benämnas för insatsorganisation. Den insatsorganisation som gällde från och med den 1 juli 2000 skulle successivt vara klar 2004. 2009 lade regeringen fram en ny försvarspolitisk inriktning där bland annat de mekaniserade bataljoner ersattes med det nya begreppet Manöverbataljon.

Läget 2009

Krigsplacering har återupptagits sedan år 2006 (efter att ha skrotats flera år tidigare). I nuläget kan Sverige mobilisera 41 000 soldater. Denna styrka inkluderar 1 300 officerare, 4 700 värnpliktiga och 30 000 hemvärnssoldater med en beslutad bantning till 22 000. Denna mobilisering kan dock antas ta ett år. På några månader kan således endast 780 officerare och 1 200 värnpliktiga vara tillgängliga, med hemvärnet tillgängligt inom några timmar.

Riksdagsbeslut om insatsorganisation 2014

Enligt riksdagsbeslut skall armén i insatsorganisation 2014 bestå av 8 manöverbataljoner, som skall vara direkt gripbara för insats när som helst, 19 funktionsbataljoner, som skall stå stridsberedda inom en vecka, och 40 hemvärnsbataljoner som skall stå stridsberedda inom några dagar. Vid Folk och försvars konferens i Sälen 2011, informerade dock Överbefälhavaren, att "dagens ekonomiska förutsättningar räcker inte för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av Insatsorganisationen 2014". Regeringen har dessutom beslutat att köpa nya helikoptrar för 4,7 miljarder, som hindrar andra militära materielköp. I april 2012 repeterade ÖB sina varningar och kallade situationen för "allvarlig" och att "försvaret måste anpassa ambitionsnivån om man inte får höjda anslag".

Ytterligare medel 2012

I augusti 2012 meddelade partiledare för regeringen att Försvarsmakten kommer att få ökade medel från och med 2013. 300 miljoner kronor 2013 och 2014 samt 200 miljoner kronor följande år. Uttalandet kom i samband med att regeringen bestämt att 40-60 nya JAS 39 Gripen-plan skulle köpas in till flygvapnet.

Insatsorganisationen färdig 2019

Försvarsmakten uttalade sig i januari 2013 om den nya insatsorganisationen och påpekade att i dess färdiga skick 2019 kunde man endast stå emot ett begränsat anfall mot Sverige i max en vecka. Regeringen har fått kritik från både oppositionen och sina egna stödpartier för att man inte verkar ta det nya försvaret på allvar. I maj 2013 meddelade statsminister Fredrik Reinfeldt och försvarsminister Karin Enström att man kunde tänka sig att ytterligare stärka försvarets resurser redan från 2014.

Krigsförband

I samband med försvarsbeslutet 2015 beslutades om en ny organisation där Försvarsmakten organiseras dels i krigsförband, men även i 19 depåförband. Nedan tabell visar på Försvarsmaktens organisation gällande från den 1 januari 2016 med förändringar 1 januari 2020.

Lednings- och underrättelseförband
Krigsförband	Depåförband	Ort	Kommentar
HKV med stabsförband	Högkvarteret	Stockholm
Norra militärregionen	Norrbottens regemente	Boden
Mellersta militärregionen	Livgardet	Stockholm
Västra militärregionen	Skaraborgs regemente	Göteborg/Skövde
Södra militärregionen	Södra skånska regementet	Revingehed
11. ledningsplatsbataljonen	Ledningsregementet	Enköping
12. sambandsbataljonen	Ledningsregementet	Enköping
13. telekrigsbataljonen	Ledningsregementet	Enköping
10. PSYOPS-förbandet	Ledningsregementet	Enköping	Psykologisk krigföring
FMTIS	Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband	Örebro	Utvecklas från 2016-01-01
Nationell underrättelseenhet	Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten
IT-försvarsförband
Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum	Ledningsregementet	Enköping
Försvarsmaktens telekrigstödenhet	Ledningsregementet	Enköping

Logistikförband
Krigsförband	Depåförband	Ort	Kommentar
1. logistikbataljonen	Göta trängregemente	Skövde
2. logistikbataljonen	Göta trängregemente	Skövde
1. sjukhuskompaniet	Försvarsmedicincentrum	Göteborg
2. sjukhuskompaniet	Försvarsmedicincentrum	Göteborg
1. sjukvårdsförstärkningskompaniet	Försvarsmedicincentrum	Göteborg
2. sjukvårdsförstärkningskompaniet	Försvarsmedicincentrum	Göteborg
1. teknikbataljonen	Försvarsmaktens tekniska skola	Halmstad
Trafik- och transportledningskompani	Göta trängregemente	Skövde	Utvecklas ut MOVCON-kompani från 2016-01-01
NSE	FMLOG	Stockholm	Utvecklas ur bland annat FMLOG-stab med NSE från 2016-01-01.

Arméförband
Krigsförband	Depåförband	Ort	Kommentar
2. brigadstaben	Skaraborgs regemente (P 4)	Skövde
3. brigadstaben	Norrbottens regemente (I 19)	Boden
10. livbataljonen	Livgardet (LG)	Kungsängen
11. militärpolisbataljonen	Livgardet (LG)	Kungsängen	Utvecklas från 2016-01-01
12. motoriserade skyttebataljonen	Livgardet (LG)	Kungsängen	Utvecklas från 2016-01-01
13. säkerhetsbataljonen	Livgardet (LG)	Kungsängen
21. ingenjörsbataljonen	Göta ingenjörregemente (Ing 2)	Eksjö
22. ingenjörsbataljonen	Göta ingenjörregemente (Ing 2)	Eksjö
31. lätta skyttebataljonen	Livregementets husarer (K 3)	Karlsborg	Utvecklas från 2016-01-01
32. underrättelsebataljonen	Livregementets husarer (K 3)	Karlsborg
41. mekaniserade bataljonen	Skaraborgs regemente (P 4)	Skövde	Utvecklas med stridsvagnskompanier från 2016-01-01
42. mekaniserade bataljonen	Skaraborgs regemente (P 4)	Skövde	Utvecklas med stridsvagnskompanier från 2016-01-01
61. luftvärnsbataljonen	Luftvärnsregementet (Lv 6)	Halmstad
62. luftvärnsbataljonen	Luftvärnsregementet (Lv 6)	Halmstad
71. motoriserade skyttebataljonen	Södra skånska regementet (P 7)	Revingehed
72. mekaniserade bataljonen	Södra skånska regementet (P 7)	Revingehed	Utvecklas med stridsvagnskompanier från 2016-01-01
91. artilleribataljonen	Artilleriregementet (A 9)	Boden
92. artilleribataljonen	Artilleriregementet (A 9)	Boden
181. mekaniserade bataljonen	Gotlands regemente (P 18)	Visby	Från 2020-01-01, tidigare 18. stridsgruppen
191. mekaniserade bataljonen	Norrbottens regemente (I 19)	Boden	Utvecklas med stridsvagnskompanier från 2016-01-01
192. mekaniserade bataljonen	Norrbottens regemente (I 19)	Boden	Utvecklas med stridsvagnskompanier från 2016-01-01
193. jägarbataljonen	Norrbottens regemente (I 19)	Arvidsjaur	(lätt)
1. CBRN-kompaniet	Totalförsvarets skyddscentrum	Umeå
1. tungtransportkompaniet	Skaraborgs regemente (P 4)	Skövde
Försvarsmaktens operativa reserv			Förbandet sätts upp av olika utbildningsförband.

Marinförband
Krigsförband	Depåförband	Ort	Kommentar
3. sjöstridsflottiljledningen	Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj)	Karlskrona
31. korvettdivisionen	Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj)	Karlskrona
33. minröjningsdivisionen	Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj)	Karlskrona
34. underhållsdivisionen	Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj)	Karlskrona
4. sjöstridsflottiljledningen	Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj)	Berga
41. korvettdivisionen	Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj)	Berga
42. minröjningsdivisionen	Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj)	Berga
43. underhållsdivisionen	Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj)	Berga
44. röjdykardivisionen	Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj)	Skredsvik
1. ubåtsflottiljledningen	Första ubåtsflottiljen (1. ubflj)	Karlskrona
11. ubåtsdivisionen	Första ubåtsflottiljen (1. ubflj)	Karlskrona	Utvecklas från 2016-01-01.
HMS Belos	?	Karlskrona	Ubåtsräddningsfartyg
HMS Orion	?	Karlskrona	Signalspaningsfartyg
2. amfibiebataljonen	Stockholms amfibieregemente (Amf 1)	Berga
5. amfibiebataljonen	Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4)	Göteborg
17. bevakningsbåtskompaniet	Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4)	Göteborg
132. säkerhetskompaniet	Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4)	Göteborg
Marinbasen	Marinbasen (MarinB)	Karlskrona	Utvecklas från 2016-01-01.

Flygförband
Krigsförband	Depåförband	Ort(er)	Kommentar
7. flygflottiljen	Skaraborgs flygflottilj	Såtenäs	Utvecklas från 2016-01-01
71. stridsflygdivisionen	Skaraborgs flygflottilj	Såtenäs	Utvecklas från 2016-01-01
72. stridsflygdivisionen	Skaraborgs flygflottilj	Såtenäs	Utvecklas från 2016-01-01
73. transport- och specialflygdivisionen	Skaraborgs flygflottilj	Såtenäs	Utvecklas från 2016-01-01
16. flygflottiljen	Luftstridsskolan	Uppsala	Utvecklas från 2016-01-01
52. stridslednings- och luftbevakningsbataljonen	Luftstridsskolan	Uppsala	Utvecklas från 2016-01-01
17. flygflottiljen	Blekinge flygflottilj	Ronneby	Utvecklas från 2016-01-01
21. stridsflygdivisionen	Blekinge flygflottilj	Ronneby	Utvecklas från 2016-01-01
22. stridsflygdivisionen	Blekinge flygflottilj	Ronneby	Utvecklas från 2016-01-01
21. flygflottiljen	Norrbottens flygflottilj	Luleå	Utvecklas från 2016-01-01
31. stridsflygdivisionen	Norrbottens flygflottilj	Luleå
32. stridsflygdivisionen	Norrbottens flygflottilj	Luleå
Helikopterflottiljen	Helikopterflottiljen	Malmslätt, Luleå, Ronneby

Hemvärnet
Beteckning	Bataljon	Stabsort	Utbildningsgrupp	Militärregion
10. hvbat	Lapplandsjägarbataljonen	Kiruna	Lapplandsjägargruppen	Norra militärregionen
11. hvbat	Gränsjägarbataljonen	Kalix	Lapplandsjägargruppen	Norra militärregionen
12. hvbat	Norrbottensbataljonen	Boden	Norrbottensgruppen	Norra militärregionen
13. hvbat	Västerbottensbataljonen	Umeå	Västerbottensgruppen	Norra militärregionen
14. hvbat	Fältjägarbataljonen	Östersund	Fältjägargruppen	Norra militärregionen
15. hvbat	Ångermanlandsbataljonen	Härnösand	Västernorrlandsgruppen	Norra militärregionen
16. hvbat	Medelpadsbataljonen	Härnösand	Västernorrlandsgruppen	Norra militärregionen
17. hvbat	Dalabataljonen	Falun	Dalregementsgruppen	Mellersta militärregionen
18. hvbat	Gävleborgsbataljonen	Gävle	Gävleborgsgruppen	Mellersta militärregionen
19. hvbat	Värmlandsbataljonen	Karlstad	Örebro-Värmlandsgruppen	Västra militärregionen
20. hvbat	Sannahedsbataljonen	Örebro	Örebro-Värmlandsgruppen	Västra militärregionen
21. hvbat	Upplandsbataljonen	Enköping	Upplands- och Västmanlandsgruppen	Mellersta militärregionen
22. hvbat	Västmanlandsbataljonen	Enköping	Upplands- och Västmanlandsgruppen	Mellersta militärregionen
23. hvbat	Attundalandsbataljonen	Kungsängen	Livgardesgruppen	Mellersta militärregionen
24. hvbat	Stockholmsbataljonen	Kungsängen	Livgardesgruppen	Mellersta militärregionen
25. hvbat	Telgehusbataljonen	Kungsängen	Livgardesgruppen	Mellersta militärregionen
26. hvbat	Ulvsundabataljonen	Kungsängen	Livgardesgruppen	Mellersta militärregionen
27. hvbat	Södermanlandsbataljonen	Strängnäs	Södermanlandsgruppen	Mellersta militärregionen
28. hvbat	Roslagsbataljonen	Haninge	Södertörnsgruppen	Mellersta militärregionen
29. hvbat	Södertörnsbataljonen	Haninge	Södertörnsgruppen	Mellersta militärregionen
30. hvbat	Första livgrenadjärbataljonen	Linköping	Livgrenadjärgruppen	Södra militärregionen
31. hvbat	Andra livgrenadjärbataljonen	Linköping	Livgrenadjärgruppen	Södra militärregionen
32. hvbat	Gotlandsbataljonen	Visby/Haninge	Gotlandsgruppen	Gotlands Regemente
33. hvbat	Norra Smålandsbataljonen	Eksjö	Norra Smålandsgruppen	Södra militärregionen
34. hvbat	Kalmarbataljonen	Kalmar	Kalmar- och Kronobergsgruppen	Södra militärregionen
35. hvbat	Kronobergsbataljonen	Växjö	Kalmar- och Kronobergsgruppen	Södra militärregionen
36. hvbat	Blekinge västra bataljon	Karlskrona	Blekingegruppen	Södra militärregionen
37. hvbat	Blekinge östra bataljon	Karlskrona	Blekingegruppen	Södra militärregionen
38. hvbat	Kinnebataljonen	Skövde	Skaraborgsgruppen	Västra militärregionen
39. hvbat	Kåkindbataljonen	Skövde	Skaraborgsgruppen	Västra militärregionen
40. hvbat	Bohusbataljonen	Skredsvik	Bohusdalgruppen	Västra militärregionen
41. hvbat	Göteborgs södra bataljon	Göteborg	Elfsborgsgruppen	Västra militärregionen
42. hvbat	Göteborgs norra bataljon	Göteborg	Elfsborgsgruppen	Västra militärregionen
43. hvbat	Göteborgs skärgårds bataljon	Göteborg	Elfsborgsgruppen	Västra militärregionen
44. hvbat	Älvsborgsbataljonen	Göteborg	Elfsborgsgruppen	Västra militärregionen
45. hvbat	Hallandsbataljonen	Halmstad	Hallandsgruppen	Västra militärregionen
46. hvbat	Södra skånska bataljonen	Revingehed	Skånska gruppen	Södra militärregionen
47. hvbat	Malmöhusbataljonen	Malmö	Skånska gruppen	Södra militärregionen
48. hvbat	Skånska dragonbataljonen	Helsingborg	Skånska gruppen	Södra militärregionen
49. hvbat	Norra skånska bataljonen	Hässleholm	Skånska gruppen	Södra militärregionen

Krigsorganisationens utveckling

I tabellerna nedan anges utvecklingen av Försvarsmaktens krigsorganisation genom de tagna försvarsbesluten åren 1966–2020. Då Försvarsmakten historiskt sett övergått till ny organisation vid halvårsskiftet, är årtalen baserade lite olika på hur organisationen såg ut innan ett försvarsbeslut trädde i kraft. Den stora förändringen inom Försvarsmakten gjordes i början av 2000-talet, då krigsorganisationen (stundtals även benämnd insatsorganisationen) reducerades med nästan 90% i jämförelse med dess storlek i början av 1990-talet.

Arméförband	1966	1972	1977	1982	1988	1990	1998	2000	2005	2009	2015	2020
Militärområde/Militärregion	6	6	6	6	6	6	3	4	−	−	−	4
Försvarsområden	29	29	25	25	25	25	15	−	−	−	−
Försvarsområdesgrupp	−	−	−	−	−	−	12	−	−	−	−	−
Militärdistriktsgrupp	−	−	−	−	−	−	−	29	−	−	−	−
Utbildningsgrupp	−	−	−	−	−	−	−	−	22	22	22	22
Fördelnings-, divisionsstaber	10	10	10	8	8	6	3	1	−	−	−	1
Infanteribrigader org 66 R	20	20	16	9	2	1	−	−	−	−	−
Infanteribrigader org 66 M	−	−	−	−	6	6	−	−	−	−	−	−
Infanteribrigader org 77	−	−	4	11	10	10	−	−	−	−	−	−
Infanteribrigader org 2000	−	−	−	−	−	−	4	−	−	−	−	−
Norrlandsbrigader	4	4	4	4	5	5	3	−	−	−	−	−
Pansarbrigader (inkl. Brig Gotland)	7	7	5	5	5	5	−	−	−	−	−	−
Mekaniserad brigad	−	−	−	1	1	1	6	−	−	−	−	3
Motoriserad brigad	−	−	−	−	−	−	−	−	−	−	−	1
Marina förband	1966	1972	1977	1982	1988	1990	1998	2000	2005	2009	2015	2020
Jagare och fregatter	17	13	6	2	−	−	−	−	−	−	−	−
Korvetter ("Kustkorvetter" fram till 1997)	−	−	−	−	2	2	6	6	11	7	7	7
Torpedbåtsdivisioner (om 6 fartyg)	2	3	3	3	1	1	−	−	−	−	−	−
Robotbåtsdivisioner (om 6 fartyg)	−	−	−	−	2	2	?	?	?	−	−	−
Patrullbåtsdivisioner (om 4 fartyg)	−	−	−	4	4	4	?	?	?	−	−	−
Ubåtar	21	21	14	12	12	12	9	5	5	4	4	5
Fasta spärrbataljoner	22	22	22	22	21	20	?	?	−	−	−	−
Rörliga spärrbataljoner	−	2	6	6	6	4	?	?	−	−	−	−
Kustartilleribataljoner	2	2	2	2	2	2	?	−	−	−	−	−
Amfibiebataljoner	−	−	−	−	−	1	2	3	1	1	1	2
Flygvapenförband	1966	1972	1977	1982	1988	1990	1998	2000	2005	2009	2015	2020
Jakflygdivisioner J 29F, J 32B, J 34	12	−	−	−	−	−	−	−	−	−	−	−
Jaktflygdivisioner J 35A, B, D,	12	8	4	3	−	−	−	−	−	−	−	−
Jaktflygdivisioner J 35F, J	3	13	13	6	3	3	1	−	−	−	−	−
Jaktflygdivisioner JA 37	−	−	−	2	8	8	7	7	−	−	−	−
Attackflygdivisioner A 32	12	10	2	−	−	−	−	−	−	−	−	−
Attackflygdivisioner AJ 37	−	−	3½	5½	5½	5½	−	−	−	−	−	−
Spaningsflygdivisioner S 29, S 32	3	3	3	−	−	−	−	−	−	−	−	−
Spaningsflygdivisioner S 35	3	3	3	−	−	−	−	−	−	−	−	−
Spaningsflygdivisioner S 37	−	−	1	3	3	3	−	−	−	−	−	−
Stridsflygdivisioner AJS(F/H) 37	−	−	−	−	−	−	2	1	−	−	−	−
Stridsflygdivisioner JAS 39A/B	−	−	−	−	−	−	2	4	3	1	−	−
Stridsflygdivisioner JAS 39C/D	−	−	−	−	−	−	−	−	1	3	6	6
Stridsflygdivisioner JAS 39E	−	−	−	−	−	−	−	−	−	−	−	−
Skolflygdivisioner Sk 35	1	1	1	1	1	1	1	−	−	−	−	−
Skolflygdivisioner Sk 37	−	−	1	1	1	1	1	1	−	−	−	−
Skolflygdivisioner JAS 39A/B	−	−	−	−	−	−	−	−	2	2	−	−
Skolflygdivisioner Sk 60	?	?	?	?	?	?	?	?	?	?	?	?
Transportflygdivisioner TP 84	1	1	1	1	1	1	1	1	1	1	1	1
Flygbasbataljoner	~60	~45	~45	36	32	30	?	?	2	?	?	?

Försvarsmaktens personella resurser

Svensk musiksoldat med löjtnants tjänsteställning.

Försvarsmaktens personal består av både militär och civil personal, anställda, frivilliga, totalförsvarspliktiga och tjänstepliktiga.

Militär personal

Personalgrupper

• Yrkesofficer
• Reservofficer
• Anställda gruppbefäl, soldater och sjömän
• Officersaspiranter
• Totalförsvarspliktig personal
• Krigsfrivillig personal
• Hemvärnsmän
• Frivillig personal
• Tjänstepliktig personal
• Personal i Försvarsmaktens internationella militära insatser

Källa:

Personalkategorier

• Officer (OF1-OF9)
• Specialistofficer (OR6-OR9)
• Gruppbefäl, soldater och sjömän GSS (OR2-5)
• Officersaspirant (OR3-OR5)
• Rekryt (OR1)

Källa:

Officer med särskild kompetens (OFSK)

Officerare med civil yrkesexamen (till exempel försvarsmaktsingenjörer, läkare, veterinärer och meteorologer) benämns "officer med särskild kompetens".

Officers vederlike

Militär personal i insatsorganisationen (till exempel hemvärnsmän) som har tjänstegrad motsvarande officer eller specialistofficer utan att vara anställd som yrkes‐ eller reservofficer benämns "officers vederlike" respektive "specialistofficers vederlike".

Civil personal

• Civilanställd
• Specialist (en civil som konstitueras som militär vid tjänstgöring i insatsorganisationen)

Källa:

Tjänstgöringskategorier

Personal	Kontinuerligt tjänstgörande (yrke)	Tidvis tjänstgörande (reserv)	Civil
Officer	OFF/K	OFF/T	-
Specialistofficer	SO/K	SO/T	-
Gruppbefäl, soldater och sjömän	GSS/K	GSS/T
Specialist	SPC/K	SPC/T	-
Civilanställda	-	-	CIVTJ
Källa

Försvarsmaktens planerade personalstruktur 2011-2020

Kategori	Anställda	Kontrakterade	Reserv
Officer	3 900	-	2 500
Specialistofficer	4 900	-	(inräknas i ovanstående)
Civilanställda	5 300	-	-
Gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS)	6 600 (GSS/K)	9 500 (GSS/T)	-
Hemvärn	-	22 000	-

Den årliga rekryteringen av GSS beräknas till 4 000 personer.

Källa: Försvarsmaktens utvecklingsplan (FMUP) 2011-2020.

Försvarets författningssamling

Försvarets författningssamling (FFS) innehåller författningar 1978 - 1994 och författningar 2005 - 2010 samt föreskrifter som Försvarsmakten kungjort eller givit ut. Försvarsmaktens har också utgivit interna bestämmelser (FIB) och allmänna råd som har kungjorts i Försvarsmaktens allmänna råd (FAR).

FFS, FIB och FAR beslutas av chefen för Försvarsmakten, det vill säga överbefälhavaren eller efter hans bemyndigande, generaldirektören eller chefen för en enhet i högkvarteret. FFS, FIB och FAR får också i vissa fall beslutas av generalläkaren.

FFS, FIB och FAR kontrasigneras av chefen för juridiska staben i högkvarteret. Chefen för juridiska staben i högkvarteret är ansvarig utgivare för FFS, FIB och FAR. I enlighet med författningssamlingsförordningen (1976:725) utnyttjas FFS även av Fortifikationsverket, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets materielverk. I FIB kungörs enbart Försvarsmaktens interna föreskrifter.

Försvarets kommunikation

Mediehantering

Efter tortyraffären i Kongo, då militärstyrkan anklagades för att ha brukat tortyr och skenavrättningar, kritiserades Försvarsmakten 2009 av flera journalister som anklagade myndigheten för mörkning och desinformation; Spin. Fredrik Laurin vid Uppdrag granskning sade "[Vi har] upplevt hur Försvarsmakten systematiskt låtit bli att lämna ut allmänna handlingar i enlighet med de regler som gäller och hur man systematiskt använder sig av det som amerikanarna kallar för spin; Att man håller på och försöker påverka publiceringar före och efter, och att man använder sin webbplats som ett sorts medium där man själv går ut och konkurrerar med övriga media om att [...] ange tonen för hur en viss fråga ska belysas." Försvarets informationsdirektör menade att "journalisterna inte har något absolut tolkningsföreträde och att man har rätt att föra fram myndighetens perspektiv på olika händelser." I samband med ett reportage om tortyraffären bad Uppdrag granskning, två veckor innan programmet sändes, om en intervju med den ansvarige översten men nekades detta. Istället gav översten en intervju till Ekot där Försvarsmaktens informationschef Staffan Dopping tidigare har jobbat. Eftersom Ekot inte var lika insatt i ämnet som reportrarna på Uppdrag granskning, kunde översten förneka att han fått information om tortyren.

I januari 2009 rapporterade Svenska Dagbladet att mejlkorrespondens mellan tidningen och militär personal i Afghanistan hade samlats in av styrkan på plats och sänts till högkvarteret i Stockholm. Informationsdirektör Erik Lagersten ifrågasatte uppgifterna och sade att det kunde bli svårt att göra en egen undersökning av händelsen eftersom de då själva skulle kunna komma nära att själva stöta på en källa.

Justitiekanslern (JK) inledde en förundersökning mot Försvarsmakten med anledning av det inträffade. Förundersökningen lades ner i september 2009 då JK inte kunde konstatera lagbrott. .

Marknadsföring

2010 satsade Försvarsmakten 100 miljoner kronor på marknadsföring vilket var fem gånger så mycket som 2009. Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, kommenterade 2011 att "Sverige är inte vant att vara i krig och nu är vi det. Det innebär att vi dras in i alla de processer som är typiska för krigförande nationer. Bland annat försöken att hålla kontroll över bilden av kriget". En av anledningarna till satsningen var det stora rekryteringsuppdraget myndigheten hade framför sig.

När Försvaret 2010 skulle köpa reklamtjänster för 300 miljoner kronor gick uppdraget till mediebyrån Carat, men enligt försvarets revisorer var kraven för upphandlingen formulerade på ett sätt att det i praktiken bara var Carat som kunde komma i fråga. Revisorerna konstaterade att de tre ansvariga tjänstemännen hade så nära band till Carat att det varit svårt att undvika jäv. En förundersökning inleddes, men lades ned då det inte framkom något som styrkte risken för jäv. När myndigheten prövade frågan i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd (FPAN) konstaterades att "informationsdirektörens syfte varit att uppnå verksamhetens mål och inte att tillskansa sig egen vinning" men att han "visat en uppenbar nonchalans mot gällande bestämmelser i samband med upphandlingar".

Kritik och debatt

Insatsorganisation 2014

Enligt kritiker verkade Insatsorganisation 2014 bli ett fiasko. De kontrakt som skulle skrivas för att kalla in soldater och sjömän vid behov fanns inte. Överbefälhavaren meddelade att "dagens ekonomiska förutsättningar räcker inte för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av Insatsorganisationen 2014". Regeringen hade dessutom beslutat att köpa nya helikoptrar för 4,7 miljarder, som hindrade andra militära materielköp.

Arméinspektören generalmajor Berndt Grundevik sade: "Med arméns insatsorganisation år 2014 är vi begränsade till att uppträda inom brigadledningsförmågan till två platser och ca 6500 soldater på respektive plats. På respektive plats kan traditionellt en motståndare som är tre ggr mindre med säkerhet försättas ur stridbart skick". Detta uppfattades av militära debattörer och fackliga företrädare som en indirekt kritik mot regeringen och svensk försvarspolitik.

Enveckasförsvaret

I januari 2013 uttalade överbefälhavaren Sverker Göranson, att om Sverige angrips "kan vi med dagens försvar hålla stånd i ungefär en vecka". Därefter måste vi få hjälp av andra länder, framförallt Norge som Sverige samövat med. För liten underhållsorganisation, dålig kommunikationsförmåga och för svagt luftvärn gör att Sveriges försvarsförmåga kommer att vara mycket låg när det nya försvaret står klart 2019. Det menar krigsvetenskapsakademien efter en bred analys. Insatsorganisationen är skapad för fredsinsatser utomlands ihop med andra länder och är illa utformad för att försvara Sverige, enligt generalmajor Karlis Neretnieks, som lett krigsvetenskapsakademiens analys. På Folk och försvars konferens i Sälen, sade Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen, att Sverige inte kan räkna med militär hjälp från Nato så länge landet inte är medlem.

Se även

• Relationer mellan Sverige och Nato
• Svenska försvarsmaktens organisation 1989
• Svenska försvarsmaktens organisation 1999
• Försvarsbeslutet 2020
• Lista över svenska övnings- och skjutfält

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Försvarsmakten.
• Officiell webbplats