Hoppa till innehållet

Maniok

Från Wikipedia
Version från den 20 december 2011 kl. 11.16 av Paracel63 (Diskussion | Bidrag) (br arrowrot, städ (Ugglan konstig ref i det här fallet = mycket Sverigecentr.))
Maniok
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxtriket
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningMalpighiales
FamiljTörelväxter
Euphorbiaceae
SläkteManihot
ArtManiok
M. esculenta
Vetenskapligt namn
§ Manihot esculenta
AuktorCrantz

Maniok (Manihot esculenta, syn. Manihot utilissima[1]) är en halvbuske inom familjen törelväxter, vars rotknölar är en jordens viktigaste baslivsmedel. Ursprungligen kommer växten från Sydamerika. Andra namn är kassava och (brasiliansk) arrowrot (särskilt rotknölarna).

Biologi

Växten blir upp till 5 meter hög och blommar från september till november med små rosaröda blommor. Varje planta utvecklar ett flertal spolformiga rotknölar som kan bli från 30 till 60 cm långa och nå en vikt på cirka 10 kg. De är rika på stärkelse men fattiga på protein. De innehåller även glykosid och linamarin. De är mycket stärkelserika och i färskt tillstånd giftiga beroende på innehåll av en glykosid som bildar blåsyra. Denna kan dock avlägsnas genom kokning eller rostning, varefter rötterna blir ätliga.

Kulturväxt

Den är sedan gammalt en kulturväxt i Mexiko, Västindien och Brasilien, men den numera odlas även i Västafrika och Oceanien. Denna gamla nyttoväxt har odlats i minst 5 000 år, men den kan möjligen ha uppstått genom korsningar mellan vilda arter som tillvaratagits av människan. Portugiserna förde växten till Västafrika under 1500-talet, vilket medförde att den spred sig snabbt söder om ekvatorn. Till Sri Lanka fördes den 1786 och vidare till Java 1835.

Betydelse för människan

Maniok i kosten

Maniok utgör stapelföda för en stor del av jordens befolkning, särskilt i tropikerna. Rotknölarna kan genom tvättning/urlakning förädlas till mjöl eller gryn, och handelsprodukten som då fås brukar kallas tapioka. Den stärkelserika och glutenfria tapiokan används som redning i olika maträtter. Tapioka säljs ofta i form av runda gryn (tapiokapärlor), med samma användningsområde som äkta sagogryn (som ursprungligen var av sago).

Att göra en typ av chips av maniok är ganska vanligt i länderna kring Stilla Havet, däribland Nya Zeeland. På Stillahavsöarna tillagas rotknölen i en kokgrop som täcks med heta stenar, blad och jord.

Andra produkter

Av maniok kan även aceton, alkohol och klister tillverkas.

Manihot dulcis

Förutom denna art odlas också Manihot dulcis ("sötmaniok"), vars rötter ej innehåller giftämne. Denna lämnar å andra sidan mindre utbyte och har därför mindre ekonomisk betydelse.

Galleri

Se även

Referenser

  1. ^ "Manihot esculenta". Saunders Comprehensive Veterinary Dictionary, 3 ed., 2007. Läst 2011-12-20.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Maniok.